Då har det hänt igen och hunden får skulden!

[Lena Furberg]

Sv: Då har det hänt igen och hunden får skulden!

Som mamma håller jag med. Samatidigt vet jag att folk, barn såväl som vuxna, är otroligt dåliga på att läsa hundspråk. Hunden kan visa på alla tänkbara sätt att den är obekväm med en situation och människorna ser det inte.
Eller tvärtom - praktexemplet jag tog upp för en tid sedan, då flera människor i min närhet anser att en hund som "fäller öronen" visar aggressivitet, som en häst alltså! Medan en hund med öronen hårt framåtriktade, är snäll och välkomnande.
Inte många vet heller att man inte stirrar en främmande hund stint i ögonen medan man närmar sig den långsamt på stela ben. Osv osv osv.
Inga ursäkter, men man skulle önska att Hundspråk kanske ingick i skolans program??

 

[Humelibumlan]

Sv: Då har det hänt igen och hunden får skulden!

Tyvärr är det ofta så ja.. Inte att det gör det hela ok kanske, men att det ses som en tillräcklig anledning för att en hund ska mötas av förståelse för att den hugger.

Jag personligen delar INTE den uppfattningen utan anser att en stabil, frisk och normal hund ska tåla en del innan den känner sig trängd och än mer innan den hugger och absolut att ev. hugg ska föregås av mycket tydliga tecken på att hunden känner sig trängd.

Jag tycker som du!

 

[hastflicka]

Sv: Då har det hänt igen och hunden får skulden!

Jag kunde inte halla med mer... men eftersom hundar ar levande varelser hander det anda att de plotsligt brister utan forvarning.

Vi hade en aldre Golden nar barnen var sma. Hon alskade vara barn och deras kompisar och var alltid mitt i gruppen av barn och "var med". En dag (nar jag var i andra andan av huset, forstass) bojde sig en av sonernas kompisar ner for att klappa och fick ett 'bett' i ansiktet. Inte allvarligt men tillrackligt for att han skulle fa blamarke och rispor fran tand i pannan och pa ena kindbenet.
Enligt vad jag kunde pussla ihop fran barnen sa bojde han sig fram for att klappa och hon slangde upp huvudet utan varning. Ocksa enligt barnen betedde sig barnet precis som vanligt och hade aldrig gjort nagot mot henne. Det hande aldrig igen att hon ens tittade snett pa nagon (annat an grannens tax) och hon fortsatte vara mitt i barn hogen, aven det barnet... dock aldrig utan at jag var precis dar forstass.
Faktum ar dock att en hund VET var de har sina tander och gjor inte nagot sadant av "misstag". Det kan vara misstag om de tar for nara handen pa trasan nar man leker och ar upphetsad, men att lyckas satta blamarken och repa skinnet i ansiktet sa vet de vad de gjor... aven den snalla som aldrig tidigare eller igen hade nagon som helst reservation mot nagon manniska.

 

[Milosari]

Sv: Då har det hänt igen och hunden får skulden!

Tyvärr är det ofta så ja.. Inte att det gör det hela ok kanske, men att det ses som en tillräcklig anledning för att en hund ska mötas av förståelse för att den hugger.

Jag personligen delar INTE den uppfattningen utan anser att en stabil, frisk och normal hund ska tåla en del innan den känner sig trängd och än mer innan den hugger och absolut att ev. hugg ska föregås av mycket tydliga tecken på att hunden känner sig trängd.

jag är helt enig med dig. ett bett bör föregås av en stunds tydliga varningssignaler. inte ens min miffohund som känner sig trängd för minsta lilla skulle få för sig att bita utan att i god tid varna med kroppspråk och ljud. jag läste också ett sammandrag av en artikel där de kommit fram till att mycket små barn kan se skillnad på en glad och en arg hund, även om de aldrig haft kontakt med hundar tidigare. detta borde betyda att om bara hunden visar att den är arg innan den biter, så hade en sådan förfärlig olycka kanske inte inträffat.

jag undrar också vad det är för barn folk här träffar? jag stannar nästan alltid om det är något barn som vill klappa, och i de allra flesta fall är barnen mycket duktiga på att fråga först. den gamle tycker inte längre så mycket om barn, så nu slipper hon bli klappad, och jag har inte en enda gång behövt säga till barnen mer än ett par gånger att de får klappa den ena hunden men inte den andra.

och det där med att barn smäller hundar på nosen... tja så gör barn. en normal hund reagerar inte heller nämvärt på det. de fattar att barn inte beter sig som vuxna, och har överseende med det.

 

[sillysinta]

Sv: Då har det hänt igen och hunden får skulden!

Jag håller benhårt i min hund men barn är banne mig inte snälla. Träffade blivande svägerskan med son för ett par veckor sedan. Hade min hund liggande framför mig med fokus på mig. Sonen kommer rusande i full fart bakifrån mot hunden och när han kommer fram, stampar han avsiktligen hunden rakt över svansen. Min hund avskyr när man pillar med svansen och att någon, oavsett hur liten denna än må vara, stampar rakt över svansens känsligaste ställe, kommer frambringa en reaktion.

Allvarligt talat, jag hade hyvlat till ungen med detsamma (jag vet att det är fel men det hade gått av ren reflex)

Tur att jag inte ska ha barn.

 

[Lenis]

Sv: Då har det hänt igen och hunden får skulden!

de fattar att barn inte beter sig som vuxna, och har överseende med det.

Nu tycker jag dock att du ger hundarna ganska mycket cred. Detta skulle förutsätta att de dels förstår att barn inte är mentalt fullt utvecklade, och att de dessutom anser (!) att individer med mindre mental utveckling FÅR slå dem utan att de ska reagera. Den typen av intelligens tror jag inte de besitter i regel. Ok skillnad med valpar osv, men att de skulle ha "överseende", det låter att förmänskliga hundarna. I mina ögon.

TS:
Jag funderar lite på VEM föräldrarna ska dra inför rätta om ungen dränker sig i en å (säkert kommunen som borde byggt staket),
träffas av blixten (säkert Reinfeldts fel),
blir överkörd på vägen (händer och de anklagar jämt o ständigt föraren, har en mamma i bekantskapskretsen vars barn blev överkörd när hon sprang rakt ut framför en bil på 90-väg, mamman anklagar fortfarande föraren som är friad i alla instanser),
trillar ner från ett träd (skulle inte kommunen hugga ner alla träd?),
blir riven av en katt (skjut katterna!),
osv osv.

Man kan inte förvänta sig att "alla andra" ska se till att världen är så säker som den kan, man får uppfostra sina barn och tills de är gamla nog att lägga ihop två o två ha uppsikt. En två-treåring har inte så bra impulskontroll men de håller man ju koll på! Ett äldre barn brukar visst kunna veta att man inte ska stampa på hundar/dra katter i svansen osv bara de är fostrade till det- en 7-åring som inte greppat det om den blivit inlärd det sen barnsben måste ju vara lite bakom (o borde därmed övervakas likt ett mindre barn). Jag har alltid älskat djur men har vetat sen jag kunde gå att man inte drar i svansar, går inte fram till hundar man inte känner, går inte bakom hästar, går inte ut på vägen, badar inte i sjön när det åskar, följer inte med främmande gubbar hem osv. Herregud alla är inte snälla. Det finns pundare, pedofiler, farliga hundar, starka strömmar, hårda bilar o jag vet inte allt.

Uttala mig inte om detta fall med denna knapphändiga info men anser väl ett) att hundar ska ha långt till att bita (människor OCH andra hundar) annars ska de ha munkorg, och två) folk borde uppfostra sina barn.

 

[Lenis]

Sv: Då har det hänt igen och hunden får skulden!

jag läste också ett sammandrag av en artikel där de kommit fram till att mycket små barn kan se skillnad på en glad och en arg hund, även om de aldrig haft kontakt med hundar tidigare. detta borde betyda att om bara hunden visar att den är arg innan den biter, så hade en sådan förfärlig olycka kanske inte inträffat.

.

Fast åtminstone jag har sett x antal barn vara riktigt elaka mot hundar som med all önsvärd tydlighet visar att de är besvärade, allt från att krama en liten hund som sprattlar allt den kan till att stå o kasta pinnar på en uppbunden schäfer. Så jag tror inte att alla olyckor kan undvikas om hunden visar att den är irriterad.

 

[Raderad medlem 94602]

Sv: Då har det hänt igen och hunden får skulden!

Det som blir här från oss alla är ju givetvis rena spekulationerna eftersom ingen av oss var där men åsikter kan man ju ha ändå.

Mina är att jag håller med de som säger att lite får en hund tåla och den ska ju givetvis då få visa med kroppsspråk innan att den är ej tillfreds så en förälder har en chans att avlägsna ett påfluget barn innan ett hugg. Ett hugg från ingenstanns är givetvis aldrig ok.

Om nu hunden inte gillar barn sen tidigare eller har problem med vissa situationer är det ju verkligen ett större ansvar för ägaren att hunden inte hamnar i dessa. Tex lös på tomten, folksamlingar osv. En osäker hund är ett större ansvar än en trygg hund.

Alla ansvarfulla föräldrar har koll på sina barn men det är en utopi att ha koll jämt. ALLA föräldrar har fått hjärtat i halsgropen någon gång när barnet har lyckats ta ett tillfälle i akt. så man kan inte bara säga att det är föräldrarnas och barnens fel att sånt händer.

Alla hundar varnar inte innan hugg. En del har helt enkelt (precis som vi människor) en skruv eller två lös.
Min kusin hade en sådan Schäfer. Hon har lång erfarenhet av bruksträning med rasen och tog en hund från Skellefteå hundskola (många år sen nu) Det fanns inget i den hunden som visade att den skulle vara agressiv eller otrygg på något vis. En dag när hon var ute och gick med honom i koppel cyklade en barnfamilj förbi. När sita barnet passerade (en pojk på fem) slet plöstligt hunden loss kopplet, högg tag i armen och slet ner killen från cykeln. Killen fick ordenlig skada på armen eftersom huden inte ville släppa sitt hugg. Den hunden var avlivad några timmar senare. Senare visade sig att fler valpar från samma kull visat agressivitet och gått samma öde till mötes.

Den lilla killen hade inte gjort något fel. Det kanske inte den lilla flickan eller hennes föräldrar gjort heller. Det finns en hel del mentalt ostabila vovvar och en hel del ouppmärksamma föräldrar med för den delen. Men att gå loss på barnet och hennes föräldar och börja hugga om "nu har det hänt igen" och att barnet har klampat fram till okänd hund och fy så dåliga föräldrar när man inte vet bakrunden känns lite olustigt. I min värld är ett hugg av den typen mot halsen helt fel nästan oavsätt. Då ska det vara ett stort övertramp mer än att vilja klappa vovven. Men det är inte ok att låta sitt barn klappa okända vovvar.

 

[Milosari]

Sv: Då har det hänt igen och hunden får skulden!

Nu tycker jag dock att du ger hundarna ganska mycket cred. Detta skulle förutsätta att de dels förstår att barn inte är mentalt fullt utvecklade, och att de dessutom anser (!) att individer med mindre mental utveckling FÅR slå dem utan att de ska reagera. Den typen av intelligens tror jag inte de besitter i regel. Ok skillnad med valpar osv, men att de skulle ha "överseende", det låter att förmänskliga hundarna. I mina ögon.

nej det har ingenting med någon "djup förståelse" för barns behov att göra, utan jag grundar helt och hållet min uppfattning på egna upplevelser. både med egna och andras hundar. de tolererar helt enkelt mer från valpar, barn och utvecklingsstörda än de gör från andra vuxna och "normala" människor. jag vet inte varför, och jag har inte brytt mig om att ta reda på varför heller, utan jag konstaterar bara.

t ex på jobbet så har alla utom en hund eller har haft under tiden de jobbat där. några har mer än en, + att familjen har haft sammanlagt fem hundar under de fyra år som jag har jobbat där. samtliga hundar har visat ett enormt tålamod mot personen vi jobbar med, och hennes småsyskon, men inte nödvändigtvis mot andra. en av familjens hundar lyckades under mindre än ett år bita var och varannan människa som kom i hans närhet, men brukaren och småsyskonen kunde göra vad de ville med honom utan att han brydde sig.

 

[Milosari]

Sv: Då har det hänt igen och hunden får skulden!

Fast åtminstone jag har sett x antal barn vara riktigt elaka mot hundar som med all önsvärd tydlighet visar att de är besvärade, allt från att krama en liten hund som sprattlar allt den kan till att stå o kasta pinnar på en uppbunden schäfer. Så jag tror inte att alla olyckor kan undvikas om hunden visar att den är irriterad.

barn gör mycket dumma saker men de brukar försöka se till så att de inte själva skadar sig av ren självbevarelsedrift. att de ser att den uppbundna hunden är arg betyder i barns värld bara att man inte ska gå så nära, inte nödvändigtvis att man inte kan stå en bit ifrån och kasta saker på den.

 

[Calazirya]

Sv: Då har det hänt igen och hunden får skulden!

jag undrar också vad det är för barn folk här träffar? jag stannar nästan alltid om det är något barn som vill klappa, och i de allra flesta fall är barnen mycket duktiga på att fråga först. den gamle tycker inte längre så mycket om barn, så nu slipper hon bli klappad, och jag har inte en enda gång behövt säga till barnen mer än ett par gånger att de får klappa den ena hunden men inte den andra.

Antgaligen barn man umgås mer ofta med än någon man träffat på gatan. I en ålder från 6 månader och framåt ( tills barnet begriper mer av vad man säger ) så är det väldigt vanligt att klappa fint, nypa, slå, skratta, klappa fint igen, lugga. Det är svårt, men som förälder MÅSTE man förekomma sådan behandling av djuren såklart.

Allmänt:
Jag har höga krav på den hund som ska leva med oss, hon måste ha hög tröskel innan hon tar till tändera annars blir det ohållbart i längden. Men jag har givetvis så pass innan för skallbenet att jag vet att inte alla hundar har varken samma tröskel eller samma vana av en liten 1½ åring. I artikeln står det inget om vart denna händelse inträffar så jag vill varken säga bu eller bä.

Att hunden inte är 100% stabil kan jag dock nästan sätta mitt vänstra pekfinger på, ovan barn eller ej så ska det till en reaktion innan tänderna kommer på en mentalt stabil hund.

 

[Centaur]

Sv: Då har det hänt igen och hunden får skulden!

men har ni ingen pli på barnen öht?? om deras föräldrar inte har vett att säga till så får ni göra det! hur kan ni stå och se på att barn slår och trampar på era hundar??

om något barn beter sig illa mot mina djur så tvekar jag inte att säga ifrån, HÅRT. det är hundägarens ansvar.

 

[Lenis]

Sv: Då har det hänt igen och hunden får skulden!

barn gör mycket dumma saker men de brukar försöka se till så att de inte själva skadar sig av ren självbevarelsedrift. att de ser att den uppbundna hunden är arg betyder i barns värld bara att man inte ska gå så nära, inte nödvändigtvis att man inte kan stå en bit ifrån och kasta saker på den.

Tycker du verkar ha en klart bättre förståelse för barn än jag har (och jag menar det positivt). Tur det finns folk som har det..

 

[Calazirya]

Sv: Då har det hänt igen och hunden får skulden!

Bara 2 exempel på tillfällen som kunde slutat illa, nu blev ingen biten vid dessa två tillfällen, men det hade lika gärna kunnat hända... Hade det varit hundens fel vid något av dom? Jag anser inte det...

Mvh Domino_s

Nej inte hundens, men ert ( dvs föräldrarnas/ägarnas ) ansvar att skydda en hund, speciellt om den redan är smärtpåverkad!!!!

 

[Domino_s]

Sv: Då har det hänt igen och hunden får skulden!

Nej inte hundens, men ert ( dvs föräldrarnas/ägarnas ) ansvar att skydda en hund, speciellt om den redan är smärtpåverkad!!!!

Vi sa till barnen flera gånger (inte mina ungar) vid båda tillfällena, både jag och föräldrarna. Men det gick lika snabbt in i det ena örat och ut i det andra. Det slutade med att jag satt hon hunden för att han skulle få vara ifred... Då hade han blivit trampad ordentligt 2 ggr. Trots rejäla tillsägelser till barnen redan innan att låta hunden vara ifred.

Tyvärr är det svårt att få tre syskon som bråkar att lyssna på en gång. Det är lättare att fostra hundar än barn ibland...

//Domino_s

 

[Domino_s]

Sv: Då har det hänt igen och hunden får skulden!

men har ni ingen pli på barnen öht?? om deras föräldrar inte har vett att säga till så får ni göra det! hur kan ni stå och se på att barn slår och trampar på era hundar??

om något barn beter sig illa mot mina djur så tvekar jag inte att säga ifrån, HÅRT. det är hundägarens ansvar.

Jodå, dom fick tillsägelser flera gånger. Men när tre syskon ryker ihop så är det inte lätt att få dom att lyssna på en gång. Dom trampade alltså inte på honom med flit, utan det blev så när dom bråkade och inte hade koll på fötterna.. (det rättfärdigar inte att det är okej, men ville bara vara övertydlig att det var inget barn som stog och stampade på min hund med flit)

Som jag skrev innan så slutade det med att jag satt hos hunden för att han skulle få vara ifred.

 

[Humelibumlan]

Sv: Då har det hänt igen och hunden får skulden!

men har ni ingen pli på barnen öht?? om deras föräldrar inte har vett att säga till så får ni göra det! hur kan ni stå och se på att barn slår och trampar på era hundar??

om något barn beter sig illa mot mina djur så tvekar jag inte att säga ifrån, HÅRT. det är hundägarens ansvar.

Jag, som Mamma, skulle tacka dig om du sa ifrån HÅRT och BESTÄMT till mina barn om de betedde sig illa mot din hund eller skulle hälsa olovandes, trots att de lärt sig att aldrig gå fram till främmande hundar, att alltid fråga och hur man hälsar på en hund, så kan jag tänka mig att de i vissa fall helt skulle kunna glömma allt de lärt sig!

 

[Inte_Ung]

Sv: Då har det hänt igen och hunden får skulden!

.... men man skulle önska att Hundspråk kanske ingick i skolans program??

Varför det?
Hundar är hundägarnas ansvar.
Är man inte intresserad av hundar så måste man ju få slippa vara det.

Om hundägare håller uppsikt över sina hundar och informerar om vad hunden signalerar så löser sig den biten.
De som struntar i vad hundägarna säger skulle inte bry sig om vad de fick lära sig i skolan heller.

 

[Calazirya]

Sv: Då har det hänt igen och hunden får skulden!

Men historien förtäljer ju inte om barnet klev in på hundens gård för att hälsa. Ägaren kanske var ute med en bit ifrån ( fortfarande på sin tomt ). Så uppsiktsbiten går ju att diskutera.

Vi vet ju förhållandevis lite om vad som hände just i detta fall.

Men jag tycker fruktansvärt synd om tvååringen :/

 

[Inte_Ung]

Sv: Då har det hänt igen och hunden får skulden!

Allvarligt talat, jag hade hyvlat till ungen med detsamma (jag vet att det är fel men det hade gått av ren reflex)

Det kan också vara rent livräddande för barnet.
En avhyvling från dig är nog en säkrare åtgärd än en hund i strupen.