Hästpreferens?

Första absoluta kärleken var ett alldeles vanligt intetsägande brunt ponnysto. Hon var perfekt och första gången jag satt på henne kändes det som att komma hem. Lagom framåt och kunde plocka fram lite rävar bakom öronen när hon kände att ryttaren var trygg eller om ryttaren behövde läxas upp (till exempel om man ryckte henne för mycket i munnen, då fick man snällt åka häst in till mitten av ridbanan och stå där ett bra tag tills hon tyckte det var dax att arbeta igen.) Ingen gillade henne på ridskolan för att hon var "tråkig" och "tjurig" jag tyckte mer att hon kommunicerade bra.
Andra kärleken liknade den första mycket (brun med bläs) och var ruskigt intelligent och lättlärd, extremt kramig och lite klumpigt bufflig. Han lärde sig olater rätt fort i och med att han var så smart, och därför var han väl inte på ägarens "favvolista". Jag älskade det.

Tredje och fjärde kärlekarna var skimlar, ena skimmeln var väldigt knepig att hantera från marken och kunde bli en aning aggressiv tills en dag då hans absolut bästa vän fick tas bort, den dagen blev det bara värre och värre med aggressiviteten och han attackerade både fram och bak vid hantering som han inte gillade. Jag knäckte dock nöten och fattade att han INTE ville bli klappad, gullad med och kramad. Borsta och ut, Sadla och tränsa och sen iväg direkt. Då funkade han bäst, och attackerade aldrig. Som en dröm att rida. Andra skimmeln var en osäker hopphäst från irland, som tydligen stegrat mycket innan. Första ritten var han spänd som en fiolsträng och gick i någon slags piaff/skritt hela vägen på uteritten, men jag kände att även om han var nervös och osäker hade han ett hjärta av guld. Det visade att jag hade rätt och när han väl litade på mig var det underbart att rida på honom.

Så sammanfattat får de gärna vara bruna med bläs, eller skimlar. Ponny eller lten häst. Kroppstyp någonstans mellan smäcker och grov. Gärna "outcast" hästarna som ingen riktigt förstår sig på eller tycker är knepiga, men utan att de är allt för svåra att handskas med.
 
Egentligen är det såklart mest personligheten. Jag kan inte säga VAD i personligheten, men med facit i hand gillar jag tydligen envisa ponnyston med bestämda åsikter om hur allt ska vara. Har alltid sagt att jag är mer en "valack-människa", men när jag tänker efter faller jag för ston som har mycket personlighet, på gott och ont.

Utseendemässigt är jag svag för vita eller grå skimlar (dvs inte rödskimmel t.ex.) och fuxar med bläs och vita tecken på benen :love: Oavsett storlek brukar det vara såna som drar mina ögon till sig, och när jag senast letade häst var det nästan uteslutande ponnyer med det utseendet jag ringde på.
(Den jag köpte ser inte ut så, men det var inte jag som ringde heller utan säljaren ringde mig ;) )
 
Hästar med mycket karaktär, gärna med attityd som säger att mig går det inte att styra och ställa med hur som helst, respektera mig så respekterar jag dig.
Om de är "små", kvicka och bruna ston är jag lite extra glad.
Väldigt glad att jag har en precis sådan i stallet :love:
 
Sportiga, ädla varmblodiga hästar som kan hoppa minimum 1,40 och även rör sig bra på dressyrbanan, är vad jag gillar.

Gärna ston med lite heftigt temperament... Färg är inte så viktigt, men de måste ha utstrålning och "se bra ut". :)

(@Esswe - låter som att du skulle gilla mina hästar! :love:)
 
Så kallade "märriga" ston med utstrålning och personlighet. Färg och utseende spelar ingen roll, huvudsaken är att det "klickar" vid första mötet :D
 
Väluppfostrade hästar.

Jag är fullt medveten om att tydlig, konsekvent hantering snabbt löser de allra flesta uppförandeproblem, så jag skulle inte dra mig för att köpa en ouppfostrad häst. Det är inte hästens fel att den fått lära sig fel, det är ägarens och det är just det som stör och retar mig. Att man inte orkar lägga den lilla tid och energi det tar för att få en väluppfostrad och harmonisk häst, det retar mig alldeles för mycket och förstör umgänget med hästen.
Fast vem är du att döma hur andra vill ha sin häst? Jag trivs med min röda märr som är lite lagom ouppfostrad och som visar sin egen vilja jämnt och ständigt. Vi träter på varandra som ett gammalt gift par och trivs med livet. Hennes livsfilosofi är "Jasså matte du har en lösning på det här. Det har inte jag men jag funderar ut en så gör vi på mitt sätt."
 
Om jag ska säga vilka jag tycker är vackrast så är det kallblod. Gärna med mycket hår och lite intressanta tecken. En prickig noriker är typ fantastisk!
c9719a7cfbb285852c1baef7406bffe1.jpg

Humör är väl godmodigt. Inte trög att rida, men inte för nervig heller. Helst en häst som verkligen aldrig bockar eller sparkar bakut. Valacker passar mig bra. Rider en kallblodstravare nu som är ganska het och "på" men som aldrig bockar, stegrar, sparkar eller sånt. Han kan vända, bli stark och vara lite skvättig, men det ramlar man ju inte av på grund av.
Jag är en feg ryttare så jag vill känna mig trygg. Men en för seg häst är tråkig också.
 
Jag har haft min drömhäst, hästen som alla andra bleknar mot. Skimmel (kritvit), ca 165, maffig och muskulös kropp med litet ädelt och uttrycksfullt huvud med stora ögon och näsborrar, öron som pekar inåt (lite arabtypad). Eldig och superkänslig men modig som ett lejon. Fantastisk ridbarhet och temperament! Hoppade högt, snabb och väldigt lätt för samling och rörelser, men en häst för ridkonst och vänskap, inte en tävlingsmaskin.
Pegasus för er som känner till Hempflings personlighetstyper. Gråter varje gång jag läser om Pegasus i boken, det är som om han kände min :heartK och skrev kapitlet om just honom.

Tror inte jag kan få en sån häst igen för de finns knappt, de går sönder själsligt (och då också kroppsligt) i denna tuffa värld. Min var också trasig när han kom till mig, men det löste sig med tid och massa kärlek. Tyvärr avlar man inte den typen av häst längre. Men jag hoppas att en dag hitta en igen. :heart

Har haft en polskstammad arab som var som hans "lillebror" vad gäller alla egenskaper och det är väl bara där och bland vissa spanska linjer det finns möjlighet att hitta den hästtypen i dag.

Numera har jag två fuxar som jag såklart också älskar (den ena har jag haft i 14 år) men de har helt annorlunda karaktärer. Fortfarande mycket känslighet och eldighet men tuffare. Den äldre är en Minister och den yngre troligtvis en Dandy (men möjligt att han kommer mognas och utvecklas till en annan typ).

När jag tittar på annonser fastnar jag som sagt mest för skimmlar och fuxar är nr 2. Bruna och skäckar/prickiga är jag helt ointresserad av, klickar inte samma hur fina de är annars. Sen ser jag på huvudet, profilen, ögonen, öronen och näsborrarna. Där kan jag läsa hur hästens personlighet är. Har den ett grovt och tungt huvud med konvex profil är det inte rätt (för mig). Kroppen ska vara kraftfull med djup bål och ryggen får inte vara för rak, den måste ha en stark överlinje. Jag fastnar sällan för ston, klickar bäst med handjur.

1231500_10151583170940882_393867374_n.jpg


:love:
 
Jag tycker om hästar med personlighet och med ögon som förmedlar något. Gärna urraser och gärna 145-150 cm höga men stam och grejer kvittar. Jag avlar inte utan går enbart på den personlighet hästen uppvisar för det är den jag ska leva med och det är den som spelar roll. Egen motor och egen vilja med hovarna på marken och något mellan öronen. Kön kvittar precis. Jag har haft och har både ston och valacker som uppfyller mina premisser. Ögonen är det första jag tittar på. Tilltalar de mig får hästen gärna följa med hem.
 
Halvblodstyp, runt 170 cm och av grövre modell men med lätthet för dressyr (kunna "sätta" sig och inte var tung i ridningen/steget). Gärna mörkfux eller svart, vita tecken tycker jag om.

Jag vill ha en häst som tycker om att arbeta men som även kan ta en lugn avslappnad skrittur i skogen.

Förut har jag bara haft/ridit valack men sen drygt ett år tillbaka har jag ett sto och det är en helt annan grej. Inte sämre eller bättre, bara annorlunda :)
 
Med tanke på dom som flyttat hem till mig har varit intelligenta ston med skärpa, mod, motor, attityd och snabb reaktions förmåga så tydligen dras jag till den typen och älskar dom.

Utseendet, ca 160 cm, inte super ädla och inte tunga utan något där i mellan, djup bål, kvadratiskt byggda och vinna mark i skritt och galopp.
 
Fast vem är du att döma hur andra vill ha sin häst? Jag trivs med min röda märr som är lite lagom ouppfostrad och som visar sin egen vilja jämnt och ständigt. Vi träter på varandra som ett gammalt gift par och trivs med livet. Hennes livsfilosofi är "Jasså matte du har en lösning på det här. Det har inte jag men jag funderar ut en så gör vi på mitt sätt."

Såklart är det inte upp till mig hur folk uppfostrar sina hästar, så länge de inte lider lägger jag mig inte i. På samma sätt som att respekterar folks rätt att låta sina barn klättra på väggarna eller låta hunden kissa inne.
Men jag har ju ändå all rätt att inte uppskatta beteendet.
 
Ja, titeln säger väl det mesta? Vilken typ av häst dras du till allra mest? Ras, färg, kön, kroppstyp, personlighet? Jag har upptäckt att jag är otroligt förtjust i lite mindre, halvädla fuxmärrar, typ 160 i mankhöjd och gärna med lite blod som är framåt och känsliga, men inte stirriga då jag inte tycker om nervösa hästar. Jag har absolut inget emot att de bråkar lite så länge det inte är av illvilja. Personlighet älskar jag och de får gärna ha små egenheter, som att nafsa (men inte bita) i löst tyg. Så, det var min lilla lista. Vad är din?

Jag älskar flaxfuxar med stora fina bläsar, helst fyra långa strumpor. Gärna snälla och glada. Just nu har jag två skimmlar, en skäck och en mörkmörkbrun. :P
Gemensamt för alla är att dom måste vara proportionerliga, känsliga, har en speciell personlighet, inte för stora och inte för små.
Sto eller valack struntar jag i. Är inte så förtjust i hingstar. Har mest haft "knäppisar". Älskar dem varenda en för den personligheten de har.
 
Senast ändrad:
Hmm, jag har faktiskt ingen utseendepreferens när jag tänker efter, är hästen välmusklad och i gott hull tycker jag den är fin. Dock är jag lång så ponnys och mindre hästar går bort.

Hästens mentalitet är betydligt mer relevant där trygghet och lyhördhet är det viktigaste för mig samt arbetsvilja. Och såklart tillgivenhet! :heart
 
Färg och kön är för mig oviktigt.

Jag har hittills fallit pladask för de arabiska fullblod jag ridit (3st), alla har fått mig att sväva som på moln både under och efter ridpassen :love:

När det gäller utseende är jag förtjust i rejäla halvblod, mycket pga en f.d. sköthäst som tyvärr inte lever längre. @Görel visade mig en hel del av hans släktingar på bild och flera var väldigt lika honom :D Pappa var Kaliber och jag fick intrycket av att de var lika varandra. På nya jobbet finns en häst med ett uttryck som direkt fick mig att tänka på min gamla älsklingshäst vilket såklart fick mig att falla pladask för honom. Jag måste kolla upp hans stamtavla så fort som möjligt...

Under tiden jag red på ridskolor och på ridgymnasie så lyckades jag alltid fastna för "stallets monster". Även när jag vid några tillfällen kom till nya stall, där det inte fanns någon infolapp på boxdörren och jag inte visste något om någon så blev det så. På ridskolan var det konstant så att mina sköthästar var de som andra inte vågade hantera. Vi trivdes ihop, behövde aldrig bråka om något eller så.

När jag sedan kom till gymnasiet så blev jag tilldelad en häst som var helt underbar (stort, kraftigt halvblod med mycket personlighet). Vi trivdes fint ihop och först efteråt fick jag veta att man "var tvungen" att sköta honom i stallgången eftersom han var så arg av sig... det hade inte jag märkt :p Sedan skulle jag släppa ut en annan häst i hagen, han var hur mysig som helst. Vi stod och kliade på varandra och han gav mig rejäl ryggmassage :D När stallägaren såg oss blev hon först helt förskräckt, för även den var sådan som skulle hanteras i stallgången eftersom han var arg... Det slutade med att jag blev hans skötare och den enda som höll på med honom i boxen. Helt fantastisk häst.

Jag är kanske lite knäpp ibland :angel:
 
Färg och kön är för mig oviktigt.

Jag har hittills fallit pladask för de arabiska fullblod jag ridit (3st), alla har fått mig att sväva som på moln både under och efter ridpassen :love:

När det gäller utseende är jag förtjust i rejäla halvblod, mycket pga en f.d. sköthäst som tyvärr inte lever längre. @Görel visade mig en hel del av hans släktingar på bild och flera var väldigt lika honom :D Pappa var Kaliber och jag fick intrycket av att de var lika varandra. På nya jobbet finns en häst med ett uttryck som direkt fick mig att tänka på min gamla älsklingshäst vilket såklart fick mig att falla pladask för honom. Jag måste kolla upp hans stamtavla så fort som möjligt...

Under tiden jag red på ridskolor och på ridgymnasie så lyckades jag alltid fastna för "stallets monster". Även när jag vid några tillfällen kom till nya stall, där det inte fanns någon infolapp på boxdörren och jag inte visste något om någon så blev det så. På ridskolan var det konstant så att mina sköthästar var de som andra inte vågade hantera. Vi trivdes ihop, behövde aldrig bråka om något eller så.

När jag sedan kom till gymnasiet så blev jag tilldelad en häst som var helt underbar (stort, kraftigt halvblod med mycket personlighet). Vi trivdes fint ihop och först efteråt fick jag veta att man "var tvungen" att sköta honom i stallgången eftersom han var så arg av sig... det hade inte jag märkt :p Sedan skulle jag släppa ut en annan häst i hagen, han var hur mysig som helst. Vi stod och kliade på varandra och han gav mig rejäl ryggmassage :D När stallägaren såg oss blev hon först helt förskräckt, för även den var sådan som skulle hanteras i stallgången eftersom han var arg... Det slutade med att jag blev hans skötare och den enda som höll på med honom i boxen. Helt fantastisk häst.

Jag är kanske lite knäpp ibland :angel:

Jag kan relatera lite till det med att man gillar hästarna som anses vara "sämst" eller "farliga":p Mina favoriter har alltid varit de som är lite svårare:D
 
Arab! Helst sto och inte skimmel :) Eller som jag läst på ett tröjtryck: "If it's not an arabian it's just a horse" :p (Det finns säkert lika många varianter av det trycket som det finns hästraser)
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras Hoppas det är okej med en till sådan här tråd. Jag visste inte om jag skulle posta eller ej, känns som om jag mest skrivit, tagit bort...
2
Svar
34
· Visningar
3 326
Senast: Sasse
·
Samhälle Har jag tid (vilket jag har nu) vill jag gärna förstå in i minsta detalj innan jag tar nya beslut. Nu så ska jag flytta och för första...
Svar
15
· Visningar
2 320
Hästmänniskan Hej! Jag planerar att framöver köpa en 1-2-åring att utbilda och rida in själv och eftersom den häst jag har nu inte riktigt har de...
2 3
Svar
40
· Visningar
3 523
Senast: angelwings
·
  • Låst
Tjatter Det var en gång en prinsessa vid namn Cimorene, som bodde i det blomstrande kungadömet Linderwall. Linderwall var ett lugnt kungadömme...
51 52 53
Svar
1 058
· Visningar
39 279
Senast: Intejag
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp