B
bleuh212
Nej, tråden handlar faktiskt inte om öronvax, utan om vissa små individer som bara hör det de vill höra.
Sambons dotter är 12 år. Hon har fyllt år nyligen, och ville ha en liten fest för några vänner. Vi bor inte så stort, så vi sa att hon fick bjuda max 10 stycken, vilket faktiskt är mycket nog härinne. Hon gick med på det, och allt var frid och fröjd.
Idag när hon ringde visade det sig att hon inte alls bjudit 10. Hon har bjudit 16 stycken!
VARFÖR ska det vara så svårt att lyssna?! Eller lyssna och lyssna, hon hörde nog mycket väl vad vi sa, men sket aktningsfullt i det.
Sambon tycker inte att det är någon stor grej och att hon ska få ha festen ändå, men jag tycker att hon har gjort fel och det rätt ordentligt. Förra gången hon skulle ha kalas här gjorde hon en liknande grej, så det är inte en engångsförteelse heller! Hon skiter helt enkelt i vad man säger åt henne. Och hon är bara 12!! Det märks på flera andra punkter med, och det är väl kanske normalt om man är tonåring, men då anser väl i alla fall jag att man måste säga ifrån ordentligt!
Sambon är väldigt slapp mot henne, ibland beter hon sig så man baxnar, men sambon reagerar inte ens. Käftar hejvilt med släkten bland annat. "Hon är ju bara ett barn", är hans åsikt. Som om det var en orsak att göra hur man vill och bete sig som man vill... Inte för att man kan likna barn vid valpar, men om man inte uppfostrar en valp hur kan man då förvänta sig att den ska sköta sig bara för att den råkar blir äldre...?
Jag hoppas verkligen att han inte låter henne ha fler fester här nu, men tyvärr så är det inte jag som bestämmer det. Det här är väl nackdelen med att vara "bonusmamma", man ska inte bli arg och inte ha åsikter om någonting... Vårt förhållande kommer inte att funka om det ska fortsätta så här!
Sambons dotter är 12 år. Hon har fyllt år nyligen, och ville ha en liten fest för några vänner. Vi bor inte så stort, så vi sa att hon fick bjuda max 10 stycken, vilket faktiskt är mycket nog härinne. Hon gick med på det, och allt var frid och fröjd.
Idag när hon ringde visade det sig att hon inte alls bjudit 10. Hon har bjudit 16 stycken!
VARFÖR ska det vara så svårt att lyssna?! Eller lyssna och lyssna, hon hörde nog mycket väl vad vi sa, men sket aktningsfullt i det.Sambon tycker inte att det är någon stor grej och att hon ska få ha festen ändå, men jag tycker att hon har gjort fel och det rätt ordentligt. Förra gången hon skulle ha kalas här gjorde hon en liknande grej, så det är inte en engångsförteelse heller! Hon skiter helt enkelt i vad man säger åt henne. Och hon är bara 12!! Det märks på flera andra punkter med, och det är väl kanske normalt om man är tonåring, men då anser väl i alla fall jag att man måste säga ifrån ordentligt!
Sambon är väldigt slapp mot henne, ibland beter hon sig så man baxnar, men sambon reagerar inte ens. Käftar hejvilt med släkten bland annat. "Hon är ju bara ett barn", är hans åsikt. Som om det var en orsak att göra hur man vill och bete sig som man vill... Inte för att man kan likna barn vid valpar, men om man inte uppfostrar en valp hur kan man då förvänta sig att den ska sköta sig bara för att den råkar blir äldre...?
Jag hoppas verkligen att han inte låter henne ha fler fester här nu, men tyvärr så är det inte jag som bestämmer det. Det här är väl nackdelen med att vara "bonusmamma", man ska inte bli arg och inte ha åsikter om någonting...
Vårt förhållande kommer inte att funka om det ska fortsätta så här!
