Ångest inför hästförsäljning

[kolblakkur]

Jag har satt ut en av mina ponnys på annons och har sån ångest! Jag är i läget att jag inte måste sälja, vilket nästan gör det hela ännu svårare. Hästen är halvbror med min andra unghäst, de är väldigt tighta och delar både box och grästuva. Jag får sån ångest av att jag ens tänker tanken på att dela på dem! Grejen är den att jag har fyra ponnys, vilket är en del, och det vore en mental avlastning att ha en mindre att oroa sig för gällande skador och sjukdomar. Ekonomiskt sett gör det inte så stor skillnad, det skulle varit ifall min andre unghäst ville dela box med någon av "gubbarna", då hade jag ju sluppit en kallhyra iallafall.

Hur resonerar ni kring hästförsäljning? Får ni dåligt samvete? Hur hanterar ni i så fall det dåliga samvetet?

Mvh
Världens sämsta person

 

[Görel]

Jag ska också sälja en för att min tid inte räcker till. En del av mig har dåligt samvete för att jag vill sälja, en annan del har det för att jag inte räcker till för någon av mina hästar. Jag försöker tänka att hästen får det bättre hos någon som har tid att ge henne det hon behöver för att må bra. Men jag kommer att gråta lite när hon flyttar för hon har en stor plats i mitt hjärta.

 

[Tass]

Kan du inte börja med att dela på dem nu? Så att de vänjer sig vid det och mår bra ändå. SEN kan du sälja. Då slipper den hästen du säljer få alla problem på en gång.
Det är jättejobbigt att sälja men ibland måste det tyvärr göras

 

[kolblakkur]

Kan du inte börja med att dela på dem nu? Så att de vänjer sig vid det och mår bra ändå. SEN kan du sälja. Då slipper den hästen du säljer få alla problem på en gång.
Det är jättejobbigt att sälja men ibland måste det tyvärr göras

De har bott i vars en box innan, och de mår absolut bra på vars ett håll också. Är väl mest skuldkänslor från mitt håll, att jag funderar på att dela på de två permanent. Får fundera vidare...

 

[Lovisaleonora]

De har bott i vars en box innan, och de mår absolut bra på vars ett håll också. Är väl mest skuldkänslor från mitt håll, att jag funderar på att dela på de två permanent. Får fundera vidare...

Hittar man rätt köpare blir det betydligt lättare. Skuldkänslor tycker jag inte du behöver ha, däremot är det ju såklart en sorg att skiljas från en häst man gillar.

 

[kolblakkur]

Hittar man rätt köpare blir det betydligt lättare. Skuldkänslor tycker jag inte du behöver ha, däremot är det ju såklart en sorg att skiljas från en häst man gillar.

Det är det jag tror att jag gjort, vilket gör att det blev väldigt "verkligt" nu. Usch, ja man kan ju "trösta" sig med att man inte är en känslokall person iallafall....

 

[Lovisaleonora]

Har du hittat rätt köpare menar du? För i så fall tror jag att separationsångest kan vara nog så svår, vi vill gärna tro att vi är de bästa på att ta hand om våra djur. När någon annan kan vara lika bra, men kanske inte på samma sätt.

Svårt nog att tackla.

 

[kolblakkur]

Har du hittat rätt köpare menar du? För i så fall tror jag att separationsångest kan vara nog så svår, vi vill gärna tro att vi är de bästa på att ta hand om våra djur. När någon annan kan vara lika bra, men kanske inte på samma sätt.

Svårt nog att tackla.

Jag tror absolut att det finns andra som kan erbjuda bra hem, men ett bra hem uppfattar jag dessvärre som svårare att hitta när man säljer shetland. Jag vill att hästen hamnar i ett hem där han är lika älskad och väl omhändertagen som t.ex. det dyra halvblodet. Det är det som är det svåra att hitta - jag vill inte att hästen ekonomiska värde ska styra omvårdnaden, speciellt inte om hästen blir sjuk.

Sedan har jag även det etiska ställningstagandet att jag anser inte att det är upp till mig att bestämma vart han ska bo. Eller rättare sagt, jag tycker så synd om hästen som liksom är utelämnad. Den kan inte bestämma själv. Åhhh, om hästar bara kunde tala!