Bajsproblem

[ukandath]

Har en 18 månaders okastrerad hanhund. Fullt frisk och kry, älskar lek och bus (och dofta efter tikar), en fullt normal unghund helt enkelt.

Men, bajsandet börjar bli något som driver en till vansinne. Han har inte greppat konceptet alls, det är precis som om han inte förstår att bajsa är ett alternativ. Normalt för honom är att bajsa 1-2 ggr per dag – oftast 1. Men han kan utan problem hålla sig i mer än ett dygn om han vill.

Normalt för oss är i nuläget en långpromenad på morgonen vid 7/8-tiden på ca. 1h. Vid lunch, om han inte har bajsat ännu så är det 1-2h. Sedan på eftermiddag/kväll om han ännu inte bajsat så kan vi vara ute 2-3h tills han bajsar eller att man helt enkelt ger upp och tänker "nähä, inte idag". Därtill ett par småkissar bakom knuten vid behov.

Oftast på promenad så tar det ~30min innan han gör första försöket, då börjar han leta efter den perfekta platsen. Det ska vara perfekt lutning, gärna vid ett träd i skugga och lite buskar eller kvistar han kan stå bakom. Han kan snurra runt efter den perfekta platsen i typ 20min, om han blir avbruten (sol i ögonen, en fågel som kvittrar – vad som helst egentligen) så kommer han av sig, och sedan tar det minst 20min innan han börjar leta efter en ny plats och så fortsätter det i all evighet.

Bajset, när det väl kommer, är i mitt tycke perfekt. Inte för löst, inte för hårt i fina korvar. Bara att det kan vara väldiga mängder när han har hållit sig länge. Hans rumpa ser fin ut och han trycker inte mer än någon annan hund för att få ut det. Vi har ända sedan han var valp gett honom oerhört mycket beröm vid bajsning (godisar, lek, danser och klappar) vilket han svarar bra på. Men han "fattar" ändå inte att bajsa vore en bra idé.

Han får mat 2ggr om dagen, torrfoder. Vi har experimenterat med 3ggr per dag, men ingen skillnad. Även provat andra foder (både blöt och torr), inte heller där någon skillnad (mer än kanske färg och konsistens på avföringen som kan diffa något).

Problemet är då dels att det börjar påverka ens jobb och fritid väldigt att behöva vandra omkring i skogen 5-6h om dagen, samtidigt som både hund och hundförare kan bli irriterade på varandra när "inget händer". Man vill liksom inte lämna honom när han inte har bajsat på 24h, även om han själv inte verkar ta någon skada av det.

Vi var på en veterinärkontroll för ett par månader sedan, vi tog upp problemet men de tyckte han verkade frisk och bra och tänkte att det kanske blir bättre med tiden när hunden lär sig.

Alla tips, idéer och teorier tas tacksamt emot!

 

[lilstar]

Men är det ett problem då? Om hunden inte, som i en annan tråd vaknar på natten och är akutnödig så gör det väl inget om den inte bajsar varje dag så länge den fått chansen.

Precis som för människor funkar hundars tarmsystem lite olika utan att något behöver vara bättre eller sämre. Vissa personer bajsar flera gånger per dag, andra inte ens varje dag. Det är samma med hundar. Hormoner och annat kan också ändra kroppsfunktionerna tillfälligt eller varaktigt.

Lugna dig lite och håll dig till en promenadrutin så kommer hundens kropp att vänja sig vid det och göra ifrån sig när den behöver.

 

[ukandath]

Men är det ett problem då? Om hunden inte, som i en annan tråd vaknar på natten och är akutnödig så gör det väl inget om den inte bajsar varje dag så länge den fått chansen.

Precis som för människor funkar hundars tarmsystem lite olika utan att något behöver vara bättre eller sämre. Vissa personer bajsar flera gånger per dag, andra inte ens varje dag. Det är samma med hundar. Hormoner och annat kan också ändra kroppsfunktionerna tillfälligt eller varaktigt.

Lugna dig lite och håll dig till en promenadrutin så kommer hundens kropp att vänja sig vid det och göra ifrån sig när den behöver.

Sant, förmodligen har du helt rätt. Det är bara det för ens egna samvete som det tar emot så mycket "att nu måste jag jobba i 5h, och vovven har inte bajsat på ett dygn – stackars liten". Men han har aldrig väckt oss för att gå ut eller liknande.

 

[animalasia]

Har en 18 månaders okastrerad hanhund. Fullt frisk och kry, älskar lek och bus (och dofta efter tikar), en fullt normal unghund helt enkelt.

Men, bajsandet börjar bli något som driver en till vansinne. Han har inte greppat konceptet alls, det är precis som om han inte förstår att bajsa är ett alternativ. Normalt för honom är att bajsa 1-2 ggr per dag – oftast 1. Men han kan utan problem hålla sig i mer än ett dygn om han vill.

Normalt för oss är i nuläget en långpromenad på morgonen vid 7/8-tiden på ca. 1h. Vid lunch, om han inte har bajsat ännu så är det 1-2h. Sedan på eftermiddag/kväll om han ännu inte bajsat så kan vi vara ute 2-3h tills han bajsar eller att man helt enkelt ger upp och tänker "nähä, inte idag". Därtill ett par småkissar bakom knuten vid behov.

Oftast på promenad så tar det ~30min innan han gör första försöket, då börjar han leta efter den perfekta platsen. Det ska vara perfekt lutning, gärna vid ett träd i skugga och lite buskar eller kvistar han kan stå bakom. Han kan snurra runt efter den perfekta platsen i typ 20min, om han blir avbruten (sol i ögonen, en fågel som kvittrar – vad som helst egentligen) så kommer han av sig, och sedan tar det minst 20min innan han börjar leta efter en ny plats och så fortsätter det i all evighet.

Bajset, när det väl kommer, är i mitt tycke perfekt. Inte för löst, inte för hårt i fina korvar. Bara att det kan vara väldiga mängder när han har hållit sig länge. Hans rumpa ser fin ut och han trycker inte mer än någon annan hund för att få ut det. Vi har ända sedan han var valp gett honom oerhört mycket beröm vid bajsning (godisar, lek, danser och klappar) vilket han svarar bra på. Men han "fattar" ändå inte att bajsa vore en bra idé.

Han får mat 2ggr om dagen, torrfoder. Vi har experimenterat med 3ggr per dag, men ingen skillnad. Även provat andra foder (både blöt och torr), inte heller där någon skillnad (mer än kanske färg och konsistens på avföringen som kan diffa något).

Problemet är då dels att det börjar påverka ens jobb och fritid väldigt att behöva vandra omkring i skogen 5-6h om dagen, samtidigt som både hund och hundförare kan bli irriterade på varandra när "inget händer". Man vill liksom inte lämna honom när han inte har bajsat på 24h, även om han själv inte verkar ta någon skada av det.

Vi var på en veterinärkontroll för ett par månader sedan, vi tog upp problemet men de tyckte han verkade frisk och bra och tänkte att det kanske blir bättre med tiden när hunden lär sig.

Alla tips, idéer och teorier tas tacksamt emot!

Jag ger mina hundar mycket morötter, dels som belöning och dels så får de någon morot under dagen som lite bukfylla. En bieffekt av det blir ju att de bajsar oftare och mer, kanske värt för dig att prova? Morötter är ju fiberrika och bra även för tänderna

 

[Vitsippan]

Sant, förmodligen har du helt rätt. Det är bara det för ens egna samvete som det tar emot så mycket "att nu måste jag jobba i 5h, och vovven har inte bajsat på ett dygn – stackars liten". Men han har aldrig väckt oss för att gå ut eller liknande.

Förstår precis vad du menar. Jag har också en hund som är väldigt omständig och som tar god tid på sig innan hon sätter sig och minsta lilla störning får henna att avbryta. Men jag brukar försöka tänka som så att hon ju har fått möjligheten flera ggr och när hon väl är ordentligt nödig då sätter hon sig också oftast ganska fort.

 

[tanten]

Sant, förmodligen har du helt rätt. Det är bara det för ens egna samvete som det tar emot så mycket "att nu måste jag jobba i 5h, och vovven har inte bajsat på ett dygn – stackars liten". Men han har aldrig väckt oss för att gå ut eller liknande.

För att vara rättfram - det är inte hunden som har problem, det är du.

Hunden mår bra, haringa hälsoproblem. Men du är orolig och det börjar inkräkta på ditt liv.
Hunden vet sannolikt vad den gör.

 

[Acto]

Sant, förmodligen har du helt rätt. Det är bara det för ens egna samvete som det tar emot så mycket "att nu måste jag jobba i 5h, och vovven har inte bajsat på ett dygn – stackars liten". Men han har aldrig väckt oss för att gå ut eller liknande.

Jag förstår din känsla men baserat på den information du ger så skulle jag testa att lägg upp promenaderna på mer vanligt sätt och testa hur hunden reagerar på det.

 

[Acto]

För att vara rättfram - det är inte hunden som har problem, det är du.

Hunden mår bra, haringa hälsoproblem. Men du är orolig och det börjar inkräkta på ditt liv.
Hunden vet sannolikt vad den gör.

Varför uttrycker du dig så - att TS har problem? Känns som en tråkig ton som är helt onödig.

 

[Praefatio]

Har en 18 månaders okastrerad hanhund. Fullt frisk och kry, älskar lek och bus (och dofta efter tikar), en fullt normal unghund helt enkelt.

Men, bajsandet börjar bli något som driver en till vansinne. Han har inte greppat konceptet alls, det är precis som om han inte förstår att bajsa är ett alternativ. Normalt för honom är att bajsa 1-2 ggr per dag – oftast 1. Men han kan utan problem hålla sig i mer än ett dygn om han vill.

Normalt för oss är i nuläget en långpromenad på morgonen vid 7/8-tiden på ca. 1h. Vid lunch, om han inte har bajsat ännu så är det 1-2h. Sedan på eftermiddag/kväll om han ännu inte bajsat så kan vi vara ute 2-3h tills han bajsar eller att man helt enkelt ger upp och tänker "nähä, inte idag". Därtill ett par småkissar bakom knuten vid behov.

Oftast på promenad så tar det ~30min innan han gör första försöket, då börjar han leta efter den perfekta platsen. Det ska vara perfekt lutning, gärna vid ett träd i skugga och lite buskar eller kvistar han kan stå bakom. Han kan snurra runt efter den perfekta platsen i typ 20min, om han blir avbruten (sol i ögonen, en fågel som kvittrar – vad som helst egentligen) så kommer han av sig, och sedan tar det minst 20min innan han börjar leta efter en ny plats och så fortsätter det i all evighet.

Bajset, när det väl kommer, är i mitt tycke perfekt. Inte för löst, inte för hårt i fina korvar. Bara att det kan vara väldiga mängder när han har hållit sig länge. Hans rumpa ser fin ut och han trycker inte mer än någon annan hund för att få ut det. Vi har ända sedan han var valp gett honom oerhört mycket beröm vid bajsning (godisar, lek, danser och klappar) vilket han svarar bra på. Men han "fattar" ändå inte att bajsa vore en bra idé.

Han får mat 2ggr om dagen, torrfoder. Vi har experimenterat med 3ggr per dag, men ingen skillnad. Även provat andra foder (både blöt och torr), inte heller där någon skillnad (mer än kanske färg och konsistens på avföringen som kan diffa något).

Problemet är då dels att det börjar påverka ens jobb och fritid väldigt att behöva vandra omkring i skogen 5-6h om dagen, samtidigt som både hund och hundförare kan bli irriterade på varandra när "inget händer". Man vill liksom inte lämna honom när han inte har bajsat på 24h, även om han själv inte verkar ta någon skada av det.

Vi var på en veterinärkontroll för ett par månader sedan, vi tog upp problemet men de tyckte han verkade frisk och bra och tänkte att det kanske blir bättre med tiden när hunden lär sig.

Alla tips, idéer och teorier tas tacksamt emot!

Nu finns risken att jag låter hård. Att vandra runt 5–6 h om dagen plus rastningar låter extremt mycket, och som att ni skapar ett behov som inte behöver finnas både vad gäller promenader och bajschanser. Jag skulle prova att rasta betydligt mindre – typ 30 min på morgonen, 30 min vid lunch och en längre tur på 1–2 h på kvällen beroende på hundens aktivitetsbehov. Sedan 2–3 kiss inpå knuten däremellan beroende på vilka tider vi hade. Sedan får hunden anpassa sitt bajsande efter det. Skulle ärligt talat aldrig acceptera att den traskade runt i cirklar i 20 minuter och blev distraherad och att hela mitt liv hängdes upp på att den skulle behaga att bajsa. Passar det inte att bajsa så får hunden vänta till nästa rastning helt enkelt. De lär sig snabbt vad som gäller.

Det här hänger självklart på att hunden är frisk, en hund som är kass i magen får såklart krångla så mycket den behöver såväl dag som natt.

 

[tanten]

Varför uttrycker du dig så - att TS har problem? Känns som en tråkig ton som är helt onödig.

I så fall uttrycker jag mig illa?

Det är egentligen bara ett mänskligt problem. Dvs inget problem alls.
TS oroar sig och som jag ser det är det onödigt. Hunden verkar må bra och bor med en alldeles utmärkt ägare.

Hopppas TS tog det bättre än du

 

[Red_Chili]

Jag hat läst inlägget två gånger nu och jag missar nog problemet? Hunden bajsar 1-2 gånger per dag och mår till synes bra. Det är ju så man vill ha det?

 

[Praefatio]

Jag hat läst inlägget två gånger nu och jag missar nog problemet? Hunden bajsar 1-2 gånger per dag och mår till synes bra. Det är ju så man vill ha det?

Problemet tycks vara att det krävs sex timmars promenad innan hunden bajsar. Jag tolkar ffa sista halvan av inlägget som att deras långa promenader inte beror på att TS själv vill vara ute så mycket, utan att hunden inte bajsar annars.

Men eftersom hunden är frisk och, som du säger, bajsar normalt så är det ju egentligen bara att sluta vara ute så mycket och låta hunden förstå att man behöver passa på att bajsa utan krångel när man är ute.

 

[Pilot]

Om min hund inte bajsar när vi är ute så tänker jag att nähä, då behövde hon väl inte nu. Jag går inte en timme extra eller ändrar min plan, möjligtvis lägger jag in en extra kisstur och ger henne chansen att gå då.

Sen lär man sig vad de föredrar, min bc gör nästan bara ifrån sig hemma så hon får chansen att göra det innan vi kör iväg och rastar på andra ställen.
Min terrier behöver gå lite vilket gör att hon behöver vara ute åtminstone i 10 minuter innan hon hittar ett bra ställe. Hon kan också bli hård i magen och då går vi längre om jag märker att hon behöver men har svårt att sätta sig. Men inte mer än en kvart extra.

Behöver man gå x antal timmar så hade jag ansett att hunden inte behövde just då.
Det gör ju ingen skillnad på att gå sin vanliga rastrunda på 1h + och sen in och göra annat, för att sedan erbjuda rastning lite senare igen.
Då får kanske vovven en chans att hitta ett sätt att berätta att nu är den nödig och då rastar ni då istället.

Är hunden lös/hård i magen så erbjuder jag hellre fler rastningar.

 

[Acto]

I så fall uttrycker jag mig illa?

Det är egentligen bara ett mänskligt problem. Dvs inget problem alls.
TS oroar sig och som jag ser det är det onödigt. Hunden verkar må bra och bor med en alldeles utmärkt ägare.

Hopppas TS tog det bättre än du

Ok, då misstolkade jag.

 

[iNTOHiMO]

Oj om jag ser till mig själv som en bajsare som går väldigt sällan, så är bara så jag fungerar. Din hund är säkert likadan. Jag har inget behov av att bajsa flera gånger per dag, ibland inte ens varje dag (men det är inte jättetrevligt. Jag försöker hålla mig till 24h)

Jag reser mycket med min husbil och av praktiska skäl så gör vi inte våra behov i bilen (vi kissar såklart när vi behöver det) utan vi letar alltid upp en toalett varje dag. Att låta kroppen vänja sig vid ett sånt schema är inte svårt.

Stressa mindre över att han inte bajsar varje dag och få in en rutin med promenader så ska du se att han börjar vara mindre knusslig när det väl gäller också. Är han tillräckligt bajsnödig så kommer han att bajsa tillslut haha.

Som det är nu, så har han väl säkert lärt sig, att om man försöker bajsa i en halv evighet så får man vara ute längre i skogen och det är ju skoj!