Hur vet man att man passar ihop med en häst ..obs långt..?

[Arbogamarre]

Denna fråga kanske verkar konstig, men hur vet ni om ni skaffat rätt häst och vet ni vilka hästtyper ni passar med?
Finns det någon särskild häst typ ni passar med eller är det olika?

Jag frågar därför att jag börjar fundera på om jag gjort rätt val av häst. Jag älskar denna pålle, tro inget annat och dra inga förhastade slutsatser utan försök ta till er det jag skriver.
Jag har haft honom i ett halvår och köpte honom snabbt efter att min foderhäst åkt hem, till min stora sorg. Kanske jag borde ha väntat lite och sörjt färdigt, innan jag gav mig ut och försökte hitta en egen häst...
Iallafall hittade jag en som jag tyckte om och som verkade trevlig, jag provred och gillade honom verkligen. Jag tog hem honom på prov och det fungerade bra,visst han var lite vild och galen men han behövde ju få grunda sig...
Jag köpte honom och började tycka mer och mer om honom, hann rida lite i padocken hemma innan snön kom och det hala väglaget...men inte så mycket att jag kände mig trygg med honom eller kunde säga att jag kände honom.
Så skulle vi åka och träna....suck...han tvärvägrar gå in i transporten...jag är väl ingen klippa på att lasta heller och tycker inte det är så kul med hästar som kastar sig och så...har dessutom ont i min kropp...och är inte så stark..bor på landet och måste kunna åka med min häst, gärna lasta själv då vi har barn och min man inte kan ställa upp jämt..ja ni vet säkert själva...det går inte att lasta honom...vi kan iallafall inte...
Han är inte rädd utan bara uttrycker klart och tydligt-nej, jag vill inte, vet inte hur jag ska göra med det....last tränar för fullt och får honom till att ta ett kliv sen kastar han sig, med eller utan linor.

Så till ridningen och hanteringen...jag har jobbat honom mycket från marken och det fungerar jätte bra! Han är verkligen super att jobba på lina och så...lydig och lyhörd.
Att leda, och annan hantering funkar jätte bra. Vi har det mysig och bra där.
Så ridningen....det har inte funkat alls...nu är han otränad och har energi till övers...men jag tycker inte jag får något grepp om honom...han verkar tycka det är kul och så men jag fgixar inte att få till det bra alls....jag lyckades lasta honom en gång...då var det brall VM på träning...
Men här ligger felet hos mig antar jag som inte haft möjlighet att motionera honom fullt ut...

Oj vad långt och svamligt det blev....flåt...

Saken är den att han är inte direkt den typ av häst jag ridit förr...han har mycket mer energi, han är välutbildad (har tävlat höga klasser men för många år sen) och av en annan typ...men jag ville ändå försöka rida en annan slags häst, som jag kan lära av eller är det så att man helt enkelt passar med en typ av häst?
Jag vill vara en bra ledare för honom och som sagt på marken funkar allt jätte bra men vi har låst oss eller hur man ska säga med ridningen och lastningen..
Och jag tänker ge det tid och känna efter och prova oss fram...men vad gör man om man upptäcker att det är helt fel? Är det snällt att sälja honom då till nån som passar ihop med honom eller ska man kämpa?
Last grejjen är det inte bara jag som provat med honom och det går inte så bra för någon även om vi ibland varit 4 st, han kämpar mer eller mindre mot alla som försöker....ridningen kan gå bättre med någon lite "tuffare" ryttare än vad jag är...som är rätt känslig och mjuk, både som person och ryttare...vill ha en fin kontakt både på och bredvid...


Oj om ni orkat läsa detta så svara gärna och berätta om era erfarenheter...

