Känsligt; om barn och uppfostran...

Status
Stängd för vidare inlägg.
Sv: Känsligt; om barn och uppfostran...

:bow: kanonbra! MEN jag anser nog att vi fått samma resultat via de två dagmammor vi haft. (Har 4 ungar varav 3 är eller just varit inom barnomsorgen, nr 4 börjar efter nyår.)


Hälsn. Jennie :banana:
 
Sv: Känsligt; om barn och uppfostran...

Bubbla skrev:
Sen pedagog...jag kräks lite på det ordet, visst är det bra om barnen har en pedagogisk vistelse och allt,
Min minsta har gått på dagis med pedagoger.
Och det blir annat än dagmamma.
Det är både för och nackdelar med det.

Nackdelen är ju t.ex. att han inte ser vare sig matlagning eller städning.
Det händer med magi på dagis.
Och att han vet att pedagogerna är där för honom.
Så han använder dem som servicenheter.
 
Sv: Känsligt; om barn och uppfostran...

Jag har ju lite blandad erfarenhet jag med.
Min äldsta var hemma tills hon var fyra och gick på dagis tills hon började skolan. Mitt mellanbarn gick på dagis från två-fem år och sen ett år hos dagmamma. Min minsta har varit hemma tills hon nu är 3½ och ska börja hos dagmamma till hösten.

Och visst lär de sig olika saker, både bra och dåligt som sagt. Men jag kan inte säga att jag tycker att det ena eller andra är bättre vare sig ur trygghetssynpunkt eller pedagogisk synvinkel. Förutsatt att verksamheten i grund och botten är bra. Båda mina äldre barn är väldigt grundtrygga och dessutom mycket duktiga i skolan.
 
Sv: Känsligt; om barn och uppfostran...

Och då bockar jag för dig för att du verkligen har förstått din roll i barnens liv!
 
Sv: Känsligt; om barn och uppfostran...

Det var inget hurrarop för förskolan, tvärtom.
Jag tycker att förskolan försämrats och försökt närma sig skolan för mycket istället för att skolan fått närma sig förskolan.
När Lpfö kom var min rädsla stor att det var det som skulle hända och tyvärr fick jag till stor del rätt.
En bra dagmamma är suverän för barnen, speciellt de barn som behöver ett lugnare tempo för att utvecklas.
 
Sv: Känsligt; om barn och uppfostran...

mimmipigg skrev:
En bra dagmamma är suverän för barnen, speciellt de barn som behöver ett lugnare tempo för att utvecklas.
Och ett bra dagis är suveränt för barn med stora behov av aktivitet och socialt liv.
Min minsta som är en självständig, utåtriktad och social unge passar bäst på dagis.
Hem-miljö har vi ju hemma så den är han klar med.
Dessutom så är han så självständig att han behövde lära sig nöjet av att göra saker tillsammans.
D.v.s. hur man gör när man inte sysselsätter sig själv utan blir sysselsatt.
Och ja, han är udda.
Alla barnen klänger på fröknarna för att de är trötta, medan han roar sig med att springa runt runt i hallen samtidigt som han sjunger.
Ensammen.

Med tiden så hakade de andra barnen på det där med att springa runt runt i hallen.
Och då så fick de vara i en större sal och göra det tillsammans.
 
Sv: Känsligt; om barn och uppfostran...

Fast du gör ju ungefär som hon gjorde innan hon fick barn: studerade utifrån och hade en massa åsikter om hur barnet skulle hanteras.

Jag tycker inte att du har med hennes barnhantering att göra, för att uttrycka det bryskt. Jag har själv haft kompisar som jag tyckte hanterade sina ungar helt åt helvete. Jag tyckte att det var skitjobbigt att träffa dem - vilket berodde på att jag kände igen mig i deras gränslösa ungar, och jag skämdes över att jag själv hade varit en så krävande unge.

Det är ofta bättre att ta itu med sina egna reaktioner än nån annans beteende - i synnerhet när det gäller barnhantering;)
 
Sv: Känsligt; om barn och uppfostran...

Förstår inte ditt problem egentligen, om hon hade uppfostrat barnet som hon tänkte innan kan jag förstå men nu har hon ju insett vilken metod som funkar på hennes barn, det är väl jättebra!
När jag läste överskriften trodde jag barnet blev misshandlat!
Umgås inte med henne om du tycker det är jobbigt att hon ger sitt barn vad han behöver!
 
Sv: Känsligt; om barn och uppfostran...

Alla barn är olika.

Jag har själv haft två väldigt olika barn. Den ena självständig och "lättsam". Somnade i spälsängen, glad, social. Trygg, sysselsatte sig själv.

Den andra precis tvärtom. Mammig så in i norden. Var helt otrygg utan mig, ingen annan kunde hålla i h*n. Grät när jag inte var i närheten...

Jag har agerat utifrån vad barnen velat... Och det här blivit bra med facit i hand... De är så gott som vuxna nu... Trygga, trevliga och ansvarstagande individer...

Jag måste ärligt säga att jag tycker att DU låter gnällig och barnslig! :devil: Din kompis gör helt rätt! Lev med det - eller säg upp vänskapen. Det kanske är din kompis som gör vinsten i såna fall! :devil:

Norrland
 
Sv: Känsligt; om barn och uppfostran...

Jag tycker det låter som att hon tillgodoser sitt barns behov.
Vad är det att bli galen för?
Kan förstå om hon kan bli lite galen själv, det är jobbigt med extra krävande barn. Men att du blir det, det kan jag inte förstå.

Hon är inte det minsta larvig eller pjoskig som du uttrycker det.
 
Sv: Känsligt; om barn och uppfostran...

Snurrfian skrev:
Fast en bra dagmamma ska väl vara just det... En extra mamma alltså. Det är ju en extrem skillnad på arbetssätt att jobba som dagmamma och som förskolelärare. Som dagmamma är du oftast helt själv med barnen och har inte så många alternativ. Barnen får lov att vara med när du lagar mat, plockar undan disken, fikar och går på toa om det skulle behövas.
Som förskolelärare kan du ju bara gå till personalrummet och ta en rast när det passar...

Men jag har även valt bort dagmamma just för det bara är en person och jag har dåliga erfarenheter av när det inte fungerar och jag vill inte prova med de som fanns att tillgå med Elin.
Men med det sagt så finns det även mycket svagheter och problem även på förskolorna. Så hade jag vetat om någon suverän dagmamma så hade jag kanske övervägt det oxå.

Men jag tror att du som förskolelärare kanske bör öppna dig lite mer för att se andras sätt att arbeta och lösa problem utan att bli allt för katagorisk.


Nu blir jag faktiskt sur! Nej jag kan inte gå till personalrummet och ta rast när jag vill, på min förskola har vi inte ens rast utan vi är med barnen hela tiden! Och har du jobbat på förskola? Vet du hur öppna vi är för andras arbetssätt? Själv jobbar jag på en montessori förskola men vi inspireras även av andra pedagogiker som tex Reggio och Waldorf!
 
Sv: Känsligt; om barn och uppfostran...

Inte_Ung skrev:
Men hur skall man som dagmamma lösa det hela då?
Låta barnen bli skrika hysteriskt och bli otrygga?
Det slår ju liksom tillbaka på dagmamman som då inte kan göra 2 händer lediga för att laga mat till alla barnen.

Och jo, en dagmamma skall vara en extra mamma.
Det heter ju så dag-MAMMA.
Och det blir personligt, det är bara att acceptera det.

Nej det heter inte Dag- MAMMA utan dagbarnvårdare! Det heter inte heller Dagis utan förskola! Detta ändrades för ett antal år sen!
 
Sv: Känsligt; om barn och uppfostran...

Inte_Ung skrev:
Min minsta har gått på dagis med pedagoger.
Och det blir annat än dagmamma.
Det är både för och nackdelar med det.

Nackdelen är ju t.ex. att han inte ser vare sig matlagning eller städning.
Det händer med magi på dagis.
Och att han vet att pedagogerna är där för honom.
Så han använder dem som servicenheter.

Oj oj oj du borde verkligen besöka flera förskolor hör jag!
 
Sv: Känsligt; om barn och uppfostran...

melindah910 skrev:
Nej det heter inte Dag- MAMMA utan dagbarnvårdare! Det heter inte heller Dagis utan förskola! Detta ändrades för ett antal år sen!


Du känner inte själv att det bara är ord? Det har ju hetat dagis/dagmamma så länge och det kommer det förmodligen att fortsätta att göra i folkmun, vad än någon högre upp väljer att kalla det för fina ord. Vad är jag då? Inte mamma utan barnvårdare. Och mitt hem är också en förskola, för nog sjutton är mina barn här före skolan...

Jag har själv jobbat som städare, eller lokalvårdare, eller hygientekniker, eller...ja strunt samma, städa var det jag gjorde.
 
Sv: Känsligt; om barn och uppfostran...

På en förskola är du dock aldrig helt själv med barnen som en dagmamma är. Du har alltid möjligheten att gå undan om det skulle behövas. Rast har man rätt att ha. Sen kan man ha löst det lite olika på olika ställen.
 
Sv: Känsligt; om barn och uppfostran...

melindah910 skrev:
Nu blir jag faktiskt sur! Nej jag kan inte gå till personalrummet och ta rast när jag vill, på min förskola har vi inte ens rast utan vi är med barnen hela tiden! Och har du jobbat på förskola? Vet du hur öppna vi är för andras arbetssätt? Själv jobbar jag på en montessori förskola men vi inspireras även av andra pedagogiker som tex Reggio och Waldorf!

Om ni inte tar rast så är det antingen erat eget "problem" eller oxå får ni lov att ta upp det till diskussion med chef och fack...
Nej jag har aldrig jobbat på förskola, men däremot har jag mitt barn på förskola och jag har goda vänner som jobbar på förskola och jag har relativt bra inblick i hur det fungerar.
Har du själv jobbat som dagbarnvådare eftersom du inte verkar förstå hur det fungerar...
Och det var ingen kritik av dig som person utan just som förskolelärare. Och du skrev själv att barnen inte fick följa med in på toa för då kunde någon annnan personal ta hand om barnen och det är ju just det som inte finns hos en dagmamma. Ska hon låta bli att gå på toa medans hon har barn där som kan vara mellan halv sju på morgonen och sex på kvällen?
Jag är ledsen att du blev sur, men jag anser fortfarande att du kanske bör sätta dig in i hur man jobbar på olika ställen, eftersom du så tvärsäkert uttalar dig om hur det är...
 
Sv: Känsligt; om barn och uppfostran...

*knapplån*

Jag tillhör den där skaran som innan jag fick barn visste precis hur barn skulle uppfostras:o Jag vet inte hur många gånger jag fått höra "Jaja, vänta tills du får egna barn".

Som säkert alla förstår har dottern inte blivit uppfostrad efter de principer jag hade innan jag fick barn. Hon har sedan födseln varit en väldigt närhetstörstande liten varelse:love: Dessutom hade hon en väldigt lång period när alla utom mamma, pappa och farmor var livsfarliga. Det var ingen förutom vi tre som kunde bära eller ens ta i henne utan att hon blev rädd. Inte ens farfar som hon ändå träffat lika mycket som farmor fick komma för nära. Detta pågick under drygt 2 år:eek:

Vi har låtit henne ta den tid hon behövt för att bli en trygg tjej. Idag är hon 4 år, ska börja på dagis (eller förskola som det tydligen heter numera) till hösten och har under de sista månaderna blivit mycket mer självständig och modig än hon varit tidigare. Idag svarar hon högt och tydligt när ridfröken frågar henne något. I januari satt hon tyst och vågade inte svara.

Vi har alltid haft dottern med oss oavsett var vi varit. Ute och ätit, på semester, ja hon har t o m varit med mig och jobbat. Vi hade helt enkelt inte kunnat lämna henne på dagis förrän nu. Jag har också suttit på golvet med min dotter och lekt samtidigt som jag pratat med en fikande väninna som valt att sitta vid bordet. Inget konstigt med det tycker jag. Vissa kallar det kanske curling. Jag kallar det prioritering och jag prioriterar det barn jag valt att sätta till världen.

Jag vill att hon ska växa upp som en stark och självständig människa som vet att hon alltid kan komma till sina föräldrar för att få hjälp och stöttning. Jag vill inte ha en dotter (som jag själv var) som ljuger eller döljer saker för sina föräldrar för att de inte vågar berätta eller erkänna om de gjort något dumt. Jag vill att min dotter ska veta att vi älskar henne över allt annat och att pussar och kramar är fullt naturligt.
 
Sv: Känsligt; om barn och uppfostran...

Snurrfian skrev:
Om ni inte tar rast så är det antingen erat eget "problem" eller oxå får ni lov att ta upp det till diskussion med chef och fack...
Nej jag har aldrig jobbat på förskola, men däremot har jag mitt barn på förskola och jag har goda vänner som jobbar på förskola och jag har relativt bra inblick i hur det fungerar.
Har du själv jobbat som dagbarnvådare eftersom du inte verkar förstå hur det fungerar...
Och det var ingen kritik av dig som person utan just som förskolelärare. Och du skrev själv att barnen inte fick följa med in på toa för då kunde någon annnan personal ta hand om barnen och det är ju just det som inte finns hos en dagmamma. Ska hon låta bli att gå på toa medans hon har barn där som kan vara mellan halv sju på morgonen och sex på kvällen?
Jag är ledsen att du blev sur, men jag anser fortfarande att du kanske bör sätta dig in i hur man jobbar på olika ställen, eftersom du så tvärsäkert uttalar dig om hur det är...

Du har aldrig funderat på att vi inte tar rast för att vi inte vill? Hur kan du kritisera mig som förskolelärare? Du har väl ingen aning om hur jag och mina kollegor arbetar? Bara för att min pappa tex är polis betyder inte det att jag vet vad som ingår i deras arbetsuppgifter och jag tycker mig inte ha rätt att kritisera heller eftersom jag inte har en aning om hur det är att jobba som polis! (Polis var bara ett ex så ni behöver inte börja tjafsa om det nu!)... Tycker att alla dom som klagar på förskolorna och pedagogerna borde sätta sig in i det som vi faktiskt gör, och prova på att arbeta där innan man gnäller!
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Känsligt; om barn och uppfostran...

Bubbla skrev:
Du känner inte själv att det bara är ord? Det har ju hetat dagis/dagmamma så länge och det kommer det förmodligen att fortsätta att göra i folkmun, vad än någon högre upp väljer att kalla det för fina ord. Vad är jag då? Inte mamma utan barnvårdare. Och mitt hem är också en förskola, för nog sjutton är mina barn här före skolan...

Jag har själv jobbat som städare, eller lokalvårdare, eller hygientekniker, eller...ja strunt samma, städa var det jag gjorde.
Men förstår du inte varför dom bytte namn? Just för att föräldrar skulle förstå att det inte va samma sak att vara på förskola lr dagbarnvårdare som hemma. Det heter inte dagis lr dagmammma längre därför kallar man inte det för det... Om du ville kalla det du gör för hygientekniker får du självklart göra det jag skulle inte vara på dig om det om det nu heter så, varför ska du kalla dig för städare när det finns ett vettigare ord för det???
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
Svar
8
· Visningar
1 495
Senast: Modest
·
Småbarn Jag har en dotter som är snart 6 år (början av sommaren) som är väldigt känslig. Det var, och är, även jag. Så jag kan känna igen mig i...
Svar
7
· Visningar
1 156
Senast: Praefatio
·
  • Låst
Relationer Gammal användare, men nytt konto, mest på grund av att jag... vet inte, men nästan skäms över mina egna tankar? Jag vet att det finns...
6 7 8
Svar
151
· Visningar
22 890
Senast: Gunnar
·
Övr. Barn Min äldsta dotter är nyligen fyllda åtta år. Hon har alltid varit en ganska orolig själ. Kolik som bebis, sov (sover) dåligt, vaknade...
2 3 4
Svar
78
· Visningar
22 021
Senast: Zewz
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp