Anmäla eller inte?

[Sastra]

Sv: Anmäla eller inte?

Du har ingen aning om vad jag har varit med om och jag tycker inte att du ska förutsätta att alla känner och reagerar som du. Jag har inte försökt göra gällande att jag vet vad Petter går igenom. Jag har över huvud taget inte sagt emot dig gällande att Lillebills son har en stor fördel gentemot Petter gällande att han har en kärleksfull familj som står på sig för hans skull. Det förändrar dock inte det faktum att Lillebills son blir utsatt för kränkande behandling som inte försvinner för att han har ett tryggt hem där han kan samla kraft, och det var vad jag påpekade i mitt tidigare inlägg. Jag hoppas att Lillebills kamp för sin sons trygghet även ska leda till att Petter får en trygg tillvaro.
Med det slutar jag skriva i den här tråden för jag har tyvärr inga råd till Lillebill och tycker inte att vår diskussion hör hemma här.
Förlåt till Lillebill för trådnappningen.

 

[Stollan]

Sv: Anmäla eller inte?

Tanken slog mig...får jag lov att fråga hur gammal Petter är?
Jag fick uppfattningen först att han var lika gammal totalt insnöad på att skolorna här är uppdelade f-2, 3-5 och 6-9 och att min dotter är 9 på söndag.
Jag kom på att alla har inte samma system på skolorna och alla 9 åringar inte är födda -97 utan bara kan vara födda sent på året.
Jag fick uppfattningen att dom först gick i samma klass men när jag tänker efter så känns det som jag fått alldeles fel uppfattning.

 

[lillebill]

Sv: Anmäla eller inte?

Jag tror att jag skrev i ett tidigare inlägg att Petter går i 6:e klass.Han är alltså några år äldre än min son som är född -97 och börjar 3:an till hösten.

 

[lillebill]

Sv: Anmäla eller inte?

Om du vill göra det tryggt för din son så finns det ett sätt som ni kan pröva...

Ta pojken till er.. bjud in honom till erat hem visa honom att det finns hem med kärlek i där man inte behöver slåss för att synas. Jag är nästan säker på att han inte kommer att vilja slåss mer med honom iaf om han får känna sig välkommen oavsett vad han gjort... han är ju bara ett barn! Det kan vara småsaker fråga om han vill vara med på er tex fredagskväll med god mat och sällskap, eller bjud med honom på någon utflykt till stranden ov.

Även om han har varit vän med eran son innan så har det varit på hans permisser låt det bli på era istället där ni styr.

Det var det vi gjorde från början och som vi ångrar bittert idag.
Vi ville inte tro på dessa rykten som gick om Petter utan vi ville bilda våran egen uppfattning.
Idag förstår vi att Petter endast ville ha någon att manipulera.En kille som är 8 år tycker att det är jättetufft att någon äldre vill att han ska vara med,så har det väl alltid fungerat.

När vi fick veta vad pojkarna sysslade med så tog vi ett snack med båda två och de lovade att sköta sig.
Det hände saker varje vecka som min son inte ens skulle komma på tanken att prova.

Inte bara min son som varit utsatt utan här pratar vi om nästan alla pojkar i området.Lite axplock av sattygen är bla. Stölder,skadegörelse,klotter mm.
Mycket av dessa saker gör Petter ensam och det rör honom inte i ryggen om man säger åt honom.
Ofta blir man kallad för j**la satkärring och dyligt. Det rör mig inte i ryggen att han kallar de flesta vid sådana ord utan det är när han går till handgripligheter som jag reagerar.

Det var lite poängen med hela tråden faktiskt.Att jag talat om för skolan att jag var rädd för att Petter en dag gör verklighet av sina hotelser. Några veckor senare så small det.

Det som känns tungt just nu är skolledningens respons på min oro över min sons trygghet under skoltid.Oavsett vad jag säger eller frågar om så säger hon bara: Men det är ju såååå synd om Petter.

Att få höra det ca 10 gånger under ett samtal får mig att fundera vad det är för ledning den skolan har.

 

[cirkus]

Sv: Anmäla eller inte?

Det gör en stor skillnad - inte för att det är mindre tråkigt för Petter, men din pojke är ju LITEN och Petter är STOR. En stor kille borde ha mer vett i skallen. Usch vad trist.

Jag hoppas verkligen att det löser sig för din pojke.

 

[Stollan]

Sv: Anmäla eller inte?

Det finns ju en fin skillnad att vara synd om och komma undan med.
Att det är väldigt synd om Petter är ingen tvekan men det är banne mig ingen ursäkt och ha den inställningen att det är synd om honom och han kommer undan med det hjälper ju inte Petter tvärtom.
Han behöver hårdare, tightare regler med klarare konsekvenser än vad barn normalt har. Han behöver lära sig gränser och utveckla sin sociala kompetens vilket jag tror är svårt i en vanlig klass. Det finns verksamhet som faktiskt är mer lämpade för detta men det kostar pengar.
Jag trodde först att han var i samma ålder som din son men en 12 åring är mycket starkare och kan göra mycket mer skada och en 9 åring har ingen som helst möjlighet att skydda sig där. En 12 åring så illa där an är inte lätt att vända på. Vad händer om han blir 16 år, blir skitförbannad på någon och går hem och hämtar kniv eller liknande. En 9 åring hade haft en bättre prognos.
Jag tycker du skall polisanmäla händelsen och sätta mer press på soc. Även anmäla till skolverket för händelsen kom utav slarv.
Enligt min svägerskas mamma som jobbar som advokat i fall med barn så är många soc för dåliga på vad lagen egentligen säger så det är bra att kolla upp där också.
Prata med din son om den här pojken. Att han troligtvis har någon sjukdom i huvdet som göra att han inte är som alla andra. Lär din son förstå vad som ligger bakom och att sonen faktiskt inte gjort något fel.
Jag skall läsa lite till och fundera för just nu har jag tagit stilnoct och det påverkas av det hela. Jag försöker att se om jag får ihop mitt kloka huvud i morgon.
Du kan skicka honom en kram från denna tösen

Framtida brud kanske?

 

[Misty]

Sv: Anmäla eller inte?

Hej, kunde inte inte låta bli att läsa om detta tragiska öde....

Jag har själv en son på 9 år, men aldrig varit med om dessa händelser! Jag blir riktigt mörkrädd när jag läser om hur långt det har gått med allt, och Petter är bara 9 år.......

Vi har haft 2 tillfällen när 2 olika killar varit riktigt taskiga mot min son och jag har direkt tagit kontakt med killarnas föräldrar och pratat om situationen men försökt lägga fram det attkillarna är lite gruffiga och kommer inte överens. Jag har också föreslagit att de är välkomna hem till min son (2 olika killar olika tillfällen) för att umgås och fika. De har faktiskt kommit och när min son och en av killarna i taget träffades på tu man hand och jag är med på fikat och försöker vara vänlig och öppnar upp roliga samtal, så har det blivit många skratt och en lättare stämning. Jag fortsätter alltid att bjuda på glada hej och stannar och pratar lite med dom ibland. Trots vissa motgångar ibland så har killarna lugnat sig och plötsligt är det inte lika intressant att säga och göra taskiga saker längre. Min son känner sig också mer säker och lättad eftersom dessa killar faktiskt varit hemma på hans "hemmaplan". Jag har ringt till föräldrarna igen och berättat om uppföljningen och vi alla har fått en bra kontakt och det känns skönt för oss alla att kunna ha öppna dialoger. Extra pinsamt tyckte killarna ibörjan, men även de verkar lättade att någon vill lyssna på dem.

Jag förstår att Petters pappa inte kan hantera detta eftersom han inte verkar ha en god hand med sina barn tragiskt nog...Petter behöver verkligen bra trygga vuxna omkring honom. Synd att du gett upp där - han behöver någon som ger honom uppmärksamhet och tar ner honom på jorden bestämt och ödmjukt med tydliga riktlinjer. Att polisanmäla händelsen i detta skede låter rätt. Vuxna måste vakna upp när barn far illa. Kämpa vidare med skolan och stå på dig! Du har mer rätt än du anar att få vara inblandad i ett slagsmål som berört ditt barn. Du är ju hans förälder! Jag hade kämpat vidare. Din son växer snabbt upp i denna ålder och vilken förebild du är då som faktiskt kämpar för din sons rättigheter, integritet och visar att du inte accepterar detta i dagens samhälle!

Det är inte ditt ansvar att ta hand om Petter, men en del av ditt ansvar att reagera mot Petter (eftersom han utsätter din son och själv far illa hemma bl.a.) som inte själv kan lösa problemet. Du har reagerat. Låt samhället hjälpa till via polisanmälan eftersom ingen annan lyssnar hittils av socialen etc. Strebrodern borde också fångas in i en hjälpande famn av någon vuxen och höra hur han mår.

Petter bara gör allt vad han kan för att få uppmärksamhet från någon - någon som vill se honom och bry sig om honom. Kan han inte få kärlek så har han någon som vänder sig till honom och åtminstonde säger något - om så skällsord. Petter är i allra högsta grad ett offer lika mycket som din son - även om det är din son som fått oacceptabla smällar. Önskar jag kunde hjälpa till här på en gång!

Lycka till!

 

[Misty]

Sv: Anmäla eller inte?

OK, Petter är 12 år, missade det. Håller fast vid samma åsikt ändå.

 

[Misty]

Sv: Anmäla eller inte?

Jag igen. Stor kram till dig som hittat ett forum att få ur dig alla dessa problem och händelser! Det är jättemycket även för en vuxen att sortera, analysera, känna efter, gå på magkänsla, stå för sina värderingar, tvivla på sina egna tankar emellanåt - gör jag rätt eller inte.., gråta, förtvivlan, ilska, tacksam för stöd, kärlek från din son som är glad att han har en sådan bra mamma,oro, rädsla....
Och på allt detta ska man orka med själv med vardagen och vara stark inför sina barn..hujeda mig. Ge dig själv en stor kram och berätta även för dig själv hur duktig du är! Berätta för din son varje dag att du aldrig ger upp honom, att du är hans vägledare i livet. Att han är bra. Att du älskar honom varje dag, varje minut, varje sekund vad som än händer. Tanka i dig den kärlek han ger dig tillbaka. Det är den kärleken man går vidare med i livet, som får dig att orka, och som betyder mest av allt!

 

[Luff]

Sv: Anmäla eller inte?

Mycket bra att du anmälde
Sen vad gäller Petter.
Ta och tala i klarspråk om för grabben att han ska ge tusan i din son. Man får tala med bönder på bönders vis.
Bli arg på honom - riktigt arg. Ungar som Petter vill ha klara besked.
Säg du får inte...
Slå, hota, bråka med osv.
Inga -du är ju elak eller ungjävel
Bara konkreta order.
//Luff - fritidsledare m förkärlek för strulisarna

 

[lillebill]

Sv: Anmäla eller inte?

Nu har det gått ett par veckor sedan jag var på skolan sist och ännu har jag inte fått något besked.Så nu vet jag inte om jag ska bli riktigt förbannad eller om jag ska gråta?!

Ska jag ta kontakt med rektorn igen eller ska jag prata med någon högre upp?


För Petters del så har det nog löst sig,ryktet säger att han ska flytta.Och för hans skull så hoppas jag att han flyttar till någon fosterfamilj.

 

[Garpen]

Sv: Anmäla eller inte?

Herregud, stackars pojke!! En far som inte bryr sig och är berusad och en mamma som inte excisterar. Inte konstigt att han beter sig om han gör... Usch, skulle bara vilja krama om honom!

(Därmed inte sagt att det inte är synd om din son, men han tycks ju redan ha omtänksamma föräldrar, kärlek och kramar. )

 

[oz_joj]

Sv: Anmäla eller inte?