 

[Madde71]

Det är ju lite som med förhållanden, ibland märker man att det inte känns rätt, det kanske hästen också känner men han kan inte välja.. kanske han får det bättre hos någon som det stämmer bättre med. Särskilt om man har bråttom vid köpet så kan det bli att man köper "fel" häst.
Ju fler förhållanden eller hästar man haft ju snabbare märker man om det är rätt för en tycker jag, så med mer erfarenhet kan man göra snabbare beslut. Men man ska inte blunda för att det känns fel utan försöka ringa in vad det är som är fel. Är det ngt du kan komma tillrätta med eller är det så att det bästa för hästen och dig är att sälja så ska du göra det tycker jag. Det ska vara kul att ha hästen!

Hur jag vet att det är rätt häst? Det känns i magen! Jag litar på min intution. Dock blundar jag inte för fel som hästen kan ha men om det är så att jag inte får rätt magkänsla för en häst spelar det ingen roll hur mkt fördelar den har. Jag vill känna att jag kan lita på hästen att vi får en bra kontakt.

 

[Arbogamarre]

Tack för svaret..
Det jag tycket är svårt att avgöra är ifall man direkt kan avgöra vad gäller ridningen tex...det tar ju ganska länge innan man är invand med hur en häst funkar tycker jag...och när man älskar att ha hästen nära men känner sig osäker med ridning och detta med lastningen, hur tolkar man det?
Ska allt stämma....kan man hitta en sån häst där man känner att allt stämmer och det som kanske inte alltid funkar kan man stå ut med eller jobba bort...?
Jätte svårt är det iallafall...och jag förstår det där med maggropen och där är känslan lite ledsen just nu...

 

[Humelibumlan]

Jag har ganska bra koll på vad för hästar jag passat ihop med...
Jobbade förut som hästskötare i travstall och då har man ju i genomsnitt 7 passhästar som man ansvarar för.
Och det är ju precis som med människor, att vissa passar man genast bra ihop med och det flyter friktions fritt, vissa vill man tycka om och jobbar på relationen och vissa funkar det inte alls med... Allt man gör slutar i en kamp...

Jag tror du och din häst ligger någonstans i mitten,ni gillar varandra och kommer oftast bra överrens... men ni måste jobba på kommunikation osv... (Haha, låter som jag beskriver mig och min sambo ) men det är så... man måste kompromissa och ge och ta även i ett förhållande med en häst!
Är det så att din häst behöver en lite tuffare ryttare, så för du tuffa till dig lite och gå halva vägen...

Jag kan ju som ägare till Humlan, säga att jag kan avsky henne vissa dagar och vi har vad man kan kalla ett stormigt hat-kärleks förhållande... men faktum är att vi oftast kompromissar och kommer överrens.. jag har lärt mig hur jag kan göra och hur jag inte kan göra..
Man kan ju inte bara köra sitt race och tycka att hästen ska anpassa sig... en häst som Humlan anpassar sig ICKE och skulle jag inte gå halvvägs skulle vi inte komma någonstans alls..
Sen kan man kalla henne bortskämd om man vill.. För oss är det ända sättet.

Se där, nu har jag väl svammlat igen..

 

[fejko]

Min gamle tränare sa: när jag var ung tyckte jag det var lätt att köpa häst, de sista 10 åren tyckte jag det var svårare och de sista åren tycker jag att det är helt hopplöst, för ofta vet man inte vad hästen går förrän efter två månader och då är det ändå för sent att ändra på.

Jag tror alltid det mer eller mindre är en chansning att köpa häst och även om man hittar en jättebra häst så kommer problemen ändå.

Jag tycker inte du ska kasta in handduken. Nu är det snart vår och då kommer du att kunna rida ute utan att behöva lasta hästen. Försök få tag på en bra tränare så du kan få lite hjälp och lusten/intresset tillbaka. Alla hästar blir ju knepiga om de inte går regelbundet.

I sommar kan du ta tag i lastningsproblematiken om du känner att du gillar hästen. Nog sjutton ska din man kunna hjälpa till att lasta ibland, då kan väl du hjälpa honom med något annat.

Ge hästen en chans till och om du fortfarande efter ett halvår känner att det inte funkar, jag då kanske du skulle göra dig av med hästen och skaffa en annan.

 

[Centaur]

Hur erfaren är du? Jag tycker det låter som om du borde ta hjälp av någon som kan rida hästen för dig, en som inte blir skrämd av att han busar och har mkt energi. För du måste motionera hästen! Annars lär han ju bara bli värre.

Jag vet precis hur det är att ha en ny häst, som man trodde var lugn och sansad, och som sen visar sig vare en riktig vilde... Nu har ju jag haft en ganska het och studsig häst i tio år, så jag är van. Men det känns ändå väldigt tufft ibland, jag köpte ju den nya hästen just för att han var så okomplicerad, bara att rida iväg liksom... Det har varit dagar då han bara stått på bakbenen med mig, bockat av mig så jag slagit mig rejält, och jag skulle sälja honom för en hundring. Men han är ändå en sån god häst, jag har tro på att han kan bli riktigt bra, och jag tycker väldigt mkt om honom. Så jag kämpar vidare, numera med säkerhetsväst. Han har jättemkt energi och tål inte att stå, så det är bara att ge sig ut och hoppas på det bästa. Oftast så går det ju bra!

Så jag tycker inte att du ska ge upp! Men det vore nog en bra ide att ta hjälp av en tuffare ryttare i början, så kan du ta över när han har blivit mer genomriden och avslappnad.

 

[Swannie]

Hej! Jag känner jättemycket igen mig i ditt inlägg, köpte också en häst som var ganska olik de jag ridit förut, och till en början gick det helt åt h*vete.
Alla jag har pratat med säger att det tar minst ett år innan man är ett team med sin häst och verkligen känner varandra.
Just lastningen är ju något som många har problem med. Jag har också haft det, kunde stå i flera timmar och försöka, hästen tvärvägrade gå på och blev bara mer och mer hysterisk. Mitt tips är att du hoppar alla hjälpsamma människor och tar kontakt med en bra NH-tränare så ska du se att på ett par träningar har du en häst som du kan lasta själv (det är iallafall min erfarenhet!)
Om du får koll på lastningen är det ju sedan inga problem att åka och få hjälp av en tränare med ridningen.
Annars kan du ju alltid börja med att bara skritta jättemycket tills det känns helt bra, kanske flera timmar om dagen i veckor, och sedan när det känns bra ta ett steg till och börja trava osv. Det ger faktiskt hästen mer än man tror att bara skritta ute i skogen och se sig omkring.
Jag hoppas verkligen det löser sig för er, jag tror inte alls att du behöver sälja din häst, ni måste bara lära er att fungera tillsammans. Hästen anpassar ju sig efter sin ryttare efter ett tag, och själv får man lära sig anpassa sig efter sin häst. Låt det ta den tid det tar och lycka till!

 

[fiaskurken]

Jag tycker du ska ge det mer tid, men det låter ju som han behöver rastas av rejält varje dag, och det är ju knepigt om du är lite skraj i och för sig...om du longerar henne innan så hon är lite tröttare då? Fortsätter att bralla och ha sig? När det gäller lastningen så är det nog bara att träna träna träna... Kanske blev lite svamligt det här. Lycka till iallafall!

 

[sante]

Hej!!

Ville bara berätta att jag har många gånger varit nära att sälja min pålle, jag har sagt det..men jag kunde inte...Köpte ett sto på 1,5 år och jag hade inte haft kontakt med unghästar innan...det gick upp det gick ner...sen kom jag i kontakt med en NH tränare och instruktör, och tack vare henne har jag lärt mig och jag har utvecklats med min pålle...nu, skulle aldrig kunna sälja henne!!!

Hon är min ögonsten , mitt allt och vi förstår varnandra som ingen av mina andra pållar gör( hon är min första häst)....nu är hon 4 och våt kontakt har blivet starkare..mycket beror på att jag lärt mig lyssna och fått en del erfarenheter under denna tid...nu rider jag in henne och inga problem där ....som sagt...för oss tog det säkert 2 år innan jag kände att jag kände henne och visste vad hon tänkte..nu känns det som om jag kan läsa hennes tankar och hon är en väldigt duktig ung dam som jag gått på kurser och diverse....så mitt råd...ge inte upp!!!!Tänkte sjlv sälja henne....men vad säger att hon skulle hamna hos någon som förstod henne bättre???Kankse skulle hon få åka runt bland många för att hitta nån som direkt kunde förstår henne...så ge inte upp!!"
Som sagt ett förtroende mellan häst och människa tar tid att bygga upp, när den sen finns där....kan inget komma emellan!!

Sam

 

[Cilva]

Jag tror att man kan lära sig att funka med de flesta hästar, bara man vill och har tid. Fast sen finns det andra som man inte funkar med. Har endast mött en enda häst som jag inte funkade alls med, hon galopperade iväg längst bort i hagen när hon hörde/såg min bil.

Men om du känner att det inte funkar och inte kommer att göra det nånsin så sälj hästen. I annat fall så försök, det brukar ordna sig. Dessutom verkar det som att du inte haft chansen ännu att prova hästen fullt ut. Vänta till sommaren iaf.

Angående lastning så är mitt bästa tips att ta ut nån som är erkänt duktig på det. Gärna nån som har hästar som jobb och som du kan få referenser av. Det har jag gjort en gång och det är väl värt pengarna. Då kan du åtminstone åka iväg på träning = en skjuts framåt, man känner att det händer nåt och att man är på väg.

Har hästen mkt överskottsenergi så se över foderstaten.

 

[Arbogamarre]

Jo, jag vet jag ska lugna mig lite och jag tänker absolut ge honom och mig en chans och testa allt jag kan innan jag ger upp.

Min man hjälper mig jätte mycket, det jag menade var att han inte alltid kan ställa upp, vi har två barn också så det måste till barnvakter och sånt också....
Och jag behöver (iallafall vintertid) ge mig iväg minst tre ggr i veckan...
Tack för tipsen!

 

[Arbogamarre]

Jag vet inte om jag kan säga att jag är jätte erfaren, jag har ridit större delen av mitt liv men inte haft egen häst innan min foderhäst som jag hade i 1 1/2 halvt år.
Men jag har hanterat hästar ganska mycket men kanske inte just den här sortens hästar, de andra som jag dragits till är mycket lugnare och mer stillsamma.

Och jo, jag vet förståss att man ska motionera hästen och det har jag gjort i den utsträckning det gått under vintern, från marken mestadels och stillsamt pga av is och annat, han har ju vägrat gå in i transporten så åka och träna som jag hade planerat blev det liksom inte tal om då...
Och jag vet att jag säkert gör saken värre genom att vara en mer känslig ryttare och inte så tuff som jag borde vara. Men det som är så konstigt är ju att vi kommer super bra överens på marken, där finns inga probelm (mer än transporten) vi kommunicerar jätte fint där....
Jo att ta hjälp av en tuffare ryttare är ingen dum idé men de finns oftast inte på nära håll och de vill inte åka ut 1.5 mil på landet och rida verkar det som, jag har försökt tro mig. För mitt sista alternativ är att inte ha honom kvar, jag är jätte fäst vid honom...

Men ibland måste man väl ta ett beslut antar jag om vad som är bäst för oss båda...
Men som sagt, jag ger det till efter sommaren och ska försöka ta hjälp av någon bra transport tränare och så får vi se....
Tack för råden iallafall!

 

[Yrja]

Det verkar som om det egentligen är så att du kanske inte har så mycket erfarenhet av så många olika hästar. Din häst utsätter dig för saker som du inte har varit med om förut och då vet du inte riktigt heller hur du ska agera i situationen.

Om du inte trivs med den typen av häst, så ska du kanske inte ha en. Viktigast är ju att man passar ihop som personer(precis som i vilken relation som helst), men ni måste ju ockaå vara på samma nivå när det gäller det ni gör, och tycka och lite samma saker. Om hästen tycker om fart och hysteriska galopper i skogen och du hellre lunkar fram i lugn trav eller rider dressyr på volten, då kanske ni inte passar så bra ihop. För båda ska ju ha roligt.
Det kanske är så att du rent mentalt fungerar bra med hästen men att ni inte riktigt tänker på samma sätt, prioriterr samma saker. Då borde du kanske fundera på att antingen försöka ändra på dig, eller se dig om efter en häst som passar dig bättre.

Jag rider gärna alla typer av hästar, har haft en del medryttarhästar och hjälp folk länge. Men jag skulle inte vilj ha vilken häst som helst. För även om det är en utmaning och man lär sig av hästar man inte är så van att rida, så är det ändå viktigast att man har roligt tillsammans. Och det är ju lite svårt om man hela tiden måste låta den andras "behov" gå före.

Det ska vara roligt att åka till stallet. Annars har man missat hela poängen med hästarna.

 

[Arbogamarre]

Ursäkta att jag inte svarar alla i samma ruta...

Jo, jag tog hjälp av en NH tränare i vintras....han vart helt galen...
Hon och jag har hjälpts åt förut med foderhästen och det ledde till att jag kunde lasta helt själv och klarade mig alltid själv

Och jag har tagit hjälp av en ridinstruktör (och 3 andra människor) som är duktig på att lasta och hon sa att han har väldigt svårt att acceptera att man bestämmer över honom...

Men jag ska iallafall ta hjälp och se vad vi kan göra för jag älskar hästen och vill lösa detta.

Jag kommer även jobba mycket från marken och göra roliga saker så vi "leker" fram nu under våren/sommaren och sänka kraven på oss!

Tack för alla bra råd och stödet!

 

[kopparberg]

Jag har varit i samma situation som dig.
Jag köpte en häst jag inte alls passade ihop med, men som "alla andra" tyckte var en kanonhäst.

Jag som med hästen jag hade innan hade upplevt allt "under kontroll" fick nu krångla HELA TIDEN! Inget fungerade, och jag upplevde att hästen "motarbetade" mig hela tiden.
Till slut var jag så nedkörd mentalt att det inte var roligt att hålla på med häst längre!
Och jag inbillade mig att jag älskade hästen så mkt, men när jag väl tagit steget att göra mig av med honom så märkte jag att kärlek var det inte från min sida, utan det var ju bara min envishet att aldrig ge upp som "spökade".

Jag har ägt två hästar efter denna häst, och jag har precis som med hästen innan "idiothästen" känt omgående att det var hästar som passade ihop med mig.
Och förstått att lita på den känslan!
Lika lite som hästen kan ändra om sig helt till en ny ryttare, lika lite kan ju en ryttare ändra om sig helt för att passa en ny häst.

Så var inte rädd för att byta häst! Man är ju själv inte den enda bra hästägaren i världen, min "idiothäst" fick ett hem där han funkade perfekt, och där ägarna tyckte mkt om honom.

Och jag köpte världens underbaraste häst, som jag nu 15 år senare fortfarande är lycklig ägare till!

Givetvis så ska man ju ta hjälp av annat erfaret hästfolk och tränare om man får problem, men det är ju skillnad på problem man kan lösa och att man känner att man inte har rätt häst.

Lycka till i allafall!
Fö så tänkte jag på dig för ett par veckor sedan när jag åkte genom Arboga! Mindes ditt nick och trevliga inlägg och tänkte att "här ngnstans bor arbogamarre".
Dessutom så har ditt nick "fastnat", för länge läste jag "abbormage" i stället för arbogamarre...

 

[Arbogamarre]

aborrmage....hahahahahhaa.....

ja du man kan läsa tokigt ibland...

Ja jag tycker detta är så svårt...
Gillar honom verkligen som individ och vill försöka fixa ridningen vilket jag ju gjorde innan vintern, men jag fick inget grepp om honom då heller...
Men lastningen...jag vet verkligen inte hur jag ska fixa det...har försökt med hjälp och det går illa för alla som försöker...så visst ligger en del hos mig att jag tycker det är lite otäkt när han hivar sig omkring, men inte i första hand för att JAG ska skada mig utan att HAN ska göra det för han kastar sig av och an, sliter upp huvudet i luften...
Och jag får inte riktigt den där "känslan" jag hade för foderhästen...men det kan ju komma å andra sidan...
Jag tänker som sagt ge det några månader fram och göra allt jag kan, hjälper inte det är det inte rätt mot någon av oss att kämpa för att vi ska fungera ihop...

 

[Bauke]

Halloj!

Jag tror på kärlek vid första ögonkastet både när det gäller killar och hästar. Själv brukar jag få en känsla av att jag känner mig trygg tillsammans med de hästar jag passar bra ihop med. Den känslan har hittills stämt till nästan 100%.

En av mina vänner köpte en unghäst som hon varit medryttare på under en tid. Hon har lång ridvana och tävlat på ganska hög nivå. Efter ett tag började hästen testa henne rejält. Den stack och kastade av henne ute i skogen. Hon landade på några stenar och gjorde illa sig. En vecka senare var hon ute och gick med den och då prejade den ner henne i diket på att hon stukade foten. Inte kul!

Hon var då i valet och kvalet om hon skulle sälja eftersom hon blivit lite rädd för sin häst. Men jag lyckades övertala henne att först ta ut en duktig nh-tränare. Hon fick bra hjälp av tränaren och idag, sju månader senare, fungerar hon och hennes häst hur bra som helst ihop.

Det är en otroligt svårt att kunna säga ifrån sin häst på ett bra sätt. Samtidigt tycker jag att det är viktigt ATT säga ifrån när hästen gör någonting opassande. Man skall inte glömma att de väger x antal hundra kg och vi har ingenting att säga till om styrkemässigt.

Jag tror personligen att det viktigaste av allt är att förhållandet mellan häst och människa bygger på ömsesidig respekt och kärlek. Kan man inte älska sin häst, kan den inte älska en själv tillbaka. Alla hästar, som människor har ju för- och nackdelar.

Ett av mina mål med min häst är att göra allt jag kan för att min häst skall vara lycklig. Tror att jag skulle kunna skriva 1000 sidor om detta.. Men försöker fatta mig lite kort. Visst kan jag hålla med om att vissa hästar är svårare, men här kommer några tips:

* Avsluta alltid allt arbete med en enkel övning som hästen klarar av bra. Ge massor med beröm, hästar älskar att vara duktiga.
* Var konsekvent och använd samma ord för beröm. Hästen vet då snabbt att den gjort något bra.
* Glöm ej att berömma.
* Ställ inte hästen inför en uppgift den inte är mogen inför psykiskt eller fysiskt.
* Avsluta en övning när den fungerar bra, gör inte 10 repetitioner till.
* Hästar är oftast smartare än vad man tror.
* Sätt upp små delmål och var nöjd när du nått ett av delmålen.
* Gå inte för snabbt fram.
* Se till att hästen får variation i arbetet.
* Lek och busa med hästen i hagen.
* Gör som hästarna gör mot hästkompisar, klia dem.
* Studera hur hästar beter sig mot varandra i hagen.
* Visa aldrig hästen att du är rädd eller osäker inför en uppgift, då blir den osäker.
* Läs massor med böcker och plocka ut den bästa informationen ur alla. Gå på tävlingar och cliniques.
* Inse att du fortfarande är låååångt ifrån fullärd när du är 90 år och kanske sitter på hästryggen fortfarande.

Tror personligen att det finns en anledning till att vissa människor ramlar av, eller blir sparkade och bitna oftare än andra.

Tjohooo.. Detta blev långt! Kanske du hade nytta av någonting jag skrev i alla fall! Hoppas det..

Lycka till med hästeriet!

Mvh Ulrika

 

[Bauke]

Hej!

Glömde säga att även min ängel till häst som alltid glatt gör allt matte ber om också kan köra med vissa människor i vårt stall. Under de snart fyra månader jag har ägt honom(han är 3½ år) har han gjort följande:

* vägrat totalt att släppa in en person i boxen som skulle honom mat.
* rymt från hagen samtidigt som några tog in en annan häst(dock lätt att fånga).
* rivit staketet när en person hade morgonutsläppet.

Tyvärr var jag inte på plats när detta hände. Förmodligen hade de gjort något "konstigt" i sin hantering eller varit osäkra vilket gjorde pålle kaxig..

Varje dag när jag kommer till stallet känner jag att jag äger världens trevligaste häst. Den känslan skulle jag önska att alla hästägare fick när de gick ner till stallet och träffade sin häst.

 

[aker]

Nej det är jättesvårt att veta om det är rätt häst ! Köpte själv en häst -00 som jag trodde skulle passa perfekt. Det kändes sämre och sämre under nästan ett års tid...och jag bestämde mig för att sälja...under tiden som de nya köparna bestämde sig kändes det helt plötsligt riktigt bra det hade då tagit ca 1 år innan vi hittat varandra i ridningen. För mig var det överraskande att det kunde ta så lång tid att lära känna en häst. Nåväl jag sålde iallafall den hästen för den sammanlagda känslan under det året jag haft honom var inte positiv. De nya ägarna är HELNÖJDA

Skulle sen köpa ny häst och vis av misstaget provade jag säkert 50 hästar....för att sedan hitta den jag fick rätt känsla för. Det är nu 2 ½ år sedan och först nu känns det BRA ... han är trygg med mig och jag med honom. Vi har under denna tid haft en hel del kommunikationsproblem och jag var på vippen att göra mig av med honom efter ett halvår....så det tar tid! Mitt tips till dig är att häng inte upp dig just på lasningproblemet, det kan du ju fixa sen. Ta en sak i taget börja t.ex. med att rida hemma i skritt till att börja med för att succesivt ta dig vidare med andra saker. Så har jag gjort t.ex var jag ute och promenerade med min häst i flera månader för att bygga upp ett ömsedigt förtroende...Behöver jag tillägga att jag ÄLSKAR min häst idag
Lycka till !

Aker

 

[saxen]

Det finns tränare som kan komma till dig... kanske kostar en slant men det kanske kan vara värt det om du vill ha hästen kvar. Ibland kan man komma på sned med sin häst och det blir lite moment 22. Man tar sig inte ur den onda cirkeln på egen hand.

Annars tycker jag att du skall försöka följa din innre känsla... är detta rätt häst för mig???
Våga erkänna att det kanske var ett felköp... om det är så.
Det är inget att skämmas över... Alla kan köra fast.. även de allra bästa kör fast och behöver hjälp med nya infallsvinklar och problemlösning..

Kom ihåg att det skall vara roligt att ha häst. Vardagen skall fungera någorlunda och det positiva måste uppväge det negativa. Det är en så pass dyr hobby att man måste kunna få ut glädje av den.

En liten annekdot... Jag kom på kant med min unga nordis. En häst med mycket hårt psyke och huvudet fullt med egna ideér. Har haft henne sen hon var 1 år så jag tyckte att jag kännde henne utan och innan. Har dessutom haft massor med hästar tidigare, och även hjälpt andra med sina problemhästar. Hur som helst så hade vi kommit på kant med varandra jag och hästen. Tyckte inget fungerade och var på god väg att sälja. Men jag tog ut en tränare som bara rätade till några små saker hos mig.... och helt plötsligt lossnade allt... Nu är vi på samma våglängd igen och allt känns jättebra...