"Värsta scenariot"-barn

Sv: "Värsta scenariot"-barn

Det är nog "enkelt" om man har en unge, men jag tror att en stor del av problematiken är att det är två. Medan man är pedagogisk med den ena så hinner troligtvis den andra ställa till en massa rackartyg.
 
Sv: "Värsta scenariot"-barn

Nåja, jag hade två och Anna Wahlgren ett gäng. Men visst, jag förstår problematiken när två trissar varandra. Men med metoden att ta barnet till sig, förebyggande så att säga, tror jag stenhårt på. Barnet blir bekräftat och lär sig manövrera i världen utan att ha ihjäl sig. Och lär sig att det förhoppnignsvis finns roligare saker att göra än att se mamma och pappa komma skrikande av ilska eller oro.
 
Sv: "Värsta scenariot"-barn

Jag tror på Janes idé. Mer uppmärksamhet än gränser, som jag tolkar det.

Den andra variant jag tänker mig handlar om att barnen kanske på något vis känner att de måste ge sig in i vuxenvärlden med buller och bång för att få den uppmärksamhet de vill ha/behöver. Jag tänker på vad som diskuterats i en annan tråd, om att leka med varje barn på barnets villkor en stund varje dag. Alla barn kanske inte behöver det, men de här barnen kanske skulle må bra av det?
 
Sv: "Värsta scenariot"-barn

Alltså, i stil med att låta barnet vrida på spisvredet, plattan blir varm, barnet kan känna ovanpå och sen med ökande svårighets- och farlighetsgrad.

Tanken är ju att inte säga nej till barnen i all oändlighet utan istället gå med barnets nyfikenhet. Du vill klättra upp på taket? Okej, då går vi upp tillsammans på stegen och sen tittar vi ner. Du vill dra ut böckerna? Okej, då tittar vi här om det är någon bok vi vill titta i, annars ställer vi tillbaka dom för dom bor i bokhyllan. Okej, du vill hoppa i soffan, då tycker jag att du springer tre varv kring huset så kommer du in sen så ska vi göra blablabla.

Varför tror du vi är konstant trötta :o ?

Det är ju så där man håller på.

Senast i morse. "jaha du vägrar ta på dig några byxor. Då går vi ut utan så kanske du ändrar dig om det är kallt ute. Annars måste jag klä på dig ändå för du ska på utflykt och dit får bara barn med kläder följa med."

Men personen i fråga ändrar sig naturligtvis INTE :angel:

Och med beställningen från dagis med färdiguteklädda barn serverade i rätt tid för utflyktsavgång hinner man bli rätt svettig :p

Och jag förstår VERKLIGEN att de vill ha det här exemplaret färdigklätt :cool:
 
Sv: "Värsta scenariot"-barn

Kanske är problemet med gränserna att ni har provat allt ni kan komma på? Dvs att ni har bytt taktik och inte hållit fast vid en och samma. Hur gör ni sinsemellan? Har ni föräldrar samma sätt att säga till och avleda? Ändrar ni metod beroende på hur trötta/stressade/upptagna ni är?

Nja, jag tror inte det, det beror på hur länge man måste hålla på för att förvänta sig någon effekt. De är ju två och tre år nu, och hela tiden har vi kört på det som Jane Doe föreslår, dvs visa, involvera dem, låta dem känna sig nyttiga, sett dem, bekräftat dem osv osv. Våra barn verkar helt enkelt inte ha någon botten på just detta och ibland orkar vi då helt enkelt inte och då kan vi ryta ifrån ordentligt i rena rama frustrationen (obs, när jag jämför oss med andra föräldrar i vår närhet så har vi bra mycket längre tålamod än andra, kanske det som är felet?).
 
Sv: "Värsta scenariot"-barn

Jag tror på Janes idé. Mer uppmärksamhet än gränser, som jag tolkar det.

Jag kan ärligt säga att vi inte orkar ge dem mer uppmärksamhet än de får, det är snudd på omöjligt eftersom vi hela tiden jobbar målmedvetet med att involvera dem i allt vi gör osv.

Den andra variant jag tänker mig handlar om att barnen kanske på något vis känner att de måste ge sig in i vuxenvärlden med buller och bång för att få den uppmärksamhet de vill ha/behöver. Jag tänker på vad som diskuterats i en annan tråd, om att leka med varje barn på barnets villkor en stund varje dag. Alla barn kanske inte behöver det, men de här barnen kanske skulle må bra av det?

Kanske det skulle hjälpa att leka lite mer, vi skall nog prova det iaf, det är ju värt ett försök. Problemet med det blir mest att våra barn inte leker med leksaker, det tycker de inte är intressant...
 
Sv: "Värsta scenariot"-barn

Ojojoj såna vackra busögon! :-o Faktum är att det känns skönt att höra att det finns fler med såhär aktiva och påhittiga barn, samt att det finns hopp om förbättring med tiden. Just nu väntar jag på att minstingens impulskontroll skall utvecklas lite, då blir det lättare.

Jag förstår att det är lätt för andra att tro att man inte sätter gränser eller att vi som föräldrar inte ser barnen tillräckligt, det är ju ibland så att jag tror det själv. Vi har ju hittat melodin för en fungerande vardag, vi vet precis hur, vad och när vi skall göra, men eftersom barnen går som duracellkaniner hela sin vakna tid så blir vi naturligtvis utsjasade ibland. Om vi var på topp varje dag, dygnet runt, hela året så skulle detta inte vara något "problem". Jag ser det egentligen inte som ett problem nu heller, vi är ju övertygade om att det rättar till sig med tiden, det är ju bara det där att vi ibland inte orkar köra vår metod som fungerar eftersom det inte är en föräldrastil som kommer automatiskt för oss utan kräver ansträngning. Fick man andas ibland så vore det inga probs, men nu hinner vi inte det.
 
Sv: "Värsta scenariot"-barn

Kanske det skulle hjälpa att leka lite mer, vi skall nog prova det iaf, det är ju värt ett försök. Problemet med det blir mest att våra barn inte leker med leksaker, det tycker de inte är intressant...

Jag tänker ofta att jag alltid dragit in alla barn jag lyckats sätta klorna i, i mina grejer, tagit med dem och varit med dem och gjort saker tillsammans. Mina saker - även om "mina" saker ju påfallande ofta är sådant som att koka gröt när det är små barn närvarande. Och jag får alltid god kontakt med alla barn i förskoleåldern och de gillar mig. Detta gäller både egna och andras barn. Men på sista tiden har jag börjat fundera på att jag aldrig deltar i "deras" värld, jag leker aldrig.

Även om dina barn inte leker med leksaker, så leker de väl något som inte är kopplat till vuxenaktiviteter? Klär de ut sig? Leker de att de är elefanter? Lekar kan ju vara väldigt mycket.
 
Sv: "Värsta scenariot"-barn

Det är ju också det där med "passning".

Man KAN inte lämna en sån här tvååring till nån som inte fattar vad det handlar om, dvs har en likadan eller dagispersonalen.

Släppte den minsta till en släkting i någon minut på en lekplats för att vakta den stora - och VIPS hade han kastat sig med huvudet före och armarna på ryggen nerför den största rutchkanan :eek:

Han ramlade riktigt illa och stukade nacken :eek:

Alltså det gick bra, men det är ingen barnlek att passa en superaktiv tvååring :crazy:

Parkerade honom framför Barbapapa (TV-restriktioner på en timme/dag gör att det brukar funka som paralyserande barnvakt) och pratade med Basilika en stund ikväll.

Gissa vem som smög iväg och låste in sig på toan och öppnade medicinskåpet igen :devil:
 
Sv: "Värsta scenariot"-barn

Exakt ! Och de sover bara nio timmar på natten så man hinner ju aldrig vila upp sig själv :crazy:

Där tror i alla fall jag att du har en stor del av förklaringen!

Läste precis om utbrända barn som aktiveras av sina föräldrar hela dagarna och som sover alldeles för lite.

Dom blir speedade och så är man inne i en ond cirkel!

Undra om det inte var Anna W som hade skrivit om det där..?


Jag märker givetvis själv att barnen föds med olika temperament men hujeda mig..det ni beskriver skulle jag aldrig acceptera av mina barn!

Har tex han på dagis sagt att han inte ska ha några byxor på sig ja då åker vi utan byxor så att benen blir blåfrusna på honom!:D

Att han inte kan följa med på utflykt med förskolan den dagen är en självklarhet!

Varning och verkställ och en jäkla massa humor med ännu mera kärlek är mina ledord!
 
Sv: "Värsta scenariot"-barn

Barn behöver också sova olika mycket. Den äldsta har ALDRIG sovit mer än 9 timmar. Hur menar du att jag stressat honom som bebis ? Den minsta sover middag ett par timmar, vilket gör att de får samma nattsömnslängd. Ett klart plus när man bor trångt.

De självvaknar på morgnarna och väcks ALDRIG. Lägger vi dem tidigare vaknar de bara tidigare, jag kan inte se nyttan med det.

Jag behövde själv aldrig sova innan jag blev 35 :crazy: Mycket praktiskt när man jobbade dygnet runt, och troligen ärftligt :angel:

Och ja, han får gå naken till dagis men sedan bestämmer faktiskt personalen där. Alla går ut på utflykt, det finns ingen fröken kvar att passa en unge som föräldrarna tycker ska få slippa för att de inte kan klä på honom. Eftersom han hellre är inne än går ut så skulle ju han BELÖNAS för fel saker i så fall.

En tvååring är i mina ögon lite liten för att STRAFFAS med så hårda metoder du antyder.

Jag förklarar konsekvenserna av olika beteenden men sedan får jag ta mitt vuxenansvar så han inte skadas.

Jag brukar tex fånga honom innan han bryter nacken, även om det skulle vara mer effektivt att låta honom slå ihjäl sig, då slutade han ju definitivt med det :smirk:
 
Sv: "Värsta scenariot"-barn

Jag har varit riktigt vild som liten, och det enda som till slut hjälpte var när min mor blev tillsammans med en f.d militär. Var man inte snäll så blev man utan allt som var roligt. Ville man ha roligt så var man tvungen att uppföra sig (väldigt) ordentligt. Det var tufft i början men sen var det enklare att ge upp och göra något roligt man får göra, än att ha roligt ett tag med något man inte får och sen bli straffad.

Fast det kanske bara funkar på lite äldre barn? tror jag var 6 eller 7 då.
 
Sv: "Värsta scenariot"-barn

Urs, nu lät det som om den värsta besserwissern.:eek:

Jag lovar..det är många kundvagnar jag har lämnat i affären för att det har varit tjat o bus.

I somras såg 3-åringen så fram emot att gå på dop med efterföljande kalas och TÅRTA!

Skötte sig jättebra i kyrkan men när vi kom till "kalaset" efteråt så tjatades det om tårta till förbannelse..:D

Först var det mat och det passade inte utan en grinig unge satt och skrek efter tårtan.

I ren frustration över att det tar tid börjar ungen leka med lamporna i lokalen. Jag "varnade" och sa att en gång till du inte lyssnar så måste vi åka hem och då blir det ingen tårta alls för dig.
(Vill bara tillägga att jag skulle aldrig "varna" så där otrevligt utan man kan faktiskt göra det i vänlig ton med)

Ungen tänder o släcker lampan ytterligare en gång och jag fick förklara för värden att vi var tvungna att åka men att jag skulle komma tillbaka så fort busen var hemleverad.

Det var givetvis gråt, förlåt och tandagnissel i bilen hem men hem åkte vi!
Jag var inte arg, inte sur, inte otrevlig utan helt normal.

En överaskad barnvakt fick ta hand om även 3-åringen och jag åkte tillbaka till "kalaset" utan tårtomanen..

Någon vecka senare var det dags för födelsedagskalas och jag sa helt lugnt att nu väntar alla, även du, på att äta tårta tills dess att tårtan ställs fram.

Lovar mamma..kom det då.

Framme på kalaset blev det givetvis längtansfulla blickar mot köket men inte ett ord om tårta hördes under hela middagen.

Däremot;
-Vi ska inte åka hem för xx ska inte tjata om tårta! tårtan kommer sen!

Gullunge!:love:

Så vad jag ville ha sagt det var att här är det givetvis med en massa bus hela dagarna men jag är jättehård på att om dom uppför sig illa när vi är borta då åker vi hem!

Jag ska kunna åka med mina små hem till vänner och bekanta utan att dom riskerar att få sina saker sönderplockade eller att mina barn gapar o busar så att det blir ett störande moment.

Jag tycker faktiskt att alltför många barn är ouppfostrade idag!:o

OBS! För tydlighetens skull så vill jag bara säga att den åsikten har ingenting med dom inlägg jag har läst här att göra!
Jag tror givetvis att det är skillnad på barn och barn med och jag har haft tur som har fått sådana "lättuppfostrade" ungar!

Sedan har jag en egen teori om att barn till ensamstående oftast tar lite mera hänsyn..dom är vana vid att vänta och att inte spela ut två föräldrar emot varandra osv.

Det är som om dom känner på sig att det går inte att "slita" på mamma alltför mycket.:p
 
Sv: "Värsta scenariot"-barn

Men är det inte fruktansvärt pinsamt när barnen beter sig som tokar i tex. mataffären? Hur gör ni då? Själv så var jag ett väldigt lungt och stillsamt barn. Men min bror var busig. Men har inte överaktiva barn en form av bokstavsjukdom många gånger?
 
Sv: "Värsta scenariot"-barn

Men är det inte fruktansvärt pinsamt när barnen beter sig som tokar i tex. mataffären? Hur gör ni då?

Även den lugnaste unge kan få utbrott i matafärren och bara vilja ha allt som som ser så gott och kul ut. Jag tror jag gått igenom en fas med alla mina fyra där de någon gång slängt sig på golvet i affären och bara vrålat och vill haaa! Det är inte pinsamt, bara jobbigt och besvärligt.

Det som är pinsamt är när jag som betraktare ser hur föräldrar beter sig mot sina barn. Jag blir ofta ledsen på folks attiyder och sätt mot sina barn.
 
Sv: "Värsta scenariot"-barn

Varför blir du så defensiv i tonen när man försöker ge dig råd!

Självklart har barn olika sömnbehöv men att båda dina barn sover 9 timmar per dygn tror jag är för lite!
Med det är det inte sagt att det är rätt av mig!

Jag pratar av egen erfarenhet. En av mina busisar var så otroligt speedad och lyssnade inte!
Han var på ALLT!
Jag misstänkte to m ADHD i min okunnighet!:p

Läste den där studien och fick mig en riktig tankeställare ang hans sömn.
Jag resonerade precis som du innan och då jag själv har ett väldigt litet sömnbehov så tänkte jag att han var likadan!

Men nu lägger jag honom tidigare och det var tufft i början!
När han vaknade tidigare på morgonen såg jag till att det var "tråkigt" att gå upp när alla andra sov.
Sedan låter jag honom paradoxalt nog sova precis hur länge han vill på dagarna.

Jag som trodde att han skulle bli omöjlig på nätterna (vilket han inte blev alltså) fick till min förvåning en helt annan liten kille efter bara ett par veckor!

Jag tror att vi föräldrar många gånger vill våra barn så väl så vi låter dom aldrig ha tråkigt.
Det är information och pedagogik från morgon till kväll för att man vill så gärna vara en bra förälder!

Så till den milda grad att man slår knut på sig själv!

Jag har inte skrivit att du har stressat ditt barn!
Vad får du det ifrån?

Barns utbrändhet kommer från för mycket godhjärtad stimulans ;) och för lite sömn enligt den här "larmrapporten"

Senast i morse. "jaha du vägrar ta på dig några byxor. Då går vi ut utan så kanske du ändrar dig om det är kallt ute. Annars måste jag klä på dig ändå för du ska på utflykt och dit får bara barn med kläder följa med."


Och ja, han får gå naken till dagis men sedan bestämmer faktiskt personalen där. Alla går ut på utflykt, det finns ingen fröken kvar att passa en unge som föräldrarna tycker ska få slippa för att de inte kan klä på honom. Eftersom han hellre är inne än går ut så skulle ju han BELÖNAS för fel saker i så fall.

nej..ditt resonemang förstår jag inte riktigt där.

Först säger du att "då får du gå utan" (byxor)
Sedan att "Annars måste jag klä på dig ändå"..

Därefter så säger du att det skulle vara en belöning om han inte behövde följa med på utflykt fastän du innan sagt att "du ska på utflykt och dit får bara barn med kläder följa med" och han tog inte på sig sina byxor....

Det här ter sig lite okoncekvent och förvirrande enligt mig men jag kanske missuppfattar?

Ja, det är lätt för mig att kunna ställa in en utflykt i om att jag som är mammaledig kan ta med mig mitt barn hem igen.
Annars hade det givetvis varit svårt!

En tvååring är i mina ögon lite liten för att STRAFFAS med så hårda metoder du antyder.

Du skriver STRAFFAS med stora bokstäver. Jag gillar inte ens det ordet.
Men jag måste vara tydlig tillsammans med mina barn i o m att jag är ensam så måste allting flyta på.

Jag ser det inte som ett problem om vi genom bus får på byxorna..huvudsaken är att dom får dom på sig.

Men skulle någon av dom börja kasta av dom och jag talar om att antingen får du då gå utan eller att då kan du inte följa med på utflykten idag och att jag efterföljer det här sen.. det kan jag inte likställa med STRAFF!:eek:

Jag kan ju inte förvänta mig att en person, speciellt inte en liten en, lär sig konsekvenstänkande/tillit om dom inte kan lita på det jag säger.

Säger jag att om du inte tar på dig byxorna bla bla bla och det blir konsekvenser av det så vet ju mina barn att om jag säger att "Ta inte på den varma plattan för då bränner du dig" så gör man det.

Kanske inget bra exempel men ni förstår vad jag menar?

Likväl som att "Det är inte för kallt vatten i badkaret. Det är precis så där du vill ha det älskling" så kan dom lita på det med!

Återigen vill jag bara säga att alla ska få vara den mamman eller pappan dom vill (ingen är bättre eller sämre än den andre..låter som om jag är inne på körning nu!:rofl:) men det är intressant att diskutera tex barnuppfostran!

Tråkigt nog så gör sådant här;
Jag brukar tex fånga honom innan han bryter nacken, även om det skulle vara mer effektivt att låta honom slå ihjäl sig, då slutade han ju definitivt med det

...att där tar det samtalet tar slut liksom..

Kan du inte bara diskutera i en vänlig ton i stället?:love:
 
Senast ändrad:
Sv: "Värsta scenariot"-barn

Det är svårt att diskutera med någon som inte vill läsa rätt.

En nattsömn på 9 timmar och middagssömn på minst två blir tex minst 11 timmar.

Vad gäller logiken med påklädningen så förstår min tvååring och dagispersonalen den, om du tycker det är ologiskt för det stå för dig.

Först ger man barnet en chans att ändra sig när det upptäcker att det ÄR kallt ute. Kommer det inte på det själv under dagisfärden på 50 m så blir det tvångspåklädning (vilket är värre än att klä på sig själv) när man kommer fram för på dagis måste man ha kläder. Punkt. Det han vill är ju att slippa klä på sig för att få vara inne. Du tror väl inte dagispersonalen skulle 1) ta med ett naket barn på (vinter)utflykt 2) avstå från utflykten för att passa mitt barn inomhus för att han inte vill klä på sig ?



Samma metod fungerade utmärkt med den första men det tar en säsong att ta sig igenom helt enkelt.

Vad gäller sömnen så finns det inget jag inte har studerat i ämnet, och förhoppningsvis på en högre medicinsk nivå än du.

Jag har ändrat min äldstas sömnmönster från 15-90 min i taget till att sova hela nätter, och utökat mängden nattsömn från 4 till 9 timmar.

Sedan har han helt enkelt inte mer sömn i kroppen.

Den minsta skulle säkert kunna sova mer men det handlar om ytterst marginella tider. Det är han som vaknar först. Men ibland vill han sova igen om hans dygnsrytm blivit rubbad och då kan han det.

Det går som sagt att lägga dem tidigare men då är de klarvakna kl 4-5. Inte min grej.

Och här händer aldrig något roligt på morgonen, det är jag och sambon för trötta för :p


Sedan tror jag du missförstått.

Mina ungar är inte SPEEDADE eller okoncentrerade på något sätt. De är bara påhittiga, hela tiden :angel:
 
Sv: "Värsta scenariot"-barn

Det som är pinsamt är när jag som betraktare ser hur föräldrar beter sig mot sina barn. Jag blir ofta ledsen på folks attiyder och sätt mot sina barn.

Exakt.

För att inte tala om den tiden det fanns bollhav på Mcdonalds, vilka hemska metoder folk använde för att få ut sina barn.

Mina har fått några utbrott var i affärerna och jag har fullständigt struntat i var vi har varit utan hanterat det som alltid, dvs skrik lönar sig aldrig. Jag kanske har lett och bett om ursäkt om någon verkar störa sig men de har fått skrika klart medan jag lugnt upprepar att vi inte ska ha det eller det.

Nu är det just i affärer de är bäst faktiskt. Den stora vet exakt var gränsen går för hur mkt man får leka med saker och lämnas att spana på tex leksaksavdelningar utan att tjata eller bryta förpackningar.

Den lilla accepterar godmodigt att man inte handlar "diss" på andra dagar än lördagar. Och att man alltid måste "tala" i kassan innan man får ta något av varorna.

Men i affärer är det ju SPÄNNANDE och händer saker hela tiden. Och är mycket folk. Det gillar ungarna !

Sen kan jag tycka det är jobbigt med de betingade reflexerna som alltid ser till att toabestyr behövs just i matbutikerna :p Särskilt eftersom toan är UTANFÖR kassorna...
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
Svar
8
· Visningar
1 414
Relationer Gammal användare med anonymt nick pga vill inte kunna bli googlad. Det är så att jag har två minderåriga barn och är skild från barnens...
Svar
5
· Visningar
1 155
Senast: Crossline
·
Relationer Jag är en arbetande småbarnsförälder till två barn som är mycket energiska, aktiva och säger vad de tänker all vaken tid. Även min man...
2 3
Svar
52
· Visningar
7 069
Senast: Fruentimber
·
Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde...
3 4 5
Svar
99
· Visningar
14 595
Senast: Juli0a
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp