Att uppfostra en vallhund.

Skogstrollet

Trådstartare
Jag märker redan nu efter två veckor ganska stora skillnader mellan denna valp och mina tidigare (spaniel och retriever) och kan behöva lite tips och råd av folk med erfarenhet av vallhundar eller liknande typer som denna.

Som exempel försökte jag igår lära honom att ta en godis fint ur handen (och inte hugga av två fingrar på köpet...) genom att lyfta handen om han "högg" och säga "ah ah". När han satte sig gjorde jag om och han fattade supersnabbt och tog så försiktigt så. Tyvärr blev det efter ett par försök så att han inte ville ta godisen alls utan bara tittade på mig med stora ögon... :o

Han är väldigt lätt-lärd (!), lyssnar superfint på mitt röstläge, är signalkänslig som sjutton men samtidigt envis, superkaxig och väääääldigt påhittig. :D

Det jag är rädd för... är att jag ska trubba av honom så att känsligheten försvinner eller att hans känslighet ska slå över så att han övertolkar mig och blir osäker. Jag är ju inte perfekt... faktiskt. :angel:

Vad behöver jag veta om vallhundar? Vad kan ni berätta om hundar som är signalkänsliga och kvicka? Loka är signalkänslig men reagerar genom att stänga av när hon inte fattar och jag vet nu hur jag ska höja henne igen.

Fjärde hunden och jag känner mig som komplett nybörjare! :D Jag ville ha något nytt och det fick jag.

"Hund som hund" säger väl en del men jag vill påstå.... att .... nä. Verkligen inte.
 
Sv: Att uppfostra en vallhund.

Jag har aldrig belönat med godis på mina vallhundar. Endast röst och kroppspråk.

Om de gör fel, så blir det nej och nytt kommando utanför vallningen. Under vallningen så byts nejet ut till ligg var gång hunden fattar fel.

Man får alltså i början "visa med hela handen" vad man vill att de ska göra i samband med kommandot ;)
 
Sv: Att uppfostra en vallhund.

Vallhundar är nog lite annorlunda.Vi har en schapendoes som blev född uppfostrad:love:
Hon är så lyhörd att man bara behöver prata med henne så förstår hon.
Vår första hund ( när jag var liten) Var en lapphund. Han var omöjlig att
uppfostra... Han gick sin egen väg!

Första egna hund var en Kanintax, Kommer kallad, men ej strax, född till slav är ingen tax.... Ja hon va väluppfostrad, men vi fick välja vad som var viktigt att hon skulle kunna. För hon var en bestämd dam.

Sedan blev det en bichon frise, han hade också egna ideer, jag gick 3 lydnadskurser, och trodde han var förståndshandikappad, å så! över en natt var han hur lydig och trevlig som helst.

Å så blev det Impa, av en slump. Och maken till lättlärd hund får man leta.
Hon förstår allt, och jag har inte lagt många timmar på sk. uppfostran.
Vi har inte provat valla med henne, men det skulle vara kul att se om hon fixar det också.

Lycka till
* JENNY*
 
Sv: Att uppfostra en vallhund.

Ok. Min hund är inte född uppfostrad så har du något tips får du gärna skriva det.
 
Sv: Att uppfostra en vallhund.

Jag tänker inte ha honom som vallhund, han bara råkar vara en, så jag tränar ju inte vallning. :) Däremot har jag funderat på det här med godis och det var kul att läsa att du enbart kör med röst och kroppsspråk för godis märker jag blir lite "overkill" i vissa situationer. Nu är han extremt mutbar (:D) så jag använder godis egentligen bara vid inkallning då och då. Annars är han jätteduktig på att sluta jaga katter m.m. när jag säger åt honom att sluta, det märks att han tar åt sig. På ett helt annat sätt än en retriever... :angel:

Jag anar att det är viktigt att inte haka upp sig på felen utan bara bryta och göra om och belöna när det blir rätt?

Hans pappa jobbar som vallhund så det skulle vara intressant att testa någon dag... Vi får se.
 
Sv: Att uppfostra en vallhund.

Jag har ju pysslat mycket med collie och de har varit så matmotiverade att det nästan blivit syntax error i hjärnan. :D Beröm eller leksak eller godis är vad jag har märkt funkar bra. Sen är du ju också inne på att inte fokusera på felen utan istället bara bryta. Det är klart att man måste kunna ha ett nej-kommando, men din lille kille låter ju väldigt väldigt signalkänslig, även för att vara vallhund... så tydligt men vänligt bryta beteendet och belöna när han väljer nåt bättre, tror jag skulle kunna funka. Sen kan det ju vara skönt om han avtrubbas liiiiite, så du inte behöver få ångest för att du råkar rynka ögonbrynen och får en helt perplex valpstackare framför dig. ;)
 
Sv: Att uppfostra en vallhund.

Kanske lite OT, men i mitt stall står ett russ som är precis som din valping. :D Dryg och kaxig och allmänt jobbig, men samtidigt så otroooooooligt känslig. Man får verkligen passa sig så man hittar rätt nivå när man säger till om något oönskat beteende, för blir det för lite så fortsätter han bara ännu mer, men blir det för mycket så sitter han förskräckt i takbjälken och dinglar. :cool::D
 
Sv: Att uppfostra en vallhund.

Något jag verkligen tagit lärdom av är att börja i "minsta läget" med det mesta jag gör. Men det beror ju lite på hur man är som person, jag trivs med att använda små enkla signaler tex. Det har oftast räckt att harkla sig om hunden gjort fel, det har varit tillräckligt nog med ett glatt "braa" när hunden gjort rätt osv.

Det brukar hända ganska mycke väldigt snabbt hos de flesta vallhundar också så att vara tydlig och visa vad man menar för att minska missförstånd och öka inlärning av rätt saker är en ganska "enkel" skjuts framåt i träningen. :)
 
Sv: Att uppfostra en vallhund.

Fast jag MÅSTE säga att en valp är en valp är en valp :) Oavsett ras, kön, storlek osv.

Vi har ju både "vallhundar" och andra hundar och alla fostras lika från valp.

Enkla tydliga regler och rutiner!
Vi skippar allt vad godis, bollar, kampdontar osv heter i själva fostrandet och ser till att det bygger på en komunikation mellan mej och den lilla luddisen och INTE på en förväntan om en "yttre belöning".

Sedan förespråkar jag ju alltid mycket hantering och "nu gör vi så här"-tänk.

När du sedan vill börja "leka" in olika moment så kan det vara bra/vettigt att använde sej av diverse "extras" för att öka hastighet/precision osv.
Men låt er vardag byggas på socialmotivation!

/Swat
 
Sv: Att uppfostra en vallhund.

I så fall är det en individuell skillnad för han är väldigt annorlunda mot mina tidigare valpar. Hanteringen funkar inte med mina tidigare metoder, alls.... Jag kan inte gå in med pondus och bestämma "så här gör vi" som jag har gjort med de andra. Kanske har han inte lärt känna mig tillräckligt, men är jag för bestämd så slår han bakut. Det upplever jag som ett ganska typiskt beteende hos en hund som är signalkänslig, dvs en vallhund. En retriever och en spaniel har will to please men särskilt känsliga för signaler upplever jag dem inte som om man jämför med denna.

"Nu gör vi så här" följs av frågan "varför då".

De enda externa belöningar jag använder är vid inkallning.

Det jag har mest problem med just nu är kloklippningen. Det tog mig häromdagen en timme att klippa 4 klor och min metod var att sätta honom i knät, hålla i en tass, klippa när han var lugn och sluta när jag kunde göra det utan att han brallade ur. Inte tjafs, inga hårda tag utan bara lugn envishet och vänta ut. Han blev bara värre och värre....
Det är inget som helst problem att lära honom något om jag bara visar vad han får ut av det, men kloklippningen fattade han inte alls vitsen med och det räckte inte att jag sa "därför" på frågan "varför".
Som att hålla en inoljad gris....

Kan tillägga att den här valpen är fräck nog att knycka märgben från Loka, något som för vem som helst annars skulle innebära en lek med döden. :cool: En tappad kastrull ska undersökas. Han vaktar redan hus och tomt. Biter machokatten i svansen. Så han är inte vek eller mesig på något sätt. Han lyssnar kanon när jag säger ifrån och slutar, men hålla fast honom... no way. Säger jag till för "hårt" så drar han. Säger jag till "lagom" så vippar han öronen, lyssnar och accepterar.

Intressant är det och jag kommer nog att lära mig mycket på den här.
 
Sv: Att uppfostra en vallhund.

Små Heelers är ju inte direkt vallhundar, de är just heelers, eller föshundar, som får fart på kossorna genom att bita/nafsa dem i hasorna.

Jag tog emot en dryga 1 årig hane som omplacering för länge sedan, den kunde sitt namn o at gå lös gick bra, han kunde inget annat.
Efter ½ år med min dåvarande, mycket välartade BC kille på ca 3 år blev lille heelern en ängel.

Din beskrivning:
"Nu gör vi så här" följs av frågan "varför då".

Stämmer bra in på Leon, som ju är en vallhund.

Lycka till!
 
Sv: Att uppfostra en vallhund.

Det låter mycket som min lapske vallhund :)

Med honom så har jag fått vara lugn och tydlig på ett mycket försiktigt vis. Blir det för kravfyllt så gör han som din, han slår bakut. Han är väldigt signalkänlsig (plus att rasen har urhunden mycket nära) så han vill ha tydliga regler, men med "avstånd".

Med mallen är det helt annorlunda! Här måste jag tydligt och "handfast" tala om att Nu gör vi såhär, punkt. Han är ganska vek och även han signalkänslig, men han "föredrar"/förstår/fogar sig lättare om jag emellanåt är fysiskt tydlig.

Med kloklippningen på mallen så fulade jag mig eftersom jag MÅSTE klippa klorna på hundarna, jag hatar långa klor och känner mig helt enkelt som en dålig hundägare om dom är för långa. Så... jag hade godisburken brevid, la honom ner på sidan, klappade, smekte, gav en godis när han var lugn, klippte en klo, smekte, höll kvar, klippte igen, gav godis osv. Han fick inte godis efter varje klo! Utan kanske var tredje, sen ville jag klippa en hel tass, sen två och idag har jag inte en sgodisburken framme. Han ligger där och tittar. Sen klipper jag den gamle och när jag är klar så får dom en liten tuggpinne var.

Baktass med hakan i marken. Lugnt och fint. Även framtass.

Fast han är nog 13kg tyngre idag än på bilden :)
 
Sv: Att uppfostra en vallhund.

Så, inte riktigt en vallhund - men en vallhund?

Jo jag vet att det är kofösare och jag har fått känna på tänderna också.
 
Sv: Att uppfostra en vallhund.

Ja det är någon liknande "godismetod" jag tror jag måste köra på den här, tack för tipset. :)
 
Sv: Att uppfostra en vallhund.

Jag tror att det jag är rädd för och vill undvika är missförstånd pga att han är signalkänslig. Något jag tolkar som trots kanske är något helt annat. Jag har sett exempel på känsliga hundar där folk kör med bulldozermetoden vilket resulterat i nervösa hundar som inte litar på sina ägare.
 
Sv: Att uppfostra en vallhund.

Det brukar hända ganska mycke väldigt snabbt hos de flesta vallhundar också så att vara tydlig och visa vad man menar för att minska missförstånd och öka inlärning av rätt saker är en ganska "enkel" skjuts framåt i träningen. :)

Redan märkt tendenserna! :D Tack, bra tips.
 
Sv: Att uppfostra en vallhund.

Har man väldigt mycket tid och tålamod så kan man ju klicka in kloklippning.
Först lägga tass i handen, sedan hålla kvar tass i handen osv.
Inget jag själv har tålamod till men det är vissa som har och det funkar tydligen :)


Jag började med att bara gosa och känna på tassarna, utan nåt mer. Får man inte hålla i tassarna så är det ju rätt jobbigt att klippa klor. Sen lite godis första gångerna och nu går det hur bra som helst.
 
Sv: Att uppfostra en vallhund.

Åh min lilla är precis likadan. Skule lära henne vänta och varsågod.. Slutade med att så fort jag satte godiset framför henne och sa vänta så gick hon iväg och undvek godiset :confused:
Jag hade inte direkt gjort något, sagt "app app" och hållt henne för bröstet, men det räckte tydligen för att skärra henne hårt ;)

Så nu bli det att arbeta med positiv förstärkning och negativ bestraffning. Att endast belöna vid rätt tillfälle och straffa genom att ta bort det önskade godiset/leksaken, ta bort leken, ignorera hunden o.s.v.
Visst kan man bestraffa ett väldigt negativt beteende med positiv bestraffning men annars hålla sig till just denna princip.

När det gäller kloklippning skulle jag se till att din sambo kletar in fingrarna i smör och låter korven slicka dem medan du låtsas klippa tassarna. Om det går bra skulle jag klippa någon enstaka klo och sen ge mig. Låta det gå någon timme, klippa en eller två till med samma metod, vänta, klippa, vänta klippa. Tills hunden lär sig att det är kul (inte ett tvång) att klippa klor.

Den lilla hunden du har hemma tycker nog att han har nycket egenvärde. Allt du gör blir således ett övergrepp på honom och måste göras så smart och inbjudande att han inte fattar att det är DU som bestämt det, utan det är han som velat få klona klippta. För då får man ju godis :angel:
 

Liknande trådar

Övr. Hund Min tollare fyller 2 år i slutet av mars. Han är en underbar hund med mycket energi och glädje. Vårt (eller egentligen mitt) problem är...
2 3
Svar
50
· Visningar
9 699
Senast: AlmostEasy
·
Övr. Hund Först lite bakgrund till det hela innan jag kommer till min frågeställning (kan bli långt detta): Hundägarna i det här fallet är mina...
2
Svar
29
· Visningar
3 718
Senast: DizAngel
·
Övr. Hund Jag och min man har en adoptivhund, en staffe, som är fem år gammal och som nästan alltid är världens bästa hund. Vi har bara haft honom...
2 3 4
Svar
64
· Visningar
7 395
Senast: mmbot
·
Övr. Hund Jag har vissa problem med min hund. I stort sett är han väldigt lydig, trevlig och social, men samtidigt kan han vara väldigt strykrädd...
Svar
7
· Visningar
2 566
Senast: zabby
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp