Gasar men bromsen ligger i

Jag försöker vara aktiv och fixa och dona, men det tar emot. Det känns som om jag gasar men inte lagt ur handbromsen. Jag har i alla fall gjort en sådd med strandkål och en med två sorters chili. Det kliar i fingrarna att fortsätta så, men det är för tidigt för tidigt att så det jag tänkt mig. Så jag får hålla mig.

Jag skulle behöva ta tag i min hushållsbokföring. Jag ligger efter sjukt mycket, men igår lyckades jag bokföra två veckor. Tar jag två veckor om dagen så är jag ikapp om två veckor. Jag har ju t.ex. ingen aning om vad katterna kostar i månaden, eftersom jag inte bokfört de utgifter jag haft. Kan vara bra att veta sånt. Nu kan jag bara göra en gissning.

Senaste elräkningen var en chock. Den var tredubbelt så hög mot månaden innan. Hoppsan. Så nu har jag stängt av luftvärmepumpen och eldar med ved i stället. Det blir så klart mer jobb med det, men jag lider ingen brist på ved. Räknar inte med att det syns på räkningen förrän nästnästa månad då jag var så sen på det.

Jobbsökandet går sådär. Jag skulle vilja få iväg massor med ansökningar, typ en om dagen minst, men det lyckas jag inte med. Jag skulle behöva börja på gym också så att jag faktiskt skulle klara vissa jobb. Men jag vet inte hur jag ska kunna motivera mig till det för tänk om jag ändå inte får ett sådant jobb och då har jag tränat i onödan. Vet inte vad det kostar heller.

Såg förresten ett jobb idag där man skulle jobba hemifrån. Man skulle kunna visa upp godkänt gymnasiebetyg i svenska och engelska om man kom på intervju. Det kan inte jag. I gymnasiet pluggade jag inte engelska. Och även om jag lärt mig engelska på egen hand efteråt så vete tusan om jag vill ha det som språk när jag jobbar. I don´t think so.
 

Men det är ingen som tvingar dig till att söka de jobben och det är ingen som tvingar dig till att träna.
Du sitter ju och skapar mentala barriärer just nu, för saker du inte ens vet om du måste göra.
Jag känner mig pressad att hitta ett jobb fort som fan. Går in i jobb och utvecklingsgarantin snart och då sjunker min inkomst ytterligare (till 65% av min dagsförtjänst). Det är liksom knappt det går runt nu. Jag kommer att få knapra av mina besparingar för att klara mig om jag inte får jobb. Och då kan jag inte vara kräsen. Jag måste söka även sånt jag inte vill ha. Det är skitjobbigt men det är så läget är.
 
Senast ändrad:
Jag känner mig pressad att hitta ett jobb fort som fan. Går in i jobb och utvecklingsgarantin snart och då sjunker min inkomst ytterligare. Det är liksom knappt det går runt nu. Jag kommer att få knapra av mina besparingar för att klara mig om jag inte får jobb. Och då kan jag inte vara kräsen. Jag måste söka även sånt jag inte vill ha. Det är skitjobbigt men det är så läget är.
Men då får du väl tugga i dig att du behöver träna med? OM det är så att det behövs enligt dig själv alltså. Annars är det ju bara att skita i det och låta det nya jobbet träna kroppen när man arbetar.
 
Jag känner mig pressad att hitta ett jobb fort som fan. Går in i jobb och utvecklingsgarantin snart och då sjunker min inkomst ytterligare. Det är liksom knappt det går runt nu. Jag kommer att få knapra av mina besparingar för att klara mig om jag inte får jobb. Och då kan jag inte vara kräsen. Jag måste söka även sånt jag inte vill ha. Det är skitjobbigt men det är så läget är.

Men då behöver du ju inte göra det ännu jobbigare genom att tro att du behöver träna. Du vill ju inte och ser ingen mening med det och det är för kort om tid enligt dig själv, då får du ju helt enkelt släppa det spåret så länge tills du vet var du hamnar jobbmässigt och vid behov ta upp det igen då.
 
Men då får du väl tugga i dig att du behöver träna med? OM det är så att det behövs enligt dig själv alltså. Annars är det ju bara att skita i det och låta det nya jobbet träna kroppen när man arbeta
Inlägget heter just "gasar men bromsen ligger i". Tror du det är enkelt att lägga ur den där bromsen? Det är det inte.

Och jag vet som sagt inte om det är värt att träna för det är inte säkert jag får ett jobb där det kommer att behövas.
 
Har aldrig tänkt på det sättet. Har alltid tänkt att min bristande ork sitter i huvudet och ingen annanstans.

När jag insjuknade så la jag mycket tid åt att promenera och att yoga. Red också lite efter ett par månader. Ingenting blev bättre.

Och jag menar, hur svårt är det egentligen att diska? Ändå gör jag det inte.


Det är skitjobbigt. Och när något är jobbigt så blir det ett slags lidande.

Jag kan ju inte veta vad du har för problem, men jag är enig om att det troligen sitter i "huvudet" jag skulle själv definiera det som i det undermedvetna men termerna spelar ingen roll.

Jag kom åt det som hindrade mig under hypnos, oklart vad, minns inte då jag inte alls berörde min bristande förmåga att ta itu med saker och jag vet precis vad du menar med att inte "bara diska" - numera gör jag det. Jag har dock aldrig haft något fysiska hinder att jag verkligen varit för trött. Nu har jag verktyg att använda för att komma åt saker som blockar mig.

Det tar trots allt mer energi att inte diska och titta på eländet än att göra det.
 
Förut tränade jag länge och så jag blev helt slut. Då var träningen krav och press och jaga kalorier.
Jag har blivit hjälpt av att inte längre tänka på träning så. Det kom genom att träna korta pass med saker som inte kändes jobbigt. Tex lugn träning med lugna rörelser. Och då blev det skönt och nåhot jag gjorde för att komma ner i varv innan sängen.
 
Om du gasar mindre så är det enklare att lätta på bromsen.
Ok. Har dock ingen aning om hur man gör. Jag är dels pressad men min hjärna går också på högvarv.

Förut tränade jag länge och så jag blev helt slut. Då var träningen krav och press och jaga kalorier.
Jag har blivit hjälpt av att inte längre tänka på träning så. Det kom genom att träna korta pass med saker som inte kändes jobbigt. Tex lugn träning med lugna rörelser. Och då blev det skönt och nåhot jag gjorde för att komma ner i varv innan sängen.
Yogade förut (MediYoga). Fick det aldrig att fungera. Försökt meditera också, men det har aldrig hållit.
 
Ok. Har dock ingen aning om hur man gör. Jag är dels pressad men min hjärna går också på högvarv.
Det är såklart bra o träna men gillar du det inte så mår du inte bra av att ha det i huvudet- skippa träningen i nuläget så får du väl helt enkelt träna upp dig på det jobb du får beroende på vad det är.
 
Kom på en sak till, du vill ju rida? Träna för att bli bättre ryttare? Jag är så otränad nu så jag vill inte ens sitta på en häst (har usel stabilitet i buken) så ett mål kan ju vara att träna så du blir en bättre ryttare när du sen börjar rida igen.
 
Kom på en sak till, du vill ju rida? Träna för att bli bättre ryttare? Jag är så otränad nu så jag vill inte ens sitta på en häst (har usel stabilitet i buken) så ett mål kan ju vara att träna så du blir en bättre ryttare när du sen börjar rida igen.
Det finns inga utsikter att jag någonsin kommer att börja rida igen.
 
Håller med dej. Vill du inte träna så strunta i det, är ju helt upp till dej om du vill ha en kropp som håller i längden men ljug inte för dej själv och tro att träning inte behövs för ett stillasittande jobb.
Jag har aldrig haft problem med fysiken när jag jobbat administrativt.

Sitter för övrigt nästan jämt vid datorn och har inga problem med det.
 
Jag har aldrig haft problem med fysiken när jag jobbat administrativt.

Sitter för övrigt nästan jämt vid datorn och har inga problem med det.

Det är ju toppen att du inte har några problem med kroppen på det sättet, det är nog många avundsjuka på kan jag tänka. Dock är det ju ingen garanti att din kropp kommer vara i samma skick om låt säga 10 år. Så det är kanske inte helt onödigt att röra lite på sig ändå tänker jag.
 
Det är ju toppen att du inte har några problem med kroppen på det sättet, det är nog många avundsjuka på kan jag tänka. Dock är det ju ingen garanti att din kropp kommer vara i samma skick om låt säga 10 år. Så det är kanske inte helt onödigt att röra lite på sig ändå tänker jag.
Jag har alltid varit väldigt frisk fysiskt.

Alla mina fel sitter mellan öronen.
 
Det är ju toppen att du inte har några problem med kroppen på det sättet, det är nog många avundsjuka på kan jag tänka. Dock är det ju ingen garanti att din kropp kommer vara i samma skick om låt säga 10 år. Så det är kanske inte helt onödigt att röra lite på sig ändå tänker jag.
Håller med, sedan är ju det oftast skador som kommer smygandes som jag upplever är det vanligaste vid stillasittande jobb så 10 till 15 första åren kan gå omärkt förbi innan problemen kommer.
 
Innan har du ju tränat med både ridning, stalljobb, promenader, tränat för lopp mm. Problemen kommer inte efter några år med stillasittande jobb utan problemen kommer smygande efter flera år.
Ödet vill inte att jag ska rida. Och promenader har jag tröttnat på. Det är så jävla trist att bara gå utan mål eller mening. Man blir bara svettig och trött.
 

Liknande trådar

  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Efter ett par månaders inaktivitet pga min trasiga arm och insikten om hur svag och förstörd armen blev av inaktiviteten, samt hotet om...
Svar
0
· Visningar
769
Senast: cassiopeja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp