Stackars mamma

[Mysgrisen]

Min mammas hund har varit halt i drygt en månad. Har hela tiden stått under vet kontroll och på smärtstillande.

För tre veckor sedan så opererades det bort en tå, för den visade på förändringar.

Mamma ville då att de även skulle röntga igenom hunden för att se om ev cancer skulle spritt sig, men hunden var helt ren.

Mamma var så ledsen när vi pratade, för hennes förra hund fick cancer i tån, som opererades bort. Den hunden blev frisk och levde i många år efter det.

Mammas lilla hund har mått bra efter op, och de har väntat i tre veckor på svar, ifall det var cancer i tån eller en kronisk inflammation. (Det tar så lång tid, för benet måste avkalkas innan provet kan tas.)

Igår ringde mamma och var jätteledsen.

Hela hennes lilla hund var full i cancer och jättesjuk .

Hon hade blivit dålig kvällen innan och börjat kräkas, så de åkte in med henne. Vet gjorde undersökningar och då visade det sig att hela hunden var angripen.

De avlivade henne direkt.

Mamma berättade idag att det var cancer i tån, men den var godartad.

Det andra som angripit hunden var väldigt aggressivt, för tre veckor sedan syntes ju ingenting. Buken var full i cancer, och även andra inre organ hade börjat sluta fungera, även lungorna var fulla i fläckar.

Mamma mådde så dåligt över att de utsatt henne för operation av tån. Jag tröstade henne och sa att ingen kunde veta att det skulle bli såhär. Vid de undersökningarna så syntes ju ingeting.

Man gör sitt allra bästa för stunden, mer kan man inte göra. Man kan inte se in i framtiden.

Stackars mamma... Hunden blev bara sex år.

 

[Pilot]

Sv: Stackars mamma

Tråkigt
Men man kan ju aldrig veta på förhand. Hon får väl trösta sig med att det gick fort i slutet ändå.

 

[Mysgrisen]

Sv: Stackars mamma

Jo, men samtidigt kom det som en chock att det gick så fort. Hon hann inte förbereda sig.

 

[Philosophia]

Sv: Stackars mamma

Stackars din mamma! Jag förstår att hon är jätteledsen över att ha förlorat en älskad vän, men hon ska absolut inte känna sig skyldig till att ha utsatt hunden för operationen tre veckor tidigare. Hon har gjort det hon har kunnat och också lyssnat på de signaler som hunden har sänt ut när hon har börjat må dåligt.

Hade hunden verkat fysiskt eller mentalt påverkad av sin cancer vid tiden för operationen så hade veterinärerna inte genomfört ingreppet. Hade de haft skäl att tro att hon kunde ha cancer på andra ställen än tån så hade de röngat t.ex. lungor eller kollat upp hunden innan. Att de inte gjorde det tycker jag tyder på att de tyckte att hunden verkade mådde bra i övrigt.

Jag tycker att din mamma ska försöka ta till sig att hennes älskade hund mådde bra (med undantag av hältan som din mamma på ett aktivt och föredömligt sätt tog itu med) fram till ett akut sjukdomsskede och att hon har gjort det som står i ens makt att göra som hundägare.

 

[Mysgrisen]

Sv: Stackars mamma

Hon blev röntgad i bla lungor innan op, och hon var helt ren. Så det hade gått jättefort.

När jag pratade med henne igår så hade chocken lagt sig lite, och hon kunde prata om sin hund.

Men det kändes enormt tomt, och det förstår man ju.

De hade innan hunden blev dålig, bestämt sig för att anta erbjudandet om att ta över även hundens dotter. Och de ville fortfarande ha henne.

Har man haft hund hela livet så blir det ju enormt tomt när man är utan.