Hur långt ska man gå i genustänket?

[föl2005]

Imorse lämnade jag lille sonen på dagis. Jag stannade kvar en liten stund för att se att han kom till ro. Under tiden kom en liten tjej in iklädd en kjol med volanger på. "Vilken tjusig kjol du har på dig idag" säger jag då.
En oskyldig kommentar kan tyckas men den har förföljt mig hela dagen.
Det diskuteras väldigt mycket om genus och könsroller här på Buke och frågan, efter morgonens kommentar, har dykt upp i mitt huvud...Hur långt ska man gå i genustänket?

Var min kommentar om tjejens kjol sexistisk och början till ett förtryck av henne som tjej? Hjälper jag att stöpa in henne i en stereotypisk könsroll där tjejer är små, söta, tysta, hjälplösa och inte tar för sig genom att kommentera hennes fina kjol?
Jag tror naturligtvis inte det men det skulle vara intressant att höra andras tankar kring denna mycket vardagliga, oskyldiga händelse.

 

[Clintan]

Sv: Hur långt ska man gå i genustänket?

Jag tror hon blev glad att du tyckte hennes kjol var fin. Tror inte hon hamnar i kvinnoträsket pga den kommentaren. Tycker det är alldeles för mycket hysteri kring att man inte får skilja könen åt, men i längden är det svårt att inte göra det. Kvinnor har trots allt inte den fysik män har. Att man sedan kan försöka framhävda att även flickor kan och får lov att säga att de är duktiga på något tycker jag man ska.

 

[ullo]

Sv: Hur långt ska man gå i genustänket?

Brukar du säga till små pojkar "Vilka snygga byxor du har!" så är det helt ok. Speciellt om du kompletterar med "Vad duktig du är som tar av dig skorna själv." och såna saker - till båda könen.

Om du inte gör det utan säger "Vad duktig du är som ..." till pojkarna och sparar "Vilka snygga ...."-kommentarerna till flickorna så är det ett problem. Det lär ju killarna att de får beröm för prestation medan tjejerna lär sig att de får beröm för utseende. Och våp är inte roliga att umgås med... inte heller sluskiga killar.

 

[Enya]

Sv: Hur långt ska man gå i genustänket?

Brukar du säga till små pojkar "Vilka snygga byxor du har!" så är det helt ok. Speciellt om du kompletterar med "Vad duktig du är som tar av dig skorna själv." och såna saker - till båda könen.

Om du inte gör det utan säger "Vad duktig du är som ..." till pojkarna och sparar "Vilka snygga ...."-kommentarerna till flickorna så är det ett problem. Det lär ju killarna att de får beröm för prestation medan tjejerna lär sig att de får beröm för utseende. Och våp är inte roliga att umgås med... inte heller sluskiga killar.

Precis vad jag tänkte när jag började läsa tråden!

Elins farmor skriker nästan när jag har sk pojkkläder på Elin. Vadå pojk??? Kan en flicka inte ha en tröja med bilar och tåg på? Elin fick en sparbössa på dopet, ett flygplan och mamma tyckte det var heeeelt fel.... men varför?? Är flygplan pojkigt?

 

[nevin]

Sv: Hur långt ska man gå i genustänket?

Usch, jag blir lite ledsen när jag läser den här tråden - ska man inte ens kunna säga till en liten flicka att hon har en fin kjol utan att behöva fundera på om man hjälper til att stöpa in henne i en kvinnoroll som inte är speciellt bra???


Sen är det ju självklart att man ska stödja flickor, likväl som pojkar, att ta för sig i samhället och stå på egna, självständiga och starka ben! Och givetvis är det självklart att tjejer och killar ska kunna ha de kläder de gillar och trivs i vare sig det är my little ponys eller flygplan på dem!

 

[föl2005]

Sv: Hur långt ska man gå i genustänket?

Brukar du säga till små pojkar "Vilka snygga byxor du har!" så är det helt ok. Speciellt om du kompletterar med "Vad duktig du är som tar av dig skorna själv." och såna saker - till båda könen.

Om du inte gör det utan säger "Vad duktig du är som ..." till pojkarna och sparar "Vilka snygga ...."-kommentarerna till flickorna så är det ett problem.

Det är en sund inställning tycker jag, absolut. Barnen ska naturligtvis behandlas lika. Jag får dock känslan ibland, av alla livliga diskussioner i ämnet här på Buke, att det nästan har blivit tabu att ge "vilka snygga..."-kommentarer till flickor just för att de är flickor. Som att man vill motverka den stereotypa könsrollsbehandlingen med en ny, omvänd könsrollsbehandling. Då blir det ju också fel.

