Min mark men annan har jakträtten

torpa

Trådstartare
vi äger marken men inte jakträtten. Hur funkar det? Jag vill ha mina hästar på bete där? Får jag inte ha det då? Eller vad gäller egentligen?
 
vi äger marken men inte jakträtten. Hur funkar det? Jag vill ha mina hästar på bete där? Får jag inte ha det då? Eller vad gäller egentligen?
Jakträtten kanske är utarrenderad, då är det ju tidsbegränsat eller möjligt upphäva i regel. Har du nyligen köpt gården? Fråga säljaren eller mäklaren. Finns servitut av ngt slag hittat du det hos lantmäteriet. :)
 
Här funkar det fint, vi arrenderar jakträtten från special fastigheter och en annan arrenderar bete och åker inga problem med det alls här, jakt och bets perioden krockar ju inte ens.
 
Sen jagar man kanske inte hela tiden, ni kanske kan komma överens om när han får jaga och när du får ha dina hästar där. :)
 
Jakträtten ska ta hänsyn till ditt nyttjande av din mark. Skog, jordbruk eller annan typ av näring. Skyddsjakten skall som jag uppfattar det visa hänsyn till vad du brukar marken till.
 
Tack för alla svar! Dom har tydligen nyttjanderätt till den. Hur länge vet kag inte än. Ska ta reda på det. Kan jag häva det när jag vill eller har dom rätt till att ha jakten där i 10 år till om det skulle vara så länge?
 
Tack för alla svar! Dom har tydligen nyttjanderätt till den. Hur länge vet kag inte än. Ska ta reda på det. Kan jag häva det när jag vill eller har dom rätt till att ha jakten där i 10 år till om det skulle vara så länge?
Om det är så att ni inte blev informerade om jakträtten vid köpet av marken gäller den troligen inte längre. (7 kap. 10-21 §§ JB)
 
Tack för alla svar! Dom har tydligen nyttjanderätt till den. Hur länge vet kag inte än. Ska ta reda på det. Kan jag häva det när jag vill eller har dom rätt till att ha jakten där i 10 år till om det skulle vara så länge?
Beror helt på hur avtalet ser ut, dom markerna vi arrenderar jakten på så måste arrendet sägas upp 5 år i förväg så om marken säljs så kan den nya ägaren tidigast få jakträtten efter 5 år från vårat jaktlag, nya ägaren är även välkommen med i laget.

Säljs ju oxå en del gårdar utan jakträtt då säljaren vill behålla den.
 
Tack för alla svar! Dom har tydligen nyttjanderätt till den. Hur länge vet kag inte än. Ska ta reda på det. Kan jag häva det när jag vill eller har dom rätt till att ha jakten där i 10 år till om det skulle vara så länge?
Det beror på hur avtalet ser ut, jag har för mig att avtal på livstid är tillåtna och då går de inte att säga upp alls. Annars är det möjlighet att säga upp avtalet så att det upphör när avtalstiden gått ut men inte innan, men det måste göras i god tid innan. De flesta jakträttsavtal är nog ettåriga eller på några år skulle jag tro.
 
Beror helt på hur avtalet ser ut, dom markerna vi arrenderar jakten på så måste arrendet sägas upp 5 år i förväg så om marken säljs så kan den nya ägaren tidigast få jakträtten efter 5 år från vårat jaktlag, nya ägaren är även välkommen med i laget.

Säljs ju oxå en del gårdar utan jakträtt då säljaren vill behålla den.
Hur kan säljaren behålla jakträtten utan jaktarrende tänker du dig? Jakträtt hör ihop med markägandet, och kan arrenderas bort, men inte undantas och bli personlig egendom. En säljare kan alltså i samband med försäljning skapa ett jaktarrende till sig själv för något antal år, men inte som någon evighetsrättighet som kan säljas, ärvas eller hyras ut i andra eller tredje hand.
Det finns några extrema specialfall av fastigheter som har jakträtten knuten till kungliga jaktmarker, där jakträtt saknas, men normalfallet är att jakträtten hör till fastigheten.
 
Till TS, Se till att få se det skriftliga avtal som avser jakträtt på din fastighet!
Nu kan ju gamla jakträttsavtal iofs vara muntliga, men de bör vara skriftliga, annars är det ganska svårt att bevisa att det verkligen finns ett jaktarrende, och markägaren ska ha ersättning (betalt) för arrendet.

Jaktarrenden kan sägas upp, men regelverket är snårigt om hur det ska göras, och beror delvis på när avtalet träffades. För att eventuellt kunna säga upp avtalet (även om det i värsta fall tar tid tills uppsägningen träder i kraft), så behöver man ibland ta hjälp av någon jakträttskunnig.

De flesta jaktlag är trevliga och ställer gärna upp med att kommunicera med de markägare vilkas mark de har jaktarrenden på, men tyvärr finns det undantag från den regeln, jag har stött på några riktigt hemska exempel.
Det man som djurägare vill veta, är främst när man avser jaga, och om löshund kommer att användas, så att man slipper störa, och bli störd eller att ens häst eller hund blir skrämd.

Samtidigt är ju ett välfungerande jaktlag, som jagar på ens mark, ofta en fördel, om man bor i ett område med överdrivet mycket vildsvin t.ex. Då kan det jaktlaget bidra till att minska vildsvinsstammen. Och så bidrar deras jakträtt till grannsämjan.

Men är jaktlaget av den otrevliga sorten, som kräver att du ska flytta dina djur, inte vill tala om när de ska jaga (det enklaste är med sms dagen innan) eller som inte betalar den ersättning som är rimlig där du bor (varierar stort över landet), så tycker jag att du ska säga upp arrendet och omförhandla villkoren eller erbjuda det till något annat, trevligare jaktlag.

Självklart så ska du kunna utnyttja din jordbruksmark till bete, odling eller slåtter. Du ska inte behöva flytta dina djur, för att att någon ska jaga.

Personligen har jag en del uppfattningar om vilket vilt som bör jagas på min mark, hur mycket som kan vara lämpligt att jaga, och till viss del vilka metoder som ska användas.

De (två grannar) som jagar på min mark har fått lägga till arealen till sin mark för älgjakt och kronhjort, och de får jaga obegränsat antal dovhjort och vildsvin (vi har extremt gott om dessa). De får släppa hund, men bara efter kontakt med mig, så att jag inte har planerat något hästjobb i skogen samma dag (hittills har det aldrig krockat). De får absolut INTE lägga högar med potatis, betor eller något liknande som liknar utfodring som åtel till vildsvinen, utan de får använda spridare (sprider några deciliter ärtor eller majs 2 ggr/dygn) istället. De får inte bygga jakttorn, gömsle eller röja skog utan att fråga (vi har hittills alltid kommit överens).
Jag ställer ut ensilagebalar till klövviltet när det ligger snö, på ett överenskommet ställe. Jag har dessutom i höstas byggt en koja för vildsvinsjakt vid spridaren. Och så stänger jag av elen i stängslen när de ska jaga på de områden som är stängslade, övrig tid är elen alltid på.
Fågel, räv, hare och övrigt småvilt har jag undantagit, om de vilttyperna ska jagas gör jag det endera själv eller så får grannarna det, efter särskild överenskommelse från gång till gång. Smygjakt på dovhjort vill jag kunna göra själv då och då, liksom jaga vildsvin.
Dessutom så har grannarna eftersökshund till mig om jag skulle råka skadskjuta (har hittills inte behövts).
 
Här funkar det fint, vi arrenderar jakträtten från special fastigheter och en annan arrenderar bete och åker inga problem med det alls här, jakt och bets perioden krockar ju inte ens.

Det finns ju en uppsjö av viltarter som kan jagas under betessäsongen.
Av klövvilt så får vildsvin jagas året om, och så kommer bockjakten i mitten av augusti. Lös hund kan dessutom användas på vildsvin redan från 1:a augusti.

Åtminstone jag håller betesdjur ute så länge det går, och har oftast återväxtvall till slaktlamm som räcker långt in i oktober, vissa år in i november.

Så nog krockar jakttiderna med betessäsongen.
 
Lite som hos oss. Vi arrenderar marken, men markägaren har jakträtten.
Har varit lite strul tidigare, men med kommunikation verkar det nu vara löst.
Vi har helt enkelt våra hästar på ridbanan de dagar de ska jaga.
 
Glömde ett par saker i natt. Jag tänkte huvudsakligen på "vanliga" jakträttsavtal.

Först, en gång till:

Markägaren har alltid jakträtten, men jakträtten kan hyras ut.
Absolut maxtid för vanliga fysiska personer och vanliga juridiska personer är 49 år plus innevarande år = 50 år. Nästan alla upplåtelser till jakträtt kan sägas upp, och alltså avslutas i förtid, men det finns undantag. Snårigt, ja, mycket, man kan behöva ta hjälp för att reda ut vad som gäller för ett visst avtal.


Men, här kommer det märkliga.

Det kan förekomma att en markägare, i samband med försäljning av fastigheten, låtit en viss namngiven person (sig själv, en nära släkting) få jakträtten i köpeavtalet. En sådan rätt kan då ibland skrivas in i fastighetens handlingar av Lantmäteriet (inskrivningsmyndigheten). Observera att detta inte är ett servitut, utan ett nyttjanderättsavtal.
Denna nyttjanderätt gäller för nyttjanderättsinnehavaren i max 50 år eller under dennes livstid. En sådan nyttjanderätt kan INTE säljas vidare, ärvas eller på annat sätt överlåtas på annan, utan upphör när nyttjanderättsinnehavaren avlidit, eller 50 år gått.
Så är det Kalle Kula som har en sådan nyttjanderätt, så får endast Kalle Kula jaga, inte hans kusiner, barnbarn, kompisar eller någon som han hyr ut jakt till i andra hand.

För nyttjanderätter av denna typ finns oftast inte något separat avtal, utan det är det som står i köpekontraktet som gäller. En sådan nyttjanderätt kan belasta en fastighet i flera led av försäljningar.

Hypotetiskt exempel: en fastighet säljs 1975 av Kalle Kula, och Kalle vill behålla jakträtten "under sin livstid". Detta skrivs in köpekontraktet. Så säljs fastigheten igen 1990, då gäller fortfarande nyttjanderätten, och så säljs den igen 2015 (40 år har gått), och om då Kalle Kula fortfarande lever, så har han jakträtt på fastigheten.
Men säljarna 1990 och 2015 måste meddela att detta föreligger, annars kan man som köpare hävda god tro och få jakträtten borttagen. Men det kräver då hjälp av jurister.

TS: ta ordentligt reda på vad som verkligen gäller för din fastighet!
Lyssna inte på rykten, utan se till att få fram skriftliga fakta. Det förekommer att folk som muntligen fått lov att jaga på en fastighet gratis, tycker att de ska få fortsätta med det, och då påstås det en massa saker.

Jaktarrenden ska vara skriftliga och skälig ersättning ska betalas till markägaren. Att säga upp ett jaktarrende för att omförhandla villkoren, om villkoren är dåliga för markägaren, är väldigt rimligt av en ny markägare.

Personligen tycker jag att det är väldigt oetiskt, egoistiskt och korttänkt av en säljare att skapa den där sortens nyttjanderättsavtal. På en "livstid" (50 år) händer väldigt mycket, både i samhället i stort, men inte minst på en enskild, bebodd och brukad, fastighet. Nya jaktbara djurslag dyker upp och ökar i antal, andra djurslag minskar eller försvinner, Någon kan vilja bruka fastigheten på nya sätt som inte var påtänkta 30-40 år tidigare, så att områden lämpliga för jakt minskar eller ökar, eller så hamnar fastigheten i en tätort där det tidigare var landsbygd.
En boende på fastigheten hindras från att reglera (skjuta av) en störande vildsvins- eller hjortstam t.ex. Djurslag som var mycket sällsynta eller inte fanns alls för 40 år sedan. Dessutom har priset för jaktarrenden ökat mycket i attraktiva områden de senaste 20 åren. Och då sitter fastighetsägaren där med ett nyttjanderättsavtal som är väldigt störande, hindrar tillgång till fastighetens resurser, och som minskar fastighetens värde

Det måste vara bättre för alla inblandade att skriva t.ex. ett vanligt separat 10-årsavtal om jakt, och eventuellt förlänga detta.

Jag vet att Jägareförbundet rekommenderar ännu längre avtal, med påståenden om "viltvårdsinsatser", men mycket av den viltvård man då talar om är att öka viltstammar, snarare än att minska dem.
I dag har vi mer (jaktbart) vilt än någonsin i markerna. Några av arterna som tillkommit är mycket störande för jord- eller skogsbruk. I synnerhet markägare med mindre mark måste se till att ha kontroll över jaktarrendena, så att inte oseriösa jaktlag fullkomligt "odlar" t.ex. vildsvin.
 
vi äger marken men inte jakträtten. Hur funkar det? Jag vill ha mina hästar på bete där? Får jag inte ha det då? Eller vad gäller egentligen?
Visst få du jaga på din egen mark, lossa utt ditt jäkt license och jaga. Om ditt mark ingå i den allman license jäkt få du vara med den jäkten och dess tilldelning också. Du få prata med jäkt ledar hur jäkten bedrevs i ditt området och vart granserna gå. Det kan vara så att din mark ingå i ett Viltvård Området där alla mark äger har jäkt rätts.
Tidigar avtal med den fora detta mark äger upphör vid ägerbytet om det inte rör sig om ett Servitudes Rätt som den nya äger måsta känna till innan köpet.
 
Visst få du jaga på din egen mark, lossa utt ditt jäkt license och jaga. Om ditt mark ingå i den allman license jäkt få du vara med den jäkten och dess tilldelning också. Du få prata med jäkt ledar hur jäkten bedrevs i ditt området och vart granserna gå. Det kan vara så att din mark ingå i ett Viltvård Området där alla mark äger har jäkt rätts.
Tidigar avtal med den fora detta mark äger upphör vid ägerbytet om det inte rör sig om ett Servitudes Rätt som den nya äger måsta känna till innan köpet.
Det stämmer inte att alla upplåtna nyttjanderätter till jakt upphör i och med ett ägarbyte på en fastighet.

Det finns ett flertal typer av avtal, både sådana som skrivits in i köpekontrakt, och "vanliga" jaktarrenden, som fortsätter att löpa vid försäljning av fastighet.

Servitutsrätt för jakt ska egentligen inte förekomma, utan det som skrivs in hos Lantmäteriet är nyttjanderättsavtal. I vardagligt tal förekommer det att man kallar alla möjliga sorters inskrivningar i fastighetsregistret servitut, även om det det är andra sorters rättigheter det är frågan om.

Se bl.a. paragraf 7 i jordabalken, eller lite mer lättläst, t.ex. Jägareförbundets information om upplåtelser av jakt.

För en 10 år sedan så köpte jag en mindre fastighet, där man just påstod (observera påstod muntligen) att jakträtten skulle höra till en tidigare ägare. Fine jag hade inget intresse av jakten där, så jag brydde mig inte vid köpet. Det visade sig att det bara var ett påstående, utan någon som helst verklig relevans. Det fanns ingen som helst dokumentation, utan var bara ett sätt skrämma mig från att ens tänka tanken att jaga på den fastigheten.

Men nu var ju frågan inte primärt hur man ska förfara för att få jaga, utan snarare hur man ska säkerställa sin användning av mark för jord- och skogsbruk, och alltså t.ex. slippa jägare i sina beteshagar medan man har djur gående där. I de delar av Sverige där VVO förekommer, så handlar det till stora delar om skogsmark, snarare än jordbruksbygd, och där lär problem med beteshagar, jakt och djur vara betydligt mindre än i södra sveriges mellanbygder.
Och då gäller det först och främst att ta reda på vad som verkligen gäller, och hitta relevant dokumentation. Där det finns intresserade jägare som fått nyttja ett markområde fritt för jakt, t.ex. någon åldrings mark, som inte velat/kunnat jaga själv på decennier, så kan man försöka helt enkelt lura till sig rätten att fortsätta jaga när en ny ägare dyker upp.

En förutsättning för att kunna jaga är ju dessutom att ha jägarexamen och att lösa jaktkort, samt dessutom att faktiskt vilja jaga. Alla tycker ju inte att det vare sig är roligt eller trevligt att jaga.

Jag har skaffat jägarexamen enbart för att bidra till att kontrollera vildsvinsstammen, och i viss mån hjortarna, inte för att jag tycker det är så värst roligt att jaga.
Vildsvinen kostar oss massor av tid och pengar i form av uppbökade vallar, där vi måste tidigarelägga omläggning av vallen, när balar riskerar att bli dåliga p.g.a. jordbakterier.

Dessutom är det enklare för att komma överens med andra om jakt på min fastighet, när jag större kompetens runt jakt.
 
Kan vara så att marken ingår i ett jaktområde, Men som markägare har du naturligtvis rätt att lösa ut dig från ett sådant. Det kan dock betyda att marken åläggs vissa begränsningar vad det gäller jakt på hjort och älg. Beroende på hur stor marken är.
 
Kan vara så att marken ingår i ett jaktområde, Men som markägare har du naturligtvis rätt att lösa ut dig från ett sådant. Det kan dock betyda att marken åläggs vissa begränsningar vad det gäller jakt på hjort och älg. Beroende på hur stor marken är.
Tror inte det är så lätt alltid att få en ansökan om utträde ur ett VVO beviljad.
 
Kanske lite OT men jag hade inte velat att det pågår någon jakt där jag har mina hästar under samma period, tycker att det blir en obehaglig stress i skogen och inte sällan hästarna känner det också. Oavsett vad som jagas för tillfället. Hästar blir ju lätt skrämda och en jägare smyger ju mer än ex en motionerande eller hundpromenerare gör. En sån sak hade gjort mig tveksam iallafall, jag vill ha lugn och ro i min skog och hagar :)
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Gammal användare, men vill gärna vara anonym så ingen som läser det känner sig utpekad. Jag har en lång historia i hästvärlden med egen...
Svar
11
· Visningar
781
Senast: Sassy
·
Hästmänniskan Hej! Jag skaffade min älskade häst för snart 2 år sen och är i stallet varje dag och älskar det. Tyvärr är det konstant någonting i...
Svar
14
· Visningar
1 050
Hästmänniskan Jag har inte ridit på 25 år men min barndom och ungdomstid präglades av hästar. Jag fick min första ponny som femåring, tävlade FEI...
Svar
9
· Visningar
925
Senast: Emro
·
Övr. Hund Hej alla! Jag skriver med hopp om att få lite klarhet i vad som gäller angående att gå, d.v.s. lägga spår eller helt enkelt promenera...
2
Svar
20
· Visningar
1 325
Senast: Roheryn
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp