Hjälp! Självförtroendet är borta!

[Vita_N_6520]

Sv: Hjälp! Självförtroendet är borta!

Angående det här med hästar och höjder så var det väl någon studie som visade att den genomsnittliga kossan hoppar 1.20 utan problem..! Så nog kan alla hästar det också om de måste, säg om de är jagade eller liknande...

Det där är väl ändå en myt..

På enkelhinder kan man nog få över de allra flesta på högre höjder. Jag hoppade högre än så med min fjordis.
Men när det kommer till svårare hinder, och ffa bredare så klarade hon det inte högre än 90 klass..

Lite ot men..

 

[Mabuse]

Sv: Hjälp! Självförtroendet är borta!

Nu kommer jag kanske låta så himla negativ men jag tar risken.
Det verkar inte som om din häst tycker att det är speciellt roligt eftersom hon stannar? Hon kanske helt enkelt har tappat lusten och då tror jag faktiskt inte att det finns så mycket att göra, antingen sälja eller acceptera. För det spelar ju ingen roll hur mkt kapacitet den har om den inte har viljan att hoppa? Jag har två exempel på hästar som tappat gnistan och aldrig fått tbx den.
Den ena var precis som din häst, en typisk irländare. Hoppade allt och älskade det verkligen. Gick upp till la men sen var det stopp. Den ville helt enkelt inge mer. Den går bara i skogen nu och lär upp små barn att hoppa, låga hinder. Den andre är en ponny som har otroliga meriter.. gått sm och hela köret. Gick hur bra som helst med flera ryttare, var inte söndertävlad men tyckte helt enkelt inte att det var kul längre när den blev 13.
Så att hästar kan tappa "hoppgnistan" tror jag absolut. Så mitt råd till dig är att antingen nöja dig med att du har en häst som går lite lägre klasser och kanske satsa på dressyr, eller sälja. Vet att det är hemskt, och att jag är negativ.. men jag säger bara som jag tkr.

Vi har haft en del hästar på ridskolan som tappat hopplusten på det sätt du beskriver, men ibland kan de faktiskt få tillbaka lusten om de får vila från hoppningen ett tag. Så helt kört behöver det inte vara, givet att det inte är något fysiskt fel på hästen.

Till TS: jag förstår inte heller varför du måste hoppa så högt på träning? Om ni inte tagit er runt en 90-bana på tävling än, så är det väl ingen brädska att hoppa 1,20 på träning, bara för att du tycker det är kul att hoppa högt? Jag skulle träna på självförtroendet och tävlandet istället, tids nog kanske hästen lär sig lita på sin förmåga igen, men tills dess finns det ju ingen anledning att pressa hästen att hoppa högre än den vill.

 

[Mabuse]

Sv: Hjälp! Självförtroendet är borta!

tio tecken

 

[Docka]

Sv: Hjälp! Självförtroendet är borta!

Nu är det ju dock så att det inte är för att jag vill hoppa högt...
Jag har som sagt inte hoppat höga hinder på ett halvår - och bara vid enstaka tillfällen innan dess. Det handlar om att min häst hoppar precis som vilken annan häst som heslt på låga hinder, men så fort hon får hoppa 1.20 och högra så förändras hon helt. Innan har hon blivit en riktigt diva så fort hon ska få hoppa högt. Hon har stylat, bockat efteråt och gjort glädjetjut innan, och hennes språng är helt spektakulära! Ju fler åskådare hon haft desto mer har hon levererat. Folk tappar andan när hon löshoppar, de tror knappt att det är sant och det finns "rutinerat/etablerat" hoppfolk som säger att de aldrig sett en häst som hoppar så som min Kenny gör när hon löshoppar..!
JAG har ingen krav på att hon ska hoppa högt eller gå svåra klasser. Jag tvingades göra det valet för länge sedan: Hästen eller sporten?
Antingen fick vi köpa en ny häst som jag kunde tävla med och verkligen bli något inom svensk hoppsport, eller så fick jag välja Kenny - och nöjda mig med vad hon klarade av att göra.
Kenny blev nämligen domedags-diagnostiserad efter en svår hälta och allt tydde på att hon skulle behöva dömmas ut, men efter snart tre års slit är vi tillbaka i tävlingskondition. Något som landets veterinärer inte trodde var möjligt, hon är den första hästan med en liknande diagnos som kommit tillbaka 100% frisk!
Men även om hon inte blivit bra, så hade jag aldrig ångrat mitt beslut..!

Jag hade aldrig ens hoppat 30cm med henne om jag inte visste helt säkert att hon klarade av det, både fysiskt och psykiskt - DET var meningen med den här tråden!
Jag VET att hon kan och att hon vill, men helt enkelt inte riktigt törs..!
Jag trodde snarare att bukarna skulle ge mig tips á la femochenhalvan för att stärka hästens (och ryttarens) självförtroende, inte att mina avsikter skulle ifrågasättas.

Jag älskar min Kenny över allt annat, och skulle aldrig sätta min "önskan att hoppa högre hinder" framför hennes välfärd!!!

Det måste ni väl förstå!?
Att någon ens kan tro det annat får det att göra ont i mig...

 

[Judelaw]

Sv: Hjälp! Självförtroendet är borta!

Nej, det har du säkert rätt i men jag tycker det låter på TS som den här hästen har vilat rätt mycket, eftersom hon skriver om att hästen haft en svår skada och sätter man igång en häst efter en skada tar det ganska lång tid innan man hoppar? Det låter som i mina öron att hästen helt enkelt inte vill mer.

 

[Blueberry]

Sv: Hjälp! Självförtroendet är borta!

Det där är väl ändå en myt..

It's true.
Här i Värmland har vi undersökt saken väldigt noga

 

[Docka]

Sv: Hjälp! Självförtroendet är borta!

Eftersom jag tydligen inte kan förklara problemet så att ni förstår vad det handlar om så är det kanske bäst att lägga ner det här nu, innan det leder till något olyckligt...

 

[Prick]

Sv: Hjälp! Självförtroendet är borta!

Det är både svårt att förklara och svårt att förstå så här på ett forum. Det är också svårt när man inte vet så mycket om varken häst eller ryttare. Vad har hästen gjort och vad kan ryttaren och vad har ni gjort var och en för sig och tillsammans...

Bäst är ju att ha en tränare man litar på och som hjälper till med de problem som uppstår. Ibland kan det hjälpa att sätta upp en annan ryttare och ibland kan det hjälpa att rida andra hästar. Dock är hoppning en färskvara och har inte du lite högre höjder i kroppen blir det kanske så att du sitter och backar för mycket vilket kan vara förödande på en osäker häst.

Tror att du kan vara inne på en viktig grej när du skriver att hästen inte alltid är 100% lösgjord. Kanske en period av mer markarbete/bommar/låga lydnadshinder kan vara ett steg åt rätt håll? 5-och-en-halvan är ju en bra övning och kanske du kan avsluta passet med en sånt och lite högre språng där du inte behöver fundera så mycket på avstånd. Mer bara får att få en bra känsla över hinder.

Lycka till!

 

[Peppery]

Sv: Hjälp! Självförtroendet är borta!

Ibland kan det va så att när hästen hoppar på fart (jag tolkar det som att hon gjorde det innan du började dressyrträningen med henne?) så hinner hästen knappt tänka efter innan den är över hindret, ofta kan hästar med dåligt sjävförtroende över hinder satsa på att hoppa på fart istället. Det är oxå lättare för hästen att hoppa på fart rent muskelmässigt.
Nu när hon går lugnare ( som jag fattar det) hinner hon tänka mer innan hindret, det blir oxå jobbigare för henne eftersom det är andra muskler som hjälper till nu än innan då det var "fartmusklerna". "Farthästarna" fixar ofta inte längre när det blir lite högre ( 110 är väl iofs ingen högre höjd men ändå). Hon måste stärka både de rätta musklerna mer och självförtroendet, så fortsätt med dressyrarbetet (dressyrtränare?) mycket gymnastikhoppning, lägg in nåt enstaka högre hinder ibland och ge henne ännu mer tid.

Flummigt skrivet-sorry

 

[Docka]

Sv: Hjälp! Självförtroendet är borta!

Stort tack till både Prick och Peppery - det var mycket klokt och konstruktivt skrivet.

Jag har inte tänkt så förut, att vi kan ha fått saker "på köpet" genom att stärka hennes dressyrarbete, saker jag kanske inte räknat med eller förstått och därför har jag inte kunnat identifiera dem heller. Saker som att hon nu har mer tid på sig och måste förlita sig på sin spänst istället för sin fart.
Mycket bra sagt...

Jag har dock beslutat mig för att ta en pause, att låta henne coola ner sig i någon vecka (kanske till och med en månad) innan vi börjar hoppa igen.
Bara ha massage-dagar, rida ut lugna rundor i skogen och eventuellt jogga lite i ridhuset om det är dåligt väder.
Som sagt; bara koppla av, ta bort alla krav och svårigheter. Låta henne vila upp sig, tänka lite och ta det lugnt...

Jag har ingen aning om det hjälper, men det känns som om vi har sattsat lite för mycket på senaste tiden, och när det då inte funkat så har det tärt på både hennes och mitt självförtroende - det är ju inte meningen att vi ska vara ledsna och besvikna. Vi ska ju ha kul ihop!

Men tack för råden, jag ska verkligen tänka på det när vi börjar om på ny kula!