Saker man aldrig säger

[Kat]

Det finns saker som aldrig får yppas, men som jag är övertygad att de måste hända NÅGON gång.

Tänk om man får barn och upptäcker att man inte tycker om dem - som personer?

Det var en gammal tant som sa det om sin son i en film, men jag minns inte vilken film det var.
För några måste det väl faktiskt hända, även om alla föräldrar säger att det är omöjligt?

 

[Tajger]

Sv: Saker man aldrig säger

Det är väl det klassiska - "jag älskar mina barn, men jag tycker inte alltid om dem". Men visst skulle det vara ett misslyckande om det blev så, man uppfostrar ju dem själv. (För det mesta)

 

[Zlatan]

Sv: Saker man aldrig säger

Jag är helt övertygad om att det inte ens är ovanligt. Det finns många som har vantrivts genom hela usin uppväxt och där föräldrarna inte visat någon kärlek och sedan när de flyttar hemifrån så bryter de kontakten. Det måste ju tyda på att de inte gillar varandra speciellt mycket?

 

[mimus]

Sv: Saker man aldrig säger

Det är förknippat med skam, och ännu värre är att välja att lämna i från sig barnet.

Och det händer då och då, så din övertygelse stämmer.

 

[Kat]

Sv: Saker man aldrig säger

Men visst skulle det vara ett misslyckande om det blev så, man uppfostrar ju dem själv. (För det mesta)

Visst uppfostrar man dem, men de är ju ändå egna individer.

Jag tror tanten i filmen sa något i stil med:
"Jag tog hand om honom väl när han var barn, men sedan växte han upp och då insåg jag att jag inte tyckte om honom"

Någon som minns filmen?

 

[Aaricia]

Sv: Saker man aldrig säger

Det är förknippat med skam, och ännu värre är att välja att lämna i från sig barnet.

Jag känner en kille som vid tio års ålder fick höra av sin mamma att "nu vill inte jag vara din mamma längre. Du får inte bo hos mig mer" och så sparkade hon ut honom Han hamnade hos fosterföräldrar efter en tid på barnhem. Är vuxen numera.

 

[Kat]

Sv: Saker man aldrig säger

Visst är det fruktansvärt. Men kanske är det bättre ändå, än att tvingas leva med någon som inte bryr sig om en? Att man inte är älskad är ju något man känner.

 

[mimus]

Sv: Saker man aldrig säger

Jag känner en kille som vid tio års ålder fick höra av sin mamma att "nu vill inte jag vara din mamma längre. Du får inte bo hos mig mer" och så sparkade hon ut honom Han hamnade hos fosterföräldrar efter en tid på barnhem. Är vuxen numera.

Jag kan faktsiskt tycka att hon ändå tog ansvar och tog ett beslut, även om det självklart måste varit oerhört svårt för barnet.

Men det är ändå trots allt bättre, än de föräldrar som inte tar till sig sina barn, och inte klarar av dem, men vägrar ta emot hjälp.

 

[Aaricia]

Sv: Saker man aldrig säger

Visst är det fruktansvärt. Men kanske är det bättre ändå, än att tvingas leva med någon som inte bryr sig om en? Att man inte är älskad är ju något man känner.

Jo, antagligen är en frisk fosterfamilj bättre än en biologisk mamma som inte orkar med sig själv ens. Men det trauma en sån händelse ger ett barn är nog svårt att förstå...

 

[Kat]

Sv: Saker man aldrig säger

Nej, det går nog inte. Jag hoppas att de som känner att de inte kan ge sina barn det de behöver, kan överföra det till barnet så bra det någonsin går.
"Jag vill inte vara din mamma längre", är knappast den bästa varianten.

 

[escodobe]

Sv: Saker man aldrig säger

Jorå, jag är övertygad om att det inte är helt ovanligt.
Dock så är det ju så otroligt tabubelagt att jag tror att folk knappt vågar erkänana det, inte ens för sig själva.