Min erfarenhet är att det inte är så lämpligt att bestämma sig i förväg hur det skall vara. Man kan nämligen få ett barn som inte alls är med på noterna och då är det lätt att stånga pannan blodig och slösa bort massvis med energi på att jobba "emot naturen", så att säga. Mitt tips är att ha några olika tänkbara strategier i rockärmen så att man kan välja det som man tycker passar bäst för stunden.
Sunt svar! det säger någonstans mitt förnuft oxå att det kan vara knepigt att få en nyfödd baby att sova själv om det inte vill, inget man kan veta i förväg, men jag är mest fundersam över att få barnet att vänja sig att sova själv om det har legat för lång tid hos oss
Några orsaker till att vi valt samsovning i flera år:
- Jag är kroniskt sjuk och får svåra skov av sömnbrist
- När man sover tillsammans så synkroniserar man i allmännhet sina sömncykler
- Vi tror att närheten är viktig, speciellt för min man, som jobbat heltid när barnen varit nyfödda
- Jag har kunnat amma medan jag sover
- Vi har aldrig behövt vara vakna till mer än max ett par minuter för att kolla till barnen
Helt underbart att du trots sjukdom kan få till sömn och amning samtidigt, låter otroligt för mig som är frisk men har svårt att sova bara av att det är små störande ljud i sovrummet
Men jag är snart 40 och rätt bortskämd med att sova hela nätter, det är min första lilla ängel jag inväntar
