Det här med att inte stör hunden när den äter/sover/etc...

Alexandra_W

Trådstartare
Liten spinoff till det som diskuteras i trådarna om hundar som visat/visar aggresivitet mot barn. Ofta kommer då varianter på frasen 'låt hunden vara ifred när den äter/sover/är i korgen/etc' med undermeningen att det är både förståeligt och acceptabelt att hunden i de situationerna kan bli så provocerat att dne visar mer eller mindre grad av aggresivitet då.

Jag blir lite nyfiken på vad som ligger bakom det där, och hur åsikten är generellt?

Jag har med alla mina hundar (fyra stycken) kunnat 'störa' dem hur mycket som helst när de äter, sover, ligger i korgen osv osv. Jag kan utan minsta annan reaktion än 'mysigt' och svansvift 'överfalla dem i korgen när de sover genom att kräla ner där. Haft en hund som inte tyckte om barn, visade absolut ingen aggresivitet, men klättrade på mig och tyckte 'ta bort mig härifrån' och höll sig gärna undan barn (tyvärr var det en dvärghund och söt som socker, så när jag bodde i väldigt barntätt område så för att slippa alla diskussioner och attackanfall på hunden så såfort någon frågade svarade jag med 'nej tyvärr kan ditt barn inte klappa hunden, den bits'.. Vilket hon aldrig skulle gjort)

Vi har haft i familjen/i familjekonstellationerna ett tvåsiffrigt antal hundar under åren. TVÅ av dem har varit/blivit 'icke barnsäkra'. Den ena pga epilepsi (skulle aldrig krökt ett hår på barn, men högg ju under anfallen vilt omkring sig och visste inte var hon var eller vad hon gjorde), och hon togs bort helt enkelt för mina föräldrar inte vågade ha henne kvar när de hade småbarn. Den andra var barnaggresiv, och hon var helt enkelt inte bra i psyket. Hon var alldeles för vass, dessutom var hon opålitlig. Skulle man ta något av henne gällde det att man tog hundens nackskinn med ena handen och det man ville ta med den andra, för hon var ARG på riktig. Högg ett par gånger med tyvärr. Gick dock utan problem att krypa ner i korgen hos, skulle aldrig hugga för man råkade störa henne när hon sov eller så - om det inte var ett barn vill säga.

Men ALLA andra, och bland alla individer har det funnits både ranghöga och ranglåga (i hundvärldens rang alltså), kaxiga och osäkra, rena sällskaphundar samt vakthundar etc etc.

JAG skulle aldrig acceptera att ha en hund som kunde hugga mig eller ens morra åt mig för jag 'störde' den i korgen/när den sov/i maten. Jag är dock medveten om hur det ser ut i hundflocken med att vakta mat etc och hur alfaindividen ser på det etc, och vet att människans sätt med att kräva att alltid kunna ta mat osv inte är alldeles korrekt ur det perspektivet. Men jag skulle ändå aldrig acceptera det. De kan få vakta maten mot varandra, hundarna emellan, men aldrig mot en människa.

Men ni som tycker att det är mer eller mindre okej med mer eller mindre aggresivt beeende/hotbeetende från hunden i de uppräknade situationerna, hur resonerar ni? *nyfiken*
 
Sv: Det här med att inte stör hunden när den äter/sover/etc...

I min mening ska inte en hund visa aggression om man "stör" den när den äter eller ligger och sover i sin korg. Att den tittar upp och undrar vad jag vill är väl helt accepterat, men att den morrar eller gör utfall tycker jag låter osunt. Min vovve älskar all form av uppmärksamhet och viftar bara glatt på svansen om jag råkar väcka henne, och skulle hon ha lagt sig där jag behöver komma fram (hon har en otäck förmåga att alltid blockera badrumsdörren...) så flyttar hon på sig innan jag ens hunnit be henne om det. Den dagen hon blir aggressiv istället så VET jag att något är fel.

Men oavsett hur tolerant hunden är mot sina människor så tycker jag självklart att man bör undvika att göra som "en viss herre" i Top Dog gjorde, som tog matskålen ifrån sin hund hela tiden för att gång på gång påpeka att han var högst i rang... Vad skapar det för relation?
 
Sv: Det här med att inte stör hunden när den äter/sover/etc...

Alla i familjen har rätt att få vara ifred, så även djuren. Nu har jag visserligen aldrig haft en hund som inte accepterat allt jag gjort, men ett flertal av dom har känt sig väldigt störda när främmande/besök/barn/etc har gått till dom när dom gått ifrån och hälsat klart.

Därför är jag av principen att folk får gärna hälsa på min hund här hemma, när han kommer till dom. Går han undan, då vill han vara ifred. Och dom har absolut rätt att visa att dom vill vara ifred också. Vilket mina alltid gjort just med att gå undan till SINA korgar, och när någon då inte förstår vinken så visar dom det ännu tydligare. Eftersom dom flesta barn inte backar, och dom flesta okunniga bara trampar rakt på så är det ganska lätt hänt att få höra morr, se tänder och liknande. Hunden markerar på det sätt DEN kan markera, att den inte vill ha människorna där.

Som sagt, det har alltid fungerat superbra hos mig. Och ingen av alla mina hundar har någonsin markerat mot mig att dom vill vara ifred, utan det är enbart människor utanför flocken som inte är välkomna fram alla gånger.
Min nuvarande har inte ens kommit så långt som att han går undan alla gånger, utan sitter gärna med allt folk. Helst PÅ dom också. Då är det helt okej att hälsa på honom så mycket dom vill. När han får nog så går han till mig eller husse, alternativt sysselsätter sig själv en stund.
 
Sv: Det här med att inte stör hunden när den äter/sover/etc...

Jag ser till att mina hundar är hanterbara även när de äter,sover eller har ont.
Däremot så behöver jag inte demonstera det i tid och otid, utan låter dem vara ifred.

Problemet upstår när man inte har tränat det, och om man har ett barn, som själv inte kan sätta sig i respekt hos hunden.
För det är trots allt inte så att hundar är konstant lydiga, utan en hunds lydighet och upförande är i relation till varje person.

Då får man försöka att undvika sådna situationer där olyckor kan hända MEDANS man tränar.
Och även i fortsättningen så kan ömsesidig respekt visas genom att man inte hela tiden provoverar utan fakstikt låter hunden vara ifred, då minskar risken för att hunden blir irreterad.

Jag åker kollektivt mycket, och det är min skyldighet att se till att min hund är både tramp/snubbel säker och inte "vaktar" mig mot diverse mräkliga indevider man kan råka på.
Och ja, han har blivit både trampad på och klämmd i dörrar utan att göra annat än tjuta till.
 
Senast ändrad:
Sv: Det här med att inte stör hunden när den äter/sover/etc...

Jag tycker inte att hunden ska visa agression, då jag är ledaren och den ska göra det jag ber om. Däremot tycker jag det är lite ojust att väcka hunden om den sover eller störa mitt i maten. Jag skulle inte direkt uppskatta att bli störd då. Så mina hundar lämnas ifred när de sköter sina behov, så som att sova, äta eller liknande.
Men om nöden kräver det så visar mina hundar ingen agressivitet eller negativt beteende. De viftar mest bara på svansen och ser frågande ut.
 
Sv: Det här med att inte stör hunden när den äter/sover/etc...

Hunden kan ju göra utfall om du stör den i sömnen beroende på vad dom drömmer om, om jag förstått det rätt så har iaf jag fått det förklarat för mig. Vi här hemma har bestämmt att om valpen ligger å sover i sin korg så störs han absolut inte men ligger han någon annanstanns så kan man ju väcka lite försiktigt med ljud.
Maten däremot anser jag att man ska kunna störa hunden när den äter genom att ta bort skålen å om hunden accepterar det utan problem eller sköter sig genom att sitta still å bara vänta så får h*n maten tillbax, så att den inte blir mat aggresiv
 
Sv: Det här med att inte stör hunden när den äter/sover/etc...

Mina hundar är "barnsäkra".
Vem som helst kan ta av dem maten, krypa in bredvid(på) dem när de sover, ta av dem ben/grisöron eller annat "gott". Små barn kan dra dem i pälsen, hålla fast svansen, stoppa in händerna i munnen etc. etc. etc.
Blir de less så kliver de upp (utan morrningar/tandvisning) och går därifrån och då ska de få vara ifred från barnet/barnen sedan.

Därmed inte sagt att detta händer ofta eller att det alltid är önskvärt att hundarna utsätts för viss omild behandling av just små barn, men jag vet att de tål det, vilket jag faktiskt tycker att de ska göra.
 
Sv: Det här med att inte stör hunden när den äter/sover/etc...

Jag kan faktiskt inte garantera att min hund inte skulle göra nåt om ett barn skulle krypa ner bredvid henne i hennes korg (det skulle dock vara en syn då hon har en liten kattkoja med ett litet ingångshål bara). Det må låta hemskt, men så är det. Hon är reserverad och inte van vid barn och känner hon sig trängd tror jag faktiskt att hon kan bita. Om barnen däremot ignorerar henne så ignorerar hon mer än gärna dom. Gör att jag får leva lite i en skyddad värld med henne. Skulle aldrig lämna henne ensam med ett barn hon inte känner tex. Fast det ska man iofs inte med någon hund. Men jag skulle definitivt inte göra det.
När det gäller mig kan jag dock göra precis vad som helst. Hon har aldrig morrat, skällt eller gjort minsta antydan till att bli irriterad vad jag än utsatt henne för.
 
Sv: Det här med att inte stör hunden när den äter/sover/etc...

jag håller inte med riktigt. jag tycker det är helt ok att hunden visar vad den inte tycker om. aldrig att jag skulle träna en hund till att bli "stum". man ska veta att morr och utfall inte alls alltid är en varning, det är inte säkert att hunden fullföljer och biter. min tik morrar ofta för att förklara vad hon inte tycker om, men hon har aldrig bitit eller ens gjort en antydan till det.

MEN, jag är för rädd om de besökande barnen för att testa och se hur långt de kan gå. därför får de inte störa henne när hon äter, sover eller är platsad.
 
Sv: Det här med att inte stör hunden när den äter/sover/etc...

Vill bara förtydliga att jag heller inte menar att man ska 'störa' hunden hela tiden, och om de går ifrån och vill vara ifred ska de få vara det.

Men för mig är det väldigt viktigt att det inte händer något OM de störs, OM de inte får vara ifred fast de vill, OM en unge trillar ner i korgen när de ligger och sover, äter ben eller liknande.
 
Sv: Det här med att inte stör hunden när den äter/sover/etc...

Har inte tid att skriva. :smirk:

Men håller med Cillamuffin och Bebben i denna trådfråga. En hund har rätt att få vara i fred och även visa om det är något den inte gillar.
 
Sv: Det här med att inte stör hunden när den äter/sover/etc...

Tycker du att det är ok om en hund biter ett barn som exempelvis råkar trilla på den när den sover/äter/tuggar på ben etc.?
Man måste ju också ta i beaktande att hundovana barn inte är så duktiga på att läsa hundar och därmed kanske heller inte förstår hundens varningssignaler.
En hund morrar ju inte alltid för att påvisa att den vill vara ifred. Det finns de som enbart använder sig av kroppsspråket också och jag vill då kunna lita på att mina hundar inte biter folk om de oavsiktligen/avsiktligen i vardagen stör min hund.
Kan man inte det, så får man ju konstant ha ögonen på sin hund alla vakna timmar och en sådan hund har jag haft och sedemera tagit bort, när situationen blev ohållbar (hunden hann dock inte bita någon).

Även här är reglerna att hundarna ska få vara ifred när de äter, sover, gnager på ben etc. men det är ju inte alltid att reglerna följs av vare sig mina egna högst normala barn eller av de barn som är här och hälsar på och då är det väldigt skönt att veta att även om hundarna blir störda, så går de undan (de kommer och lägger sig bredvid mig/maken) i stället för att morra/nafsa eller markera på annat sätt som kan skada/skrämma barnen.
 
Sv: Det här med att inte stör hunden när den äter/sover/etc...

Sen så spelar det roll HUR man lever.
Min hund är SNÄLL - det innebär inte att han är en lämplig barnhund. Han är stor, glad, imbulisv och klumpig.
Han kan lätt råka välta/knuffa omkulle ett barn utan att knappt märka det, dessutom vll han gärna slickas hårdhänt. Han kan vara ganska skrämmande om man inte är hundvan.
Jg låter honom alltså bara umgås med barn under kontrollerade och lungna former, vi umgås så sällan med barn att det inte är några problem,att inte lämmna dem ensamma ihop.
Han är dock kvarterets favorit, och så fort jag rastar honom så komemr ungarna på gården och vill klappa, eller be mig visa konsterna han kan.
och han är betydligt lugnare och varsammare med barn än vuxna.

Hade vi tvingast umgås mer med barn, elelr haft egna så hade jag ju fått lägga ner lit etäning på att han ska ta det lungt osv - men under de 5½år jag haft honom så hr det itne funnits några skäl till det. Det fungerar bra så länge vi ägare är i näreheten och styr upp det.
 
Senast ändrad:
Sv: Det här med att inte stör hunden när den äter/sover/etc...

Jag resonerar som så att när hunden äter eller sover så ska den få vara ifred. Man behöver inte gosa eller greja med den just då om det inte är något viktigt.

Däremot tolererar jag inte att hunden fräser ifrån åt mig om jag nu skulle vilja ta matskålen eller väcka hunden. Jag kräver dock inte att människor utanför familjen ska kunna gör samma sak. Det är inte alls säkert att min hund tolererar samma behandling av okända som den gör av mig. Därför är det enklast att be folk att inte greja med hunden när den äter eller sover. Samma sak gäller barn. De kan vara oerhört på och ser kanske inte signalerna när hunden säger att den vill vara ifred och då är det enklast att de lär sig att låta bli hunden helt i vissa situationer.

Det är ju däremot inte tillåtet att hunden fräser ifrån någonsin, men jag förstår varför det kan hända och det utan att det är fel på hunden.
 
Sv: Det här med att inte stör hunden när den äter/sover/etc...

Jag hade inte accepterat en hund som morrade åt mig om jag la mig i hundsängen eller pillade i matskålen.

Fast jag hade å andra sidan inte accepterat att ett barn kom fram och gjorde samma sak mot hunden.
Jag är jag och barn är barn.

Mina hundar ska inte behöva bli utsatta för små barn som inte är hundvana. Och dom ska inte heller bli störda när dom äter eller sover. Jag hade blivit as förbannad om det kom ngn och pillade i min matskål eller på mig när jag sov :)
 
Sv: Det här med att inte stör hunden när den äter/sover/etc...

Gnist skrev:
Man måste ju också ta i beaktande att hundovana barn inte är så duktiga på att läsa hundar och därmed kanske heller inte förstår hundens varningssignaler.
En hund morrar ju inte alltid för att påvisa att den vill vara ifred. Det finns de som enbart använder sig av kroppsspråket också och jag vill då kunna lita på att mina hundar inte biter folk om de oavsiktligen/avsiktligen i vardagen stör min hund.

Kan man inte det, så får man ju konstant ha ögonen på sin hund alla vakna timmar och en sådan hund har jag haft och sedemera tagit bort, när situationen blev ohållbar (hunden hann dock inte bita någon).

Så sant så sant! Hur lätt är det inte att exempelvis råka trampa på svansen när hunden lagt sig på nått hel ostrategist ställe......

Gnist skrev:
Även här är reglerna att hundarna ska få vara ifred när de äter, sover, gnager på ben etc. men det är ju inte alltid att reglerna följs av vare sig mina egna högst normala barn eller av de barn som är här och hälsar på och då är det väldigt skönt att veta att även om hundarna blir störda, så går de undan (de kommer och lägger sig bredvid mig/maken) i stället för att morra/nafsa eller markera på annat sätt som kan skada/skrämma barnen.

Precis.....hunden skall gå undan och inte morra eller naffsa. Min hund gör på precis samma sätt som dina, att när hon blir less både barn och påflugna vuxna går hon undan och lägger sig. Blir hon ändå förföljd så kommer hon till mig. Helt perfekt för då kan jag kontrollera situationen!

Att kunna lita på hunden är för mig A & O. Vardagen blir så mycket trevligare och lättare när man slipper vara på helspänn så fort det kommer och hälsar på någon!

Givetvis måste man lära barnen hur dom skall vara mot hundar också och starkt "korrigera" barnens felbeteende mot hundarna också, men skulle barnen "bryta mot reglerna" skall man veta att man inte måste till sjukan med dem för stelkrampsspruta och ev sy:eek:
 
Sv: Det här med att inte stör hunden när den äter/sover/etc...

Mina hundar skulle inte bita om ett barn trillade på dem. De skulle resa sig och gå därifrån. Finns väl ingen anledning till att bita, då de ser att situationen inte var farlig.

Om ett barn skulle gå fram till mina hundar när de äter mat eller tuggar ben, vet jag inte exakt hur det skulle gå. Den situationen kommer vi inte i, då jag har mina hundar under uppsikt när de äter (om vi har gäster hemma). Men jag kan tänka mig att tiken skulle morra om det var något riktigt gott , inte annars, och hanen skulle glad över sällskapet äta vidare.

Om barn kan hundspråk eller ej, har för mig ingen betydels. Det är bara mina kompisars barn som umgås med mina hundar och de är alla uppväxta med hundar och vet hur man uppför sig runt dem. De tycker heller inte hundar är så himla upphetsande då de har egna.

Reglerna hos oss är enkla. Ligger hundarna i sina korgar eller i vårt sovrum, så ska de lämnas helt ifred. Ligger de någonstans på golvet är det ok att klappa. Dricker de vatten är det samma sak, så får man vänta med att klappa.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Hej! Jag har sedan 2 år tillbaka min första hund. Hon är det finaste jag har, och att se henne lycklig är det bästa jag vet. Jag gör...
Svar
19
· Visningar
2 284
Senast: Hellhound
·
Övr. Hund Hej! Jag behöver er kloka hjälp i frågan om vår lilla franska bulldogg ska omplaceras eller i värsta fall avlivas. Hon är bara 2 år...
2
Svar
37
· Visningar
5 004
Senast: Hermelin
·
  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
33 575
Senast: Snurrfian
·
Hundträning Jag har upptäckt att min hund, som inte alls är en vaktig ras, har börjat bete sig lite vaktigt mot/för mig. Han vaktar mig mot barnen...
3 4 5
Svar
89
· Visningar
13 456

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp