ankic

Trådstartare
Hej!
Skulle vilja ha lite inf. om vad som skiljer en blandras från en renras.
Registrerar man dom? Finns det några klubbar att vara med i ?
Får man ställa ut dom, delta i olika tävlingsgrenar?
 
Sv: Blandras

Skillnaden är att du vet vad du får i större utsträckning om du köper renras, medan man köper "grisen i säcken" om man väljer en blandras ( ofta )

Du får inte ställa ut mer än på blandisutställningar

Lydnad och Agility ät öppen för alla hundar.

Spår vet jag inte, kanske någon annan som vet säkrare?
 
Sv: Blandras

Största skillnaden torde vara att det finns inte ett uns av seriositet inom blandrasaveln (med vissa undantag, och innan någon anmärker, ja, det finns rötägg inom renrasaveln också). Hundarna röntgas inte, inga mentalitetstest utförs, du kan inte med säkerhet veta vad det finns för raser i hunden och det blir som Calazirya skrev, att köpa grisen i säcken. Du kan inte på förhand säga hur hunden kommer bli i t.ex mentaliteten beroende på vilka och hur många raser som korsas eller hur den kommer se ut. Det kan du med en renras, och du kan också följa upp sjukdomshistorik, röntgenplåtar, statistik på andra kullar och liknande.

Ställa ut kan du göra på blandisutställningar, där de mer ser på helheten och temperamentet. Ska inte ses som något avelsvärde eller form av merit dock, eftersom det inte finns något särskilt att efterfölja vid bedömningen.

Lydnad och agility är som sagt öppet för alla hundar, spår vet jag faktiskt inte heller? Men det borde väl också vara öppet kan man tycka.
 
Sv: Blandras

Instämmer med det dom andra har skrivit.

Men måste tillägga att om du ska tävla med en blandras så måste du ansöka om en tävlingslicens hos SKK.
 
Sv: Blandras

Viltspår är öppet, självklart kan man inte få CH-titel, samma inom lydnad och agility. Bruksspår däremot är enbart för renraser.
 
Sv: Blandras

Tack för alla svar .
Vi har köpt en blandistik - Bichon / cotton.
Föräldrarna är renrasiga med stamtavla.
I första hand ska vi ha henne som sällskapshund.
mne tänkte om något av barnen skulle vilja prova på någon gren senare.
 
Sv: Blandras

Vi har alltid haft Blandras;)....
Just nu har vi 3 st helt underbara Hundar....
RONJA Smålandsstövare/Tax 13 år
CAPPE Jack Russel/Tax 5 år
RINGO Rottis/Schäfer/Labbe 6 mån..
Tycker att för min del så spelar det ingen roll,eftersom vi inte är intresserade av avel el utställning...så då duger en Blandis gott o väl på vår gård:laugh::laugh:...mvh c.:love::love::banana::banana:
 
Sv: Blandras

Tycker att för min del så spelar det ingen roll,eftersom vi inte är intresserade av avel el utställning...:

Så då gör det inget om hunden visar sig utveckla ärftliga sjukdomar eller får klassiskt dåliga schäfer/labbe/rottishöfter? Är det bara avel- och utställningsmänniskor som vill se sina hundar friska och sunda, menar du?
 
Sv: Blandras

Blandar man i första generationen, där föräldrarna är renrasiga, blir i regel hundarna friskare än hundar i genomsnitt eftersom anlagen för defekter/sjukdomar sk "späds ut".


Om man därefter parar blandras med blandras, kan man fördubbla de recessiva gener som ger defekter/sjukdomar.

Sedan fins det renraser som man absolut bör låta dö ut. Finns ingen som helst anledning att behålla dessa, då det endast medför åkommor inom rasen oavsett åtgärdsprogram eller inte.
 
Sv: Blandras

Utställningsmänniskor är väl knappast den rätta kategorin av människor som vill se en del raser sunda ? Har du sett hur Schäfern utvecklat sig kanske ?
 
Sv: Blandras

Det finns i dagsläget ingen vetenskaplig studie som vare sig stödjer eller förkastar påståendet att blandraser är friskare än renraser. Den här seglivade myten beror på en förvanskning av utspädningsaffekten. Om man parar två djur av raser som inte är behäftade med samma rasbundna defekter så får man teoretiskt sett friskare avkommor. Det krävs oftast två sjuka anlag för att ge en defekt och i en sådan här parning kan avkomman bara få ett. Om djuren däremot kommer från raser som delar defekter så försvinner den positiva effekten helt. Man ska också tänka på att det här resonemanget utgår från djur som är sjuka eller anlagsbärare. Om man parar två friska (som inte heller är anlagsbärare) djur av samma ras så blir de ännu friskare än avkommorna i exemplet ovan. Detsamma gäller dock också om man parar två djur av skilda raser som också är helt friska (och ej anlagsbärare).

Problemet är bara att det krävs mer än en undersökning av det enskilda djuret för att veta om denne är anlagsbärare eller inte. Alla syskon måste undersökas, deras avkommor, moderns och faderns syskon och deras avkommor samt far- och morföräldrar och även deras syskon och avkommor. De uppgifterna hittar du inte för en blandras då det inte finns något register som för denna statistik.

Utspädningen försvinner dessutom i och med en andra-generations-parning. Parar man en Cardigan/Västgöte med en liknande blandras eller ren Västgöte eller Cardigan så får man snarare fram sämre avkommor än genomsnittet. Då återinför man nämligen möjligheten att det nedärvs två sjuka anlag och är föräldrarna anlagsbärare så händer det tämligen ofta. I det värsta scenariot kan alltså de här avkommorna få både de rasbundna defekterna från Västgöte och Cardigan, något som inte vore möjligt om det handlat om renrasavel.

Att para Schäfer med exempelvis Labrador är därför helt meningslöst om man vill dra nytta av utspädningseffekten. De raserna delar nämligen samma defekter.

Sedan har vi det där men mentalitet också. Även här finns det mycket mer hos hunden är vad som syns på ytan. Det hunden nedärver kan vara något helt annat än det vi ser eftersom en stor del av hundens vardagliga beteende består av förvärvat beteende. Det som är inlärt går inte vidare till avkommorna. För att få ett hum vad som faktiskt är medfött behöver man även här titta på hela släktens mentalitet. Det som är gemensamt för dessa hundar kan man anta är medfött och kommer att nedärvas.

God avel är mycket mer än att bara ta två till synes friska och mentalt goda hundar och para. Det kan resultera i rent skräp. Tyvärr verkar många ha tappat kunskape om hur en mentalt god och frisk hund ska vara. Det accepteras alla möjliga brister och bortförklaras med trauma eller undermålig träning.
 
Sv: Blandras

Det handlar inte om möjligheten att ställa ut eller tävla med hunden. Det handlar om att ge sig själv största möjliga chans att få en hund som är frisk och med passande mentalitet. Att vara sällskapshund är inte så bara. Det kävs ganska mycket av en sådan och det finns raser som absolut inte lämpar sig för detta, hur blandade de än är.

En sällskapshund ska vara social, modig, stabil, relativt lättdresserad, ha ett litet eller måttligt aktivitetsbehov och vara tämligen förlåtande mot de misstag en okunnig omgivning kan göra. Den får heller inte vara rädd, reserverad, nervös eller ängslig. Sällskapshunden har heller ingen nytta av försvarslust eller skärpa, utan det är mest till besvär. Alla de mentala egenskaper som hunden ska ha ska sedan finnas i rätta proportioner. Det är inte så bara att få till.

Det är nästan lättare att avla brukshund.
 
Sv: Blandras

Vi är många som tar avstånd från utställningsvarianten av Schäfer, men ändå anser att renrasavel är rätt väg att gå. Den Schäfer som just nu ligger bredvid min säng är ingen räka utan ett exempel på hur en Schäfer ska vara. Man behöver inte köpa sig utställningsvariant utan det finns gott om bruksschäfrar också, men de kräver mer än vad gemene man är villiga att ge. Utställningsschäfen är resultatet av att folk vill ha dem som sällskapshundar.
 
Sv: Blandras

Tycker att för min del så spelar det ingen roll,eftersom vi inte är intresserade av avel el utställning...så då duger en Blandis gott o väl på vår gård:laugh::laugh:...mvh c.:love::love::banana::banana:

:crazy: Man blir ju mörkrädd men knappast förvånad.
 
Sv: Blandras

Hmm, fråga polisen varför dom inte kan hitta hållbara schäferhundar. Att 2-3 st på Buke sitter och ylar att dom minsan har sunda Schäfrar, utgör ju knappast en majoritet av det som finns.
 
Sv: Blandras

Inte gick det ju bättre när man försökte blanda schäfer med labbe heller, så hur det stöder ditt icke-renrasargument har jag ingen aning om.

Istället för att slänga ur dig en massa konstigt, förklara varför en person som "inte vill avla eller ställa ut" inte behöver en hälsosam hund. Det var det jag efterfrågade tidigare, det hade överhuvudtaget inget med utställningshundar och olika avarter att göra?
 
Sv: Blandras

Att 2-3 st på Buke sitter och ylar att dom minsan har sunda Schäfrar, utgör ju knappast en majoritet av det som finns.

Vi är betydligt fler än 2-3 bara på buke, och vi ylar inte om våra hundars hälsa. Vi upplyser folk med fördomar om schäfrar om att myntet har två sidor.
 

Liknande trådar

Hundhälsa En kompis är hemma på dagarna med sjukbidrag. Hon o hennes sambo har en 1 1/2 årig blandras tik. Denna klarar inte alls att vara ensam...
2
Svar
28
· Visningar
2 298
Senast: Ginne
·
R
Övr. Hund Vi har fyra hundar i familjen. Två lite äldre, små herrar (en papillon och en blandras), och två unga retrieverherrar (en på snart två...
2
Svar
26
· Visningar
2 203
Senast: Raderad medlem 147980
·
Hundhälsa hej! Jag har en bekant som har en 9årig hund. i början på sommaren opererades hon för tumörer i juvrer och ingen biopsi togs. några...
Svar
10
· Visningar
872
Senast: cassina
·
Hundhälsa Det verkar ju numera generellt finnas en övertro på att blandraser är friskare än renras hos gemen man och nu pekar en studie på att så...
5 6 7
Svar
124
· Visningar
8 823
Senast: YlvaG
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp