Nu är jag mamma till en ängel...

[diamonia]

I måndags fick jag en blödning och vi åkte in på kvällen. Där konstaterade läkaren att fostret var dött . Det hade dött i vecka 11 någongång, jag var i v 16 nu.

Igår gjorde de en skrapning. Jag var mycket tacksam över att jag slapp föda fram det...

Det känns så konstigt, jag var ju förbi vecka 12 som var sista-stora-risk-veckan för missfall och hade börjat andas ut. Jag hade verkligen inte förväntat mej detta NU! Jag är arg för att jag inte fick några symptom på det i v 11... Då var jag livrädd för det!

Men de sa att missfall är ovanligt två gånger om det inte är något fel på en så det är väl bäst att blicka framåt och försöka igen så snart kroppen klarar av det. Sen går jag här hemma och råkar hitta barnkläderna jag redan köpt i garderoben och så sprutar tårarna igen ...

 

[The Great White Shark]

Sv: Nu är jag mamma till en ängel...

Kramar om!

Vet inte vad jag skall säga, men önskar er lycka till när ni orkar att börja om igen.

 

[diamonia]

Sv: Nu är jag mamma till en ängel...

Dubbelpostat...

 

[diamonia]

Sv: Nu är jag mamma till en ängel...

Tack!

Man måste kanske gråta en del innan man går vidare? Sambon är ute och snickrar och jag sitter och gråter. Han hade nog inte ens fattat att det bodde någon där inne men är så klart ledsen ändå. Men man hanterar det olika...

 

[Sunshine]

Sv: Nu är jag mamma till en ängel...

(((((((((kramar om)))))))))

Gråt så mycket du behöver, tänk på att det nu är en sorgeperiod som du måste tillåta sig själv att gå igenom, och glöm inte att alla sörjer olika och inget sätt är fel.

kram från Sunshine - också mamma till en ängel

 

[Lydia]

Sv: Nu är jag mamma till en ängel...

*stor kram*

håller tummarna för att du "frisknar till" fort och att det blir en problemfri graviditet nästa gång!

 

[mino]

Sv: Nu är jag mamma till en ängel...

Hemskt! Förhoppningsvis dröjer det inte länge förrän du är gravid igen.
*tröstkram*

 

[Petronilla]

Sv: Nu är jag mamma till en ängel...

Kramar om och känner med dig.

(Jag fick missfall i vecka 8) sen blev jag gravid efter tre menstruationer. Hoppas att det går bra för er!

 

[Sar]

Sv: Nu är jag mamma till en ängel...

Jag skickar en tröstkram, det är en stor sorg att förlora ett barn. Det som är positivt är att du vet att du kan bli gravid. Det finns en bok som heter "den lilla sorgen" som jag har hört att många tycker är bra. Kram Sar

 

[havreflinga]

Sv: Nu är jag mamma till en ängel...

Man måste kanske gråta en del innan man går vidare?

Ja, man måste i alla fall få sörja. Inte vara hurtfrisk och klämkäck. Om man stänger in sorg blir det svårare att bli gravid igen. Det är jag övertygad om.

Sambon är ute och snickrar och jag sitter och gråter. Han hade nog inte ens fattat att det bodde någon där inne men är så klart ledsen ändå. Men man hanterar det olika...

Och man har rätt att bli förvirrad av att ens partner har ett helt annat sätt att hantera det på!

När vi fick missfall var det min man som bröt ihop och jag som sa "sånt händer - det går fler tåg". Plötsligt fick jag en utskällning av min man för att jag inte var ledsen! Jag är glad att han lät de tankarna komma fram, för då fick jag chansen att förklara för honom att ju mer han grävde ner sig, desto starkare försökte jag vara. Det skedde automatiskt.

 

[pemi]

Sv: Nu är jag mamma till en ängel...

Massor av varma kramar! Har också ett MA bakom mej men mitt upptäktes redan i v 11 (dött sen v 9). Hoppas ni lyckas snart igen!

kram pemi

 

[diamonia]

Sv: Nu är jag mamma till en ängel...

Tack för alla svar!

Det är i de svåra stunderna man upptäcker vem som är ens bästa vänner... Nu har jag flera vänner som inte har hört av sig annat än med SMS som jag egentligen trodde "ställde upp i vått och torrt" och andra som jag har betecknat som mer "tillfälliga" som verkligen har stått här på förstukvisten och sett till att jag har fått sällskap och annat att tänka på.

Det är jobbigt att ringa till någon som har det jobbigt men det ger så mkt. Min kompis i Norge som ligger en månad före mej i graviditeten ringde och vi grät tillsammans. Hon grät nog lite för att hon var rädd att det skulle hända hennes barn något också.

 

[corona]

Sv: Nu är jag mamma till en ängel...

Jag var med om något liknande för ca två år sedan. Då vi skulle på UL i vecka 18 och äääntligen få se vår lilla älskling, upptäckte man att fostret var dött sedan i alla fall några (kanske många?) veckor tillbaks...

Jag skickar dig en massa stöttekramar, för det behöver man!!
Gråt!
Var arg!
Var ledsen!
Men kom ihåg att inte anklaga dig själv för det som hände, för det är så lätt gjort.
Packa undan barnkläderna du har köpt, om det känns lättare så.
Och börja om från början, så fort det känns rätt att göra det.
Vi väntade ganska länge innan vi började försöka oss på att "bli med barn" igen... Andra börjar tisigare. Det finns inget rätt eller fel, så länge det känns bra för er!

Lycka till!

 

[Lambi]

Sv: Nu är jag mamma till en ängel...

Ja, man måste i alla fall få sörja. Inte vara hurtfrisk och klämkäck. Om man stänger in sorg blir det svårare att bli gravid igen. Det är jag övertygad om.

Och man har rätt att bli förvirrad av att ens partner har ett helt annat sätt att hantera det på!

När vi fick missfall var det min man som bröt ihop och jag som sa "sånt händer - det går fler tåg". Plötsligt fick jag en utskällning av min man för att jag inte var ledsen! Jag är glad att han lät de tankarna komma fram, för då fick jag chansen att förklara för honom att ju mer han grävde ner sig, desto starkare försökte jag vara. Det skedde automatiskt.

Det är viktigt att komma ihåg att alla människor reagerar olika, några biter ihop, andra sörjer direkt och en del har lätt att se framåt och gå vidare.

Att "döma" någon för att inte vara ledsen och likställa det med att inte bry sig, ska man akta sig för. Så som du automatiskt hanterade situationen gör de flesta par, tur att ni kunde prata om det och förstå varandra, alltför många glömmer det.

 

[Poxz]

Sv: Nu är jag mamma till en ängel...

*tröstkramar*

 

[diamonia]

Sv: Nu är jag mamma till en ängel...

Men det är så jobbigt när han hela tiden är ute och grejar. Jag försökte gå ut och hjälpa till men det gör ont i min mage så jag gick in igen. Det är ju honom jag vill prata med och sörja med. Inte mamma, pappa eller vänner! Det var ju vårt barn...!

 

[FeelingGreen]

Sv: Nu är jag mamma till en ängel...

Vi känner ju inte varandra, men jag vill ändå säga att jag är så jätteledsen för din skull...

Jag tänker inte säga att jag vet hur det känns, för det vet bara du!

Var nu rädd om dig och var rädda om varandra!

 

[Calazirya]

Sv: Nu är jag mamma till en ängel...

Skickar en stor stöttande kram

/ C som också fått missfall ( v10 )

 

[Tranan]

Sv: Nu är jag mamma till en ängel...

Be någon vän att rensa bort babyskarena. det är för svårt att se eftere en sådan här sak. kladra inte digsjälv. jag kan endast städja dig med mina tankar. kram och hoppas att det blir bättre sart.

 

[Calazirya]

Sv: Nu är jag mamma till en ängel...

Jag tror ( tvärt emot dig ) att man ska plocka bort sakerna själv, en del i bearbetningen...

Men alla är vi olika ...