Jag kan tillägga att stunden innan kjol-tjejen kom in i rummet satt jag och "fröken" och kommenterade vad gulliga sonen och hans killkompis var som stod och gosade i en sorts morgonhälsning panna mot panna, sååå sött
Jag får väl anta att den "mjuka" kommentaren riktad mot killarna vägde upp min kjolkommentar riktad med flickan :smirk:

 

[No1]

Sv: Hur långt ska man gå i genustänket?

Att få positiva komplimanger är givetvis aldrig fel men hur framför vi dem och vilka ord väljer vi?
Tack vare umgänge med vänner som har barn har jag reflekterat över hur det bollas och används olika ord och uttryck beroende på om mottagaren är flicka eller pojke.


Säg till en pojke att han är söt och till en tjej att hon är snygg/stilig, känns rätt udda.
Tvärtom är däremot vanligt.

 

[föl2005]

Sv: Hur långt ska man gå i genustänket?

Säg till en pojke att han är söt och till en tjej att hon är snygg/stilig, känns rätt udda.
Tvärtom är däremot vanligt.

Det ligger nog en hel del i att vissa ord har, av hävd, fått en mer maskulin eller feminin klang/känsla.
Dock håller jag inte riktigt med din uppdelning.
För mig känns söt mer feminint, stilig mer maskulint men snygg känns ganska neutralt. Snygg är ett ord som jag upplever används ganska jämt fördelat på könen.
Kanske att man inte väljer snygg när man talar till/om de allra minsta tjejerna då förekommer nog söt oftare (men nog inte om de allra minsta killarna heller, de är ju så söta allihopa när de är riktigt små dvs innan skolåldern).

OBS! Jag vill poängtera att jag i detta inlägg inte på något vis vill framhäva vad som är rätt eller fel utan enbart hur jag upplever det generella användandet av de nämnda orden.

 

[anna_mikaela]

Sv: Hur långt ska man gå i genustänket?

visst kan man påpeka fina kläder osv oavsett av kön men till viss del blir det för en del barn framförallt då flickor att man möts mycket med åh vad fina kläder du har idag och inte men hej vad kul att se DIG idag. Det har en förmåga att vara samma tjejer som säkert också på mogonen vill sätta på sig något väldigt fint och där man som vuxen ofta möter med just åh vad fin... Även fast det kan verka lite hysteri så tror jag stenhårt på att hälsa och se barnet inte kläderna. Nu jobbar jag inom förskolans värld och möter många barn och som personal tror jag det är viktigt att bemöta varje barn som en viktig person som jag är glad att se och inte kläderna som sitter på. Det finns väl nu viktigare saker i genusets värld än att prata eller inte prata om än kläderna som sitter på men så gör jag iallafall.

 

[Silverkedjan]

Sv: Hur långt ska man gå i genustänket?

Åh vad bra skrivet

Inte så svårt att säga "hej xx du verkar glad/sömnig/busig idag " eller fråga något om vad de gjort.

Det är ju jättesvårt att låta bli att kommentera dagispolarnas kläder ibland (kommer ofta i "dags att gå ut-tid" med mina färdigklädda så jag hjälper ofta kompisarna på med kläderna) men jag brukar försöka inta en mer praktisk attityd och kommenterar SKÖNA eller VATTENTÅLIGA kläder.

Fast jag kan inte hålla mig från att säga att killar med lite "tjejfärger" (INTE min indelning) är fint klädda för att uppnå lite balans

 

[ullo]

Sv: Hur långt ska man gå i genustänket?

Åh vad skönt att läsa! Speciellt som du jobbar med barn.
Jag får ta och flytta norröver om jag får barn nån gång.

 

[Björk]

Sv: Hur långt ska man gå i genustänket?

Var min kommentar om tjejens kjol sexistisk och början till ett förtryck av henne som tjej? Hjälper jag att stöpa in henne i en stereotypisk könsroll där tjejer är små, söta, tysta, hjälplösa och inte tar för sig genom att kommentera hennes fina kjol?
Jag tror naturligtvis inte det men det skulle vara intressant att höra andras tankar kring denna mycket vardagliga, oskyldiga händelse.

Jag tycker man ska gå så långt i genustänket som du gjorde nu! Alltså: du funderade över ditt val av kommentar, analyserade varför det kom sig att du sa så och funderade över om du borde/skulle säga något annat.

Jag har tänkt sådär många gånger. Hasplat ur mig en (förmodligen) typiskt "flick-kommentar" eller "pojk-kommentar". Medvetenheten efteråt att jag kanske fortsatte bygga stereotypa könsroller gör förmodligen att jag kanske nästa gång säger till flickan "å, vad du kan hoppa långt!" eller "vad glad du ser ut. Har det hänt något roligt idag?" Jag tror inte det är fel att ge kommentarer om att någon har ett fint klädesplagg, bara det inte blir så att det är de enda kommentarer du ger till just flickan/flickor. Och att du dessutom kanske också ger den kommentaren till pojkar. Och att ingetdera könet bara får höra att de är "fina".

 

[Irre-76]

Sv: Hur långt ska man gå i genustänket?

JAg läste en sak i Lärarförbundets tidning kring hur fel vi kan upfatta genusperspektivet och kring jämställdhet. Dom skrev att vi många uppfattar hysterin att vi är tvungna att byta roller med varandra, exempelvis flicka ska bli pjkig och vice versa.

Detta är ju helt fel, vi är ju inte ute att byta roller med varandra, utan vi är mer ute efter att allt ska vara möjligt oavsett kön. Detta skrev dom och det tyckte jag var en bra förklaring. Vill min dotter vara prinsessa så ska jag ju inte hindra henne, det är hennes val. Jämställdhet går ut på att vi ska ge båda könen samma valmöjligheter, men hindrar vi dom bara för att det råkar exempelvis vara flickigt så har vi ju inte gett dem en valfrihet... Eller?

Jag tänker mycket på vad jag säger, för mig känns det naturligt numera att säga coola snygga kläder till båda könen och söt till båda, men frågar barnet mig själv om de är söta så svarar jag det. Ska jag säga nej du är inte söt, du är cool bara för man är tjej?

Helt enkelt, sträva inte efter att byta roller eller kön, sträva efter att de kan ha på sig vad de vill, göra vad de vill oavsett kön, uppmuntra valfriheten och låt de vara fotbollsproffs respektive prinsessor om de nu vill det, men ge dem valfrihet. Så tror jag i varje fall...

 

[Björk]

Sv: Hur långt ska man gå i genustänket?

Det ligger nog en hel del i att vissa ord har, av hävd, fått en mer maskulin eller feminin klang/känsla.
Dock håller jag inte riktigt med din uppdelning.
För mig känns söt mer feminint, stilig mer maskulint men snygg känns ganska neutralt. Snygg är ett ord som jag upplever används ganska jämt fördelat på könen.

Jag tycker det där med ordvalet var lite intressant. För du sa ju just "tjusig".... och det känns för mig inte heller särskilt könsbundet. Tjusig kan man vara både som kille/tjej och man/kvinna. Tjusig kan man också vara utan att vara modern, söt eller sexig.

"Se vilken tjusig man!" ... jag ser framför mig en ganska välklädd man, kanske med plommonstop eller någon annan rolig detalj som är lite personlig i klädseln eller kanske röda skor till kostymen.

 

[Fnyfniken]

Sv: Hur långt ska man gå i genustänket?

KL

En väninna berättade om någon genus-arbetande person vars son går till dagis i rosa kläder och blir retad. Han är ledsen över det och vill helst inte ha rosa.

Är de våra barn eller våra murbräckor? Låt barnen bestämma själva vad de vill klä sig som, om de vill leka med dockor eller bilar, eller vad. Föregå med gott exempel och ha rosa själv. Men använd inte ditt barn för att bevisa hur "bra" du är på någon slags jämställdhet.

Samma väninna har en dotter som man inte kan kalla annat än "tuff". En jättetuff tjej helt naturligt. Min kille däremot är det sötaste man kan tänka sig. Och han får ofta kommentarer om sina fina tröjor...

Fny

 

[Gabbi]

Sv: Hur långt ska man gå i genustänket?

Precis vad jag tänkte när jag började läsa tråden!

Elins farmor skriker nästan när jag har sk pojkkläder på Elin. Vadå pojk??? Kan en flicka inte ha en tröja med bilar och tåg på? Elin fick en sparbössa på dopet, ett flygplan och mamma tyckte det var heeeelt fel.... men varför?? Är flygplan pojkigt?

Nej..flygplan är häftigt...*vroom, vroom*

 

[Silverkedjan]

Sv: Hur långt ska man gå i genustänket?

Om han är ledsen och inte vill ha rosa BARA FÖR ATT HAN BLIR RETAD och inte för att inte tyckte illa om färgen i sig från början - då skulle jag vända upp och ner på dagiset och göra nedslag hos alla inblandande föräldrar som en riktig lejoninna tills de kom på bättre tankar

Det är ju tydligt då att han ska tvingas böja sig för en norm som ACCEPTERAS på dagiset.

Nåde den som retar min "röda" son som alltid väljer rött, orange, rosa, gult, grönt och säger "blä" till blått

Den andra som liksom jag älskar svart kan ibland faktiskt bli avundsjuk på lillbrorsan och också vilja ha mer färg ibland. Senaste valet var en röd overall, som syns bättre än en blå/svart.

Och - retar någon honom för det får de med hans mamma att göra

Nu är ju den stora så smart att han kan svara. "Jag blir inte så lätt påkörd som du" tex.

Men ibland kommer han med nån kommentar om att "det där är en tjejgrej/tjejfärg :smirk: det kan jag inte ha". Hittills går det bra att bemöta det med att alla får ha alla färger och grejor - då har man ju dubbelt så mycket att välja på/leka med. Han sträcker sig så långt som att när "killgrejorna" på tex McDonalds är slut så tar han "tjejgrejorna" och leker med dem också.

Han får välja.

Men jag tycker det är min uppgift som förälder att SE TILL att mina barn har tillgång till hela paletten av färger och alla val utan könsbegränsningar.

Killar är ju JÄTTEDISKRIMINERADE i vårt samhälle. Inte ekonomiskt , men på de flesta andra viktiga sätt. De förväntas ha en snävare könsroll, det är mer förbjudet att överträda den och de har mindre tillgång till sina barn.

 

[Fnyfniken]

Sv: Hur långt ska man gå i genustänket?

Det framgick inte om han ville ha rosa själv från början, mn hela berättelsen osade "mammas vilja och ära" och det var lite det jag emotsätter mig.

Jag tycker inte att killar måste leka lika mycket med dockor som tjejerna gör, etc. Däremot ska de fritt få välja att göra det om de vill det, och om de vill bygga bilbana får de göra det. Själv lekte jag mycket med lego.

Min son har också alltid rött, orange, gult, grönt eftersom han verkar bli gladare av det. Är väl för att hans mamma blir så glad av det, för att det är vackert. Men jag tror att alla kläder vi fått varit i någon ton av blått, och han har inte haft dem mycket. Vore han en tjej skulle han/hon inte ha rosa och volang på spädbarnskläderna (då de ju inte kan bestämma själv) för jag tycker det ser plottrigt ut, så det är tämligen jämnt där, tror jag.

Fny

 

[Ramona]

Sv: Hur långt ska man gå i genustänket?

"Vilken tjusig kjol du har på dig idag" säger jag då.
[...]
Var min kommentar om tjejens kjol sexistisk och början till ett förtryck av henne som tjej? Hjälper jag att stöpa in henne i en stereotypisk könsroll där tjejer är små, söta, tysta, hjälplösa och inte tar för sig genom att kommentera hennes fina kjol?

Jag är av åsikten att alla komplimanger är bra!! Positiv kritik är alltid bra kritik. Men man får välja hur man säger det.
"Vilken tjusig kjol du har på dej idag" tycker jag var ganska så neutralt, men jag hade valt att säga: Vad fin DU är i kjolen du har på dej!!

Du tog bort komplimangern från flickan och gav den till kjolen istället. Hon fick uppmärksamhet för att hon hade en snygg kjol på sej, inte för att hon var extra fin i kjolen. Det kan tyckas att det är samma sak då hon oavsett får en positiv kommentar. Men jag tycker att det gör skillnad faktiskt.

 

[Enya]

Sv: Hur långt ska man gå i genustänket?

Jag tycker att du gör tvärtom vad du säger! Om vi tar ditt exempel så tycker du att hon är fin i kjolen och då kan det kännas som om hon inte är fin utan den, att det är kjolen som gör henne fin och inte hon själv. Genom att säga som ts så säger man ju bara att kjolen är fin utan att dra in flickans utseende i det hela. Jag tror att din mening långsökt skulle kunna få flickan att använda kjolen ofta bara för att få känna sig fin. Då kommer hon att känna sig fin för kjolens skull och inte sin egen.