Bukefalos arkiv
Bukefalos
Tillbaka till Bukefalos
Hästdiskussioner 1998 | Undermeny

Hästdiskussioner: Kritiska frågor om NH

Originalinlägg: 29 mar, 13:07 av: Anna
Måste säga att jag är skeptisk till NH men nå´n av Er här kanske kan få mig att ändra mig! Några frågor: Stefan Forsman och hans metoder har det skrivits mycket om, kallas inte det han håller på med för NH? Om hästen ser människan som ett rovdjur hur kan den då oxå se mig som dess flockledare? Det borde vara omöjligt att bygga upp ett förtroende mellan ett djur och dess fiende? I senaste Hästjournalen finns en annons med rubriken "Allt i horsemanshipanda" och där kan man få sin häst inriden på TVÅ DAGAR!! Det kan omöjligt vara ett förtroende som byggs upp mellan häst och ryttare utan det liknar mer HORSEBREAKING, hästen kuvas till underkastelse och förtroendet är borta! Vad är det för fel på den "gamla vanliga metoden", tar den för lång tid eller? Har dessutom svårt att tex se att om min häst vill klia sig mot mig därför skulle försöka ställa sig högre i rang än mig, det kanske kliar helt enkelt? Nå´n som är insatt får gärna förklara!

Svar nummer 1: 29 mar, 16:39 av: tillan
Du har rätt. Hästen kliar sig inte på dig för att sätta sig i högre rang än dig. Det kliar helt enkelt. Vissa hästar gör det även för att lukta som sin flockledare.

Svar nummer 2: 29 mar, 20:35 av: MLI
Tack tillan! Det där sista var något jag gärna ville höra...

Svar nummer 3: 29 mar, 22:32 av: Markus Holst
det mesta av det som kallas NH verkar vara gammal kunskap i ny förpackning. Jag har tagit väldigt lite del av det hela, men det jag har hört talas om är alltid ändå saker som jag könner igen från mitt eget normala hästeri. Bla står det redan i arméns ridinstruktion att hästen skal kunna gå lös bakom en, och där står inte at man krampaktigt skall hålla i tyglarna och hur det nu läres ut på våra ridskolor.

Det är bra att det vedertagna hästeriet sätts under lupp, men tyvärr är min uppfattning at en hel del av det "nya" är rätt flummigt och överpsykologiskt. Att det skulla gå att rida in en häst på två dagar kan vara sant, om man med inridning menar att man hjälpligt kan styra en häst på en ridbana. För mig betyder begreppet inridning att hästen efteråt skall vara ridbar i skogen och i balans i alla tre gångarterna. det gör ingen på 2 dagar.


Svar nummer 4: 30 mar, 10:02 av: Nina
Hmmm... det här kan bli intressant.

Återkommer.

Nina.


Svar nummer 5: 30 mar, 10:37 av: Sofia P
Jag håller helt med Markus. Framförallt verkar en del som håller på med NH helt historielösa i den meningen att de inte kan se eller förstå att det funnits (och finns) väl fungerande metoder för hästhantering jättelänge i Sverige. Oavsett vad man säger så är NH bättre och snällare mot hästen, till skillnad mot traditionell hantering som är elak (alltså enligt NH-folk). Jag är just nu inbegripen i en diskussion på en annan konferens angående hur man lär hästar hur de ska ledas, d.v.s. hur man uppfostrar dem till att gå snällt bakom eller bredvid en utan att dra. I sammanhanget föreslog jag att man kunde sätta träns, stigbett eller tunn kedja under hakan på sin vilda tvåårshingst för att lättare komma åt den när den stegrar och försöker ta kommandot. Och har fått kommenterarer om att jag använder metoder som gör hästen illa, gör den förvirrad (?!) och har jag aldrig hört talas om NH...? Med HELT traditionella metoder har jag ridit in två hästar själv och varit med vid inridningen av flera andra och det vanliga är att efter två dagar kan man sitta på dem, bromsa, styra och kanske trava lite om hästen är lugn och avslappnad. Är det inridning så går det alltså precis lika fort med vanliga metoder. Vad det gäller metoder för lastning vet jag några som provat NH-metoden att trava hästen på en volt och flera hästar valde att hellre trava än att gå in och någon blev helt stressad (och förvirrad!) av det...

Svar nummer 6: 30 mar, 12:11 av: mia g
Snälla sofia jag vill gärna vara med på diskussionen, var är den??IRL eller??

Svar nummer 7: 30 mar, 13:27 av: Tove
Natrual horsemanship är en fråga om att kunna så pass mycket om hästar att du kan förstå vad hästen vill säga till dig när den beter sig på ett visst sätt. Det är inte alls en fråga om underkastelse utan ett ömsesidigt förtroende. Du ska aldrig behöva slå din häst för att den ska förstå, inte heller dra hårt i tyglarna eller sparka med benen när du rider. Att göra så är att hota hästen och är inte alls någon fråga om kommunikation.
Att rida handlar bara om tre saker: Att sitta kvar, att inte vara ivägen för hästen och att få hästen att gå dit du vill. Att inte vara ivägen är väl det mest väsentliga (om man nu kan sitta kvar) och det blir du ju atomatiskt så fort du sitter upp. Du måste alltså hjälpa hästen att röra sig på sitt naturliga sätt (i balans, med rätt arbetande muskler) även när du sitter på ryggen och det kan du aldrig åstakomma genom hot och slag, om du samtidigt vill ha en häst som tycker om dig och villigt förjer dina instruktioner i alla lägen. Det är svårt att ge några precisa direktiv om hur man ska praktisera NH metoden. Det är mer en fråga om känsla och hästkunnande. Problemet med de gamla traditionella metoderna är att många tränare (alla ryttare är tränare) hanterar alla sina hästar på samma sätt och ser inte till den enskilda individens behov. Det är nog det som Sofia P har upplevt med sina hästar (den som stegrade sig och den som skulle lastas). Vid lastningsproblem är det bästa att utnyttja hästens naturliga nyfikenhet och absolut inte skrämma den, utan göra lastningen och åkandet till en trevlig upplevelse. Det är inte speciellt svårt om man bara försöker ta reda på vad det som hästen tycker är obehagligt och jobbigt. Man måste stötta hästen i alla situationer som den tycker är jobbiga så att hästen vet att du bara försöker hjälpa till. Eftersom inte hästar kan lära sig tänka som människor eller dra slutsatser så måste vi försöka tänka som hästar. När det gäller stegrande unghästar så måste man först och främs ta reda på varför den stegrar sig. Vill den komma loss? Är graimman obehaglig? (då är det ju ganska naturligt att den vill slåss mot den). Vill hästen hellre göra något annat? Förstod den inte vad du menad när du ville leda den? Hade du inte hästens uppmärksamhet, så att den blev överraskad? När man ska lära en häst något så är det bäst om man låter hästen tro att det är den själv som kommit på lösningen på problemet och får beröm för det. Då stärker du samtidigt hästens självförtroende och den vågar ta för sig i nya problem som uppstår. Om du slår en häst i en strassad situation så kommer du att krossa förtroendet som finns mellan er om det gör bara att hästen inte kommer att lita på dig och se upp till dig utan försöka komma ifrån de saker du ber den om om den är skrämd.

När jag började rida den häst som jag har nu så hade ägaren använt linor när hon skulle lasta, tvingat hästen att ex gå genom vatten fast den var uppenbart livrädd och slitit i tyglarna när hästen inte förstod när hon red. Hon ville bli av med hästen för att den var "omöjlig" och jag har haft den till låns i tre år nu (hon var tretton när jag fick ta över henne). Jag började med att låta henne lära sig att människor inte är så farliga som hon trodde att de var. Det tog lång tid att bygga upp ett förtroende, men nu litar hon på mig i alla situationer och följer mig vad jag än ber henne om. Jag har aldrig slagit henne utan bara försökt lära mig att förstå vad hon menar och se skillnaderna på om hon är rädd eller dum och handlat utifrån det.

Läs boken "Dansa med hästar" av Klaus Ferdinand Kempfling så förstår ni nog vad jag menar.


Svar nummer 8: 30 mar, 13:54 av: Lena B
Nytt eller inte, flummigt eller inte men nog verkar det finnas ett väldigt stort behov av hjälp med att hantera och förstå hästar. Håller med Marcus om att det mesta på ett eller annat sätt fanns i den gamla armétraditionen men det är ju tyvärr så att de flesta som håller på med hästar idag inte har fått det i sej med modersmjölken. Handen på hjärtat, hur många ridskolor lär ut hantering av häst till sina elever? Borsta och sadla kanske men inte ägnar man hela helgkurser åt hästpsykologi?
Kalla det NH eller vad ni vill, jag tycker det är positivt med ALLT som får ryttare att överhuvudtaget fundera på varför hästen gör (eller inte gör!) olika saker och fundera på varför de själva gör som de gör och att det kanske finns andra sätt.

Svar nummer 9: 30 mar, 14:34 av: Anna
Tove! Inget av det du beskriver är typiskt för NH utan du säger ju bara att man inte ska utöva våld mot hästen och det är väl inget nytt eller specifikt för någon metod?! Håller dessutom inte med dig om att "klassiska" tränare inte ser till individen, det känner i alla fall inte jag igen mig i. Vore kul om någon kunde kommentera Stefan Forsman. Mycket jag läst om honom (i debatten som varit) verkar ju vara att få hästen "underdånig" och det kallar jag våld. LenaB! Läste du hästpsykologi på ridskolan då? Det fick aldrig jag göra men att man inte ska vara våldsam mot andra (djur eller människor) ska man behöva lära sig det på ridskolan??

Svar nummer 10: 30 mar, 14:42 av: Sofia P
miag : Det är på www.torget.se/veterinar. Kul om fler är intresserade av debatten - jag ser fram emot dina inlägg där. Diskusssionen börjar med ämnet Gå ute? - en hästägare har bl.a. problem att leda sin welshponny för den springer på tvären.

Svar nummer 11: 30 mar, 15:02 av: Sofia P
-> Tove. De enda hästar jag hanterat som stegrat sig är testande unghingstar, vid ca. 2 årsålder. (Min egen häst kan jag t.ex. leda i pannluggen och oftast går hon med utan att jag alls håller i henne.) Detta är hästar som letts tidigt - redan som föl och de vet mycket väl att man egentligen ska gå bredvid sin skötare. De är INTE rädda utan kommer vid den åldern på att de ska försöka testa sin rang i flocken - de är inte längre små föl. Detta testande inbegriper ofta människor. Vad gör en hingst som vill komma högre i rang? Jo det handlar ofta om att stå på bakbenen och slå med framhovarna mot andra hingstar. Det har ingenting med obehag från grimman att göra. Jag vet alltså mycket väl VARFÖR de stegrar sig och det är ett övergående problem om det hanteras på rätt sätt. Jag håller helt med om att man ska lasta en häst i lugn och ro. Men där kan jag återigen säga att alla de hästar jag hanterat har efterhand varit extremt lättlastade. De har samtliga gått in i transporten själv så att man kan lasta ensam och lägga för kedjan bakom. Det är t.ex. inget fel att använda linor på en häst som reagerar rätt på dem (absolut inte på t.ex. spända hästar som hoppar runt) och då märker de att det inte är lönt att inte vilja gå in i transporten och då kan man sluta använda linor. De hästar jag nämnde, där man provat NH vid lastning, hörde till stallkamrater och folk i min omgivning. Jag håller helt med om att man inte ska slå en häst när man rider. Jag lärde mig rida för bl.a. en gammal ryttmästare och gud vad han skällde om man någonsin slog sin häst. Det är ALLTID ryttarens fel när det inte fungerar var hans rättesnöre. Tror du han hade hört talas om NH? Jag tycker mycket i NH verkar jättebra förresten, men en del verkar INTE bra och som jag skrev - det är inte bara NH som är RÄTT. Det finns andra sätt också.

Svar nummer 12: 30 mar, 17:27 av: Maja
NH är ju egentligen inget konstigt. Bara lite idéer om hur man kan hantera hästen med tanke på att hur hästen själv tänker och beter sig och hur vi beter oss. Jag tycker liksom Tove att det handlar om ickevåld. Att få en häst att villigt göra det du vill. Dit kan man nå på många olika sätt. Man kan kalla det NH (och ta till lite knep som P.Parelli föreslår om man är nygammal nybörjare som jag) eller använda sin egen förvärvade kunskap om man bara hanterar hästen med respekt och lugn så kan man nå samma mål tror jag. Det jag har läst om NH handlar inte om snabba lösningar, bara finurliga, och om att den häst som är lättast att hantera är den som man tidigt börjat hantera och med lugn vant vid olika situationer.
En kompis till mig som börjat rida western beskrev situationer vid tävlingar så här. "På vanliga tävlingar dundrar det och brakar när hästarna lastas ur. Spända slänger de sig ur. På westerntävlingar backar hästarna lungt ur och väl ute ställer de sig och sover. Jag blev mycket förvånad, trodde nästan att de var drogade." NH bygger mycket på just westernridning och det NYA med NH är väl att westernridning och dess idéer är NYA i Sverige. Man måste kunna vara lite öppen för det som är nytt för en.
Mitt motto är: läs mycket, lyssna mycket och välj sedan själv det av allt du hör som du tycker är bra och passar din hästfilosofi.

Svar nummer 13: 30 mar, 19:05 av: Lena B
Nej, jag har inte läst hästpsykologi på någon ridskola. Det är ju bl.a. det jag försöker säja: De flesta börjar rida på ridskola men de som sedan skaffar egen häst har ofta hyfsade kunskaper om ridning men vet för lite om hästar. Då är det väl bra att NÅGON på allvar försöker hjälpa dessa att förstå hästen?
Sedan hoppas jag förstås att man inte okritiskt sväljer allt. Det vore ju ganska förfärligt om hästägare började kasta eller binda ihop benen på sina sina hästar för att man hört talas om det på någon kurs!

Svar nummer 14: 30 mar, 22:21 av: Markus Holst
Det som känns viktigt för mig när man börjar att prata om NH är att det inte finns något motsatsförhållande mellan detta och traditionell hästhantering, vilket jag upplever att många "nyfrälsta" vill hävda.
Den traditionella ridningen har svårt att nå ut med budskapet, men det beror oxå mycket på det att ALLT sorteras in under det begreppet, även folk som inte vill lära, seller har haft en chans till hästutbildning. Dessa människor kommer det att vara lika svårt att nå för NH (som rörelse) som det är för traditonell häst- och ridutbildning att få kontakt med dem.

Jag är mycket positiv till att ta en debatt om hästutbildningen på våra ridskolor, för den är långt ifrån bra, men jag vill då höra konstruktiva åtgärder och inte enbart att vi för varandra talar om hur dåligt allt är där.


Svar nummer 15: 31 mar, 12:15 av: Anna
Jag kanske är trög men jag har fortfarande inte förstått vad som är utmärkande för NH? Det finns väl INGEN metod som förespråkar våld? Det enda jag hört hittills som varit specifikt för NH