Sv: Nu har det hänt, som inte skulle hända . Hjälp !
Förlåt men har du någonsin sett HÄSTAR göra upp sinsemellan? Eller den mer ranghöge "säga till" en med lägre rang i något sammanhang?
För om du har det kan du för sjutton inte på något som helst allvar påstå att inte hästar använder fysiskt våld för att bestämma rang. Och om hästar gör så sinsemellan förstår jag ärligt talat inte varför inte en människa skulle kunna göra detsamma...allt snack om att tala med hästar på hästars vis och likande som man läser överallt tar vips och hastigt och lustigt slut när det kommer till att ge hästen en fysisk tillsägelse.
Därmed inte sagt att ren misshandel är befogat. Jag har klippt till min häst ett antal gånger - när det verkligen har behövts och när det verkligen varit befogat. Till exempel när min extremt ranghöge valack får för sig att tukta de andra hästarna i hagen när jag är med - det tolererar jag inte. Bråka får de göra när jag inte är där och dessutom ska han veta att jag bestämmer vilka hästar som får komma fram till mig - det är inte upp till honom att köra bort de andra.
Så vad tycker du att TS ska göra med sin attackerande hingst? Ta hans mule mellan händerna och lugnt och fint förklara för honom att så gör inte snälla hästar eller? I så fall kan hon ju börja med att skriva ned hur hon önskar att hennes begravning skall gå till - just in case...
Det finns stora skillnader mellan dig och mig. Det är bara att acceptera. Du och jag tränar och hanterar hingstar (om du hanterar hingstar?)och hästar generellt på helt olika sätt, om jag förstår din text korrekt.
Vi har inte samma attityd mot vare sig hästen eller mot människor- det är ganska enkelt att utröna genom att jämföra ordval och attityd i det vi skrivit som inlägg i bara den här tråden.
Du lägger tyvärr på mig att jag påstår att hästar inte använder fysiskt våld mot varandra. Därför att om jag har sett hästar...
För mig är även ditt val att se din korrigering som att 'klippa till' inte så mycket korrigering som ett nedlåtande sätt att se på din häst.
Som ni kanske märker är jag för en gångs skull ganska förtegen med vad jag själv hade gjort, och det skapar irritation. Jag tycker som jag redan har sagt, att TS har fått flera råd att välja mellan som kan passa hennes eventuella erfarenhetsnivå. Vad jag själv hade gjort är inget jag kan tycka är det minsta lämpligt för henne att följa genom att läsa en liten sammanfattning här. Att kunna läsa och bemöta hela spektrat av hingstbeteende på ett sätt som gör att hingst och människa känner sig säkra på relation, kommunikation och gränser, är något som kräver erfarenhet. Det finns ingen snabbkurs.
Vad jag däremot starkt AVRÅDER just TS i just den situationen ifrån är att anta attityden av att 'ge ett kok stryk', eller för den delen att 'klippa till'. Detta är en fråga om attityd och känslotillstånd från människans sida. Det är inte lämpligt att ta upp en fysisk kamp, egentligen med någon häst, men definitivt inte med en hingst. Jag vet att det finns andra sätt som är riktigt roliga och givande. Jag använder inte spö att slå med. Jag slår helt enkelt inte. Jag äger inget spö. Jag har något som liknar det, som är jämntjockt i båda ändar och som inte snärtar. Behöver jag ta med den så gör jag det, och då är den mitt hästben eller hästmun, i den kraft jag vill. samma kraft jag ger, kommer ut i andra änden, inte mer. Behöver jag använda den har jag inte lyckats att mentalt eller kroppsspråkligt föra mig så starkt som behovet var.
Jag kommunicerar, det gör jag, med starkt kroppsspråk eller genom en fysisk kommunikation om det krävs. Behöver jag göra det sistnämnda är det ett misslyckande från min sida. Då finns det mer att lära, för så ser inte ett balanserat och harmoniskt förhållande ut i mina ögon.
Jag pussar inte för kommunikation. Tar inga hingstmular mellan händerna och pratar talspråk med dem.
Det finns någonting mittemellan det (kanske väster) och att klippa till och ge stryk.(...kanske öster) Om du ställer dig där, i mitten, och ser stigbett och kedjor i norr, då vänder jag ryggen däråt och går åt söder. Men det är jag. Inte du. Även om jag önskar dig samma väg. Det är väl därför jag fortsatt att skriva inlägg. Ett litet tappert försök att förändra världen.
Tänk på en sak, även om du kanske tycker att jag är knäpp eller okunnig. Om du har en relation till en häst sedan en ospecificerad tid tillbaka, och hästen ser det som naturligt att mota bort hästar även när du är med, så säger det något om relationen. Det är ju bra att vara medveten om vad som händer och ta hand om situationen där och då, men hans uppfattning om din plats i hans värld startade redan innan du kom in i hagen den dagen. Om du kommer åt varför det förhåller sig så, så behöver du inte bråka om positionen i hagen en enda gång. Och hur allvetande och jobbig jag än låter, så vet jag faktiskt vad det är jag skriver nu. Jag har uppmärksammat, studerat, experimenterat, observerat och upplevt i flera år.
Som sagt, ett litet tappert försök att förändra världen, och somliga irriterar jag bara, men kanske finns det en eller två med lite riddare i hjärtat som vänder sig om och går mot, vad var det jag hittade på
, söder...
//Annika