Ska jag ta kontakt med rektorn igen eller ska jag prata med någon högre upp?

Låter nästan som om det är dags för ett steg högre upp...

 

[fyrabarnsmamma]

Sv: Anmäla eller inte?

Jag har ett problem som jag inte vet hur jag ska hantera. För att göra en lång historia kort:

Jag har en son på 9 år och i samma skola som honom går en annan kille som vi kan kalla Petter.
Petter är ett "problembarn" som verkligen kan konsten att manipulera andra barn.Han hotar dom med stryk om dom inte fixar tex. ciggaretter och öl åt honom.
Min son har varit kompis med Petter i ca 1 år tills det kom fram att han fått min son att göra saker som inte är acceptabelt.

Då bad vi våran son att inte vara med Petter längre och det gick bra ett tag.För ca 2 månader sedan så började Petter att hota min son med stryk.
Ofta kom sonen hem och grät för att Petter stoppat honom och hotat. Flera gånger har han blivit stoppad och fått cykeln förstörd.
För ca 1,5 månad sedan så berättade jag för skolpersonalen att jag var rädd att Petter verkligen skulle slå min son och mycket riktigt så fick jag ett samtal från skolan för ca 3 vecor sedan.
Min son hade blivit slagen i magen av Petter!

Arg som ett bi så åker jag på skolan och får där veta att Petter har en "övervakare" som ska se efter Petter på skolan.Den här dagen hade övervakaren varit ensam vuxen ute på rasten.
Lärarna hade fikarast och lämnat övervakaren ensam ute med 75 elever.
Vid rastens slut så stannade Petter kvar ute och väntade på att alla skulle gå in.Då han får syn på min son så går han helt sonika fram och skriker: varför får inte jag vara med dig för dina föräldrar.I samma stund så tar han en kona och drämmer till min son i magen.
Som tur är så ser flera händelsen och kan hämta hjälp.

Jag blir naturligtvis skärrad när jag får veta allt det här,mycket med tanke på att jag talat med personalen om mina farhågor.
Mina barn får lämna skolan den dagen och stannar hemma i flera dagar tills jag och sonen känner oss så pass säkra att han kan gå dit igen.
Det blir möten med rektorer och sociala,som redan är inkopplad sedan länge.Incidentrapporter blir skrivna,påstår dom iallafall.
Mitt i all denna röra så är det ingen som frågar hur min son mår.Det enda jag får höra är att det är skollagen och skolplikt som gäller.
Men att eleverna ska känna trygghet under skoltid,det står väl också i skollagen?

Vi bor i en "liten håla" och snart vet alla om att jag hållit barnen hemma .Många ringer och säger att jag gjort alldeles rätt.Även media ringde och ville skriva om händelsen men det vill jag inte.

Det har nu gått några veckor och idag var jag på skolan och ville ha en kopia på denna incidentrapport.Jag fick ingen,fick inte ens läsa någon.Den ena läraren visste inte om det blivit skriven någon,en annan lärare sa att rapporterna var "hemligstämplade" och en tredje sa att det "hade redan hänt,så varför gräva vidare i saken".
Rektorn ville inte ens tala med mig utan jag fick återkomma i morgon.

Varför skrivs det incidentrapporter? Ska inte dessa skickas vidare för utredning?Varför är det en sådan hysteri om att jag inte ska göra något mer?
Vad kan jag göra om det inte finns någon rapport? Kan man vända sig till någon annan för att kolla om det finns någon rapport?

Oj,det blev längre än vad hade tänkt från början.
Nåja,jag ska träffa rektorn och försöka få tag på en kopia i morgon.

åt h vete med skollagen jag tycker du gjorde rätt som höll honom hemma, inget barn ska behöva vara rädd för att gå till skolan. visseligen måste man reda ut detta och din son ska inte behöva komma efter i skolan pga rädsla.
men jag kan säga att jag skulle inte tveka att låta något av mina barn vara hemma tills problemet löst sig.
hoppas det löser sig!! skickar styrkekramar