Skrämmande!

[Kimz0r]

Sv: Skrämmande!

Orkarinteläsahela, men det verkar vara den.

(Att jag inte tänkte på att använda de resurser mitt universitet tillhandahåller...

)

 

[DancingFox]

Sv: Skrämmande!

USCH!! Stackars barn!!

Jag tror problemet bottnar i att många i dagens samhälle saknar den här gemensamma känslan ifrån familjen. De vet inte hur de ska bete sig. För mycket av dagis osv som har fått tagit hand om det, men själva vet de inte hur fasiken de ska ta hand om en liten bebis.

Jag tycker för min del att det är fel att som författaren till Pippi-artikeln skyller allt på henne. Det är ju bra att barn är självständiga, men mycket tror jag är förlusten av vissa traditioner och de stora familjeproblemen som finns, som gör att att barnen mår dåligt och att nyblivna föräldrar inte kan ta hand om sina små barn.

 

[havreflinga]

Sv: Skrämmande!

Varför skaffar folk barn? Jag ville länge inte ha några barn då jag ansåg mig ha fullt sjå med mig själv. Så en dag insåg jag att jag inte skulle komma längre med det, och att jag ville ha barn, en individ som må vara som han är, och det är roligt att lära känna honom. Jag tänker inte bevisa ett skvatt med honom, bara vara med honom. Men det kanske inte gäller för alla.

Precis så var det för mig oxå! Det tog väldigt lång tid för mig att bli vuxen och få en stark självkänsla. Jag fick göra mycket av "jobbet", som mina föräldrar borde ha gjort, själv.

Sen, när jag träffade min man, fick vi jobba med vår relation och hans personliga bekymmer. Ett tag såg det ut som om tiden skulle rinna ut för oss...att vi inte skulle hinna bli så färdiga att vi skulle hinna skaffa barn.

Jag har alltid haft synsättet att jag först vill gifta mig (i en relation som ska vara livet ut). Först därefter kan barn bli aktuellt.

När jag ser unga föräldrar kan jag ibland tycka att det är synd att jag inte började tidigare. Men samtidigt inser jag att det hade varit en omöjlighet för mig. Jag hade blivit en dålig mamma, och mina barn hade blivit skilsmässobarn.

 

[havreflinga]

Sv: Skrämmande!

Kan tillägga att vi hade lite "tur" oxå. Vi började försöka (skippade p-medel) innan vi var riktigt färdiga. Men våra kroppar höll kanske omedvetet emot, för det tog sig inte. Ofta mådde min man dåligt just runt ägglossning så då var det inte aktuellt med sex.

 

[Ramona]

Sv: Skrämmande!

De läser Veckorevyn och andra blaskor och får teknostress och prestationsångest för att de inte är med om allt som står i dessa tidningar. Dåligt självförtroende och depressioner. Vedervärdigt!

Jag satt och läste någon svensk tidning för kvinnor i min ålder (25-35 år) och insåg att deras budget-alternativ till modet var ca 1500:- för en kjol, 3000:- för en kavaj, skor 1300:-, väskan kostade ca 800:-.
Det är ju självklart att inte det är budgetalternativen!!
Givetvis blir kvinnor deprimerade när de känner sej så odugliga eftersom de inte ens har råd med budget alternativen.

Och uppenbarligen går det ut till resten av samhället också.

Men om jag ska vara ärlig, så tycker jag att svenskarna är ett enormt sjukt folk. Det är SÅ mycket press på svenskarna, press som de lägger på sej själva. Jag har bott i ett flertal länder och jag känner inte alls samma kravkänsla som jag har i Sverige. Vad beror detta på?? Varför har det gått så fel just här?

 

[corona]

Sv: Skrämmande!

*kl*


En av mina arbetskamrater sa till mig (jag var gravid, det var inte hon):
"Ååååhh!! Det ser så mysigt ut att vara gravid!! När jag blir gravid ska jag bli en sån där hurtig mamma, som filstjärnorna...som går på pilates, mammagympa och promenader"

Många av mina vänner med barn har senaste vagnarna, tycker att utseendet på bilbarnstolen är jätteviktigt (säkerheten kommenterar de inte ens), hade senaste gravidmodet och köper svindyra märkeskläder till sina barn.

Det ska vara trendigt att vara mamma! Man ska vara snygg och vältränad. Man får inte drabbas av hängpattar av amningen eller muspruttar av förlossningen.

Barnen ska med på mammafikor, babysång, öppna förskolan, babysim, babygym, mammapilates, familjeyoga, promenader, fester....

Varför inte skippa alla aktiviteter och nöja sig med promenaden? Fika ngn gång i veckan, Babysång ngn gång i veckan?

Varför inte acceptera att bebisen skriker och vill vara nära?
Att bebis vill äta oftare eller sova mer/mindre?

Visst får folk köpa märkeskläder och senaste barnvagnarna, men ibland undrar man varför de gör det?
För att de vill det?
För att de "måste" det?
För att det förväntas av dem?
Och i så fall, av vem?

Måste man vara snygg och fräsh under graviditeten och strax efter förlossningen? Kan man inte få vara lite "flôtig", slapp, trött och hängig?

Ibland känns det som att det viktigste (närhet, kärlek, ömhet, mat, sömn, blöjor och bebislukt) har kommit i skymundan för statusprylar, sömn-hela-natten, aktiviteter och väninnor??

 

[Kimz0r]

Sv: Skrämmande!

Det känns lite som om barn, för en del, är den nya chihuahuan. En accessoar helt enkelt.

 

[Hyacinth]

Sv: Skrämmande!

*kl*

Hänger ett välvårdat utseende och dyra barnkläder ihop med bristande omvårdnad och anknytningsproblem?

Visst ska man bara "få vara" om man vill, men om man nu hatar mjukisbyxor och faktiskt känner att man har tid att se "piffig" ut då?

Eller innebär dyr vagn och kläder automatiskt "Jag har lite känslor att ge, så jag shoppar dyra onödiga prylar istället"?

Är man en bättre mamma med begagnad vagn?

 

[Snurrfian]

Sv: Skrämmande!

Jag är nog lite inne på ditt spår oxå, den jag känner i min närhet som har klara anknytningsproblem till sitt barn är definitift inte någon "mode" mamma, däremot har hon läst lite för mycket och är ständigt övertygad om att barnet är döende, eller allvarligt skadad. Vi pratar alls om när barnet satt på golvet, tappade balansen och ramlade och hon började nästan gråta och fundera på om hon skulle ringa ambulans eller om skulle köra själv till akuten... Och har ständiga frågor om barnet verkar normalt...

Men visst vissa verkar bara skaffa barn för att det hör till, och det är något man ska göra...

 

[Kickis]

Sv: Skrämmande!

*kl*
Jag tror även att folk är inte vana att ta ansvar för nån annan än sig själv. Tror att de kan vara lite lättare för oss som har haft djur och vet hur jobbigt det kan vara att gå ut med hunden när de regnar eller släppa ut hästen tidigt varje morgon eller att man inte bara kan ta en sista minuten resa hux flux. För ett djur är endå inte ens hälften så krävande som ett barn är. Och är man van vid att bara bry sig om sig själv i fösta hand kan de nog bli väldigt jobbigt när man får barn.

 

[corona]

Sv: Skrämmande!

Absolut får man vara piffig, snygg och handla dyra prylar...

Jag uttryckte mig nog lite otydligt...
Vet inte vad jag ville komma fram till egentligen

Men hos vissa människor känns det som att prylarna, fikorna, pilatesen tar "överhand" och betyder mer än kärleken och närheten. Och att avbruten sömn, matproblem och babisbajs stör prylarna, fikorna och pilatesen, trots att det kanske är det småbarnstiden handlar om?
Om ni förstår vad jag menar...
Lite som Snurrfian skriver...att barnet är en accessoir för en del...

Det är absolut inte så för alla och jag är övertygad om att man kan vara en alldeles underbar förälder med märkesprylar och senaste barnvagnen o.s.v...

 

[Fnyfniken]

Sv: Skrämmande!

Jag kan tänka mig att det är på samma sätt som i Fredrik Lindströms "Världens modernaste land" att här är vi så ruskigt jämlika och moderna att till och med pensionärer klär sig efter säsongens mode och tittar på sex & the city för man måste ju hänga med. Så är det inte i andra länder.

Jag säger ibland som det är att "jag är inte så ambitiös" och jag tycker om att ta det lugnt och har ingen tävlingsinstinkt. Jag struntar i vad de flesta säger. Då blir folk förfärade. Så kan man väl inte vara. Man måste vara ambitiös och ha jättehöga krav på sig själv och 200 järn i elden, annars bör man skämmas, som svensk. Det är detta som ger alla utbrända, tror jag.

Fny

 

[Järnis]

Sv: Skrämmande!

Helt OT, men jag bara måste fråga... din avatar.. Är det vad jag tror att det är?

 

[Järnis]

Sv: Skrämmande!

Ja det är nog lite så... Man måste vara med på alla hörn. Karriär, familj, hus, "eget liv", förhållandet som ska underhållas....Allt i nästintill samma andetag...Oj, nu blev jag nästan lite svettig...

 

[cirkus]

Sv: Skrämmande!

Tack !

Ja tyvärr måste man ju vara benägen att till viss del hålla med, även om det inte är just Pippis fel så nog är det lite av den filosofin dagens föräldrar är fostrade av och då blir det osm det blir med de egna barnen.

 

[mimus]

Sv: Skrämmande!

Det finns flera olika orsaker till varför anknytningen och samspelet blir stört mellan föräldrar och barn.

Men i stora drag handlar det ofta om en generatiosproblematik.
Har man inte själv fått den goda anknytningen så är det svårt att ge den vidare till sitt barn.

Sedan kan det vara andra "fenomen" som hindrar föräldrar att knyta an. Jag tänker på personliga erfarenheter, trauman, drogmissbruk, eller att man helt enkelt inte är mentalt förberd och färdig att gå in i ett föräldraansvar, att "offra" sitt eget, lite av det som redan tagits upp i tråden.

Det fina i kråksången, är att det går att göra något åt problemet, föräldrar kan knyta an till sina barn även då barnen lämnat spädbarnsåren. Det finns hjälp att få.

 

[Kimz0r]

Sv: Skrämmande!

Om du tror att det är ett manligt kön så tror du rätt.

(Närmare bestämt så tillhör det Daniel Radcliffe a.k.a. Harry Potter.)