Känslig ålder!

[Timsetim]

Min son verkar kommit in i en känslig ålder, 10 månader. Frågan är hur man som mamma bemöter hans nyfunna "räligheter".

Han har tex aldrig haft några problem med dammsugaren. Brukar klättra på den medan jag dammsuger. Nu börjar han gallskrika när den startas och klänger vid mina ben och är jätterädd.

Helt plötsligt en dag så var han livrädd för vatten. Men bara när vi ska tvätta ansiktet eller bada. Hundens vattenskål är fortfarande jätterolig att plaska i.

Att han blivit rädd för dammsugaren är väl en sak. Visst är det praktiskt om jag kan dammsuga när jag går hemma hela dagarna men jag kan lika gärna göra det när sambon kommit hem. Men det där med vattnet känns som ett större problem.

Ska jag helt sluta med att tvätta honom vid kranen/bada honom eller ska jag fortsätta och helt enkelt visa att det är inte farligt?

Vilket är rätt att göra?

/Timsetim

 

[Stinaelin]

Sv: Känslig ålder!

Jag föreslår att du fortsätter. När mina barn blivit rädda för dammsugaren (kanske var det i 10-mån åldern, minns inte nu), så har jag lyft upp dem, och fortsatt att dammsuga, lugnat barnet, men inte slutat med dammsugningen. Tror nämligen att om man slutar för att barnet skriker, "förstår" de att de hade rätt, dammsugaren var farlig....

Sluta heller inte att bada! Men lek och stoja, visa hur kul det är. Givetvis behöver du inte hålla på länge, men du slutar inte för att han skriker, utan för att ni är klara.

Låter kanske hårt, men du ska ju som förälder visa ditt barn hur världen funkar, och på ditt sätt visa att det inte är farligt. Han ska ju inte undervisa dig...

Jag tror det kommer släppa fort. Mina barn har inte varit rädda för vatten dock, men dammsugarskräcken höll i sig 1½ gång när de fick "vara med". Nu tycker lilltjejen (16 mån) att dammsugaren är en jätteskoj leksak. Lycka till!

 

[Zaria]

Sv: Känslig ålder!

Jag håller med Stinaelin

Fortsätt, Hampus hade också en period runt 10 månader då mycket helt plöstligt blev farligligt, tex dammsugaren.

Ta det lugnt och försök att göra både dammsugningen och ansiktstvätten som något helt vardagligt och naturligt.

Jag tror jag gjorde mycket fel där då jag började pjoska något otroligt vilket jag tror överfördes på sonen. När jag väl slutade och låtsades som att dammsuga var det naturligaste i världen och tvätta håret i detta fallet var något man bara gjorde slutade han. (såvida han inte blev helt panikslagen vilket han helt plötsligt blev för dammsugaren) Men vi fortsatte endå korta stunder.

Idag är han 1,5 år och "hjälper" gärna till med både dammsugning och ansiktstvätt och att tvätta håret går också bättre och bättre.

 

[Cocos]

Sv: Känslig ålder!

Aha! Det är alltså något åldersrelaterat? Min son, i ungefär samma ålder, har också börjat bete sig lite mysko när jag börjar dammsuga. Han skriker inte, men rycker till och kryper iväg snabbt några steg. Han har även reagerat liknande på diskmaskinen när den brummar och började skrika i tvättstugan när tvättmaskinen satte igång och tog in vatten med ett forsande ljud.

Jag försöker i alla fall låtsas som ingenting, även om jag blev lite paff. Håller med Zaria om att man inte ska börja pjåska! (Inte för att jag tror du gör det i alla fall).

 

[Timsetim]

Sv: Känslig ålder!

*svarar alla*

Tack för era svar!

Då fortsätter jag låtsas som ingenting! Var tvungen att fråga eftersom det skär i ens hjärta när ens gullunge är helt ifrån sig!

/Timsetim

 

[Cocos]

Sv: Känslig ålder!

Var tvungen att fråga eftersom det skär i ens hjärta när ens gullunge är helt ifrån sig!

/Timsetim

Usch, visst gör det. Det är inte alltid lätt att vara vuxen och förståndig.

 

[ujent96]

Sv: Känslig ålder!

Om det är åldersrelaterat måste min son vara lite sen....:smirk: :smirk: :smirk:
Han e 14 månader och har nu blivit jättekänslig på en del saker....kan tex inte stänga bildörren och gå runt bilen för att köra iväg- på den stunden hinner man ju bli helt övergiven, eller hur...?!!
Dammsugaren fungerar fortfarande bra, kul klätterredskap det där....:smirk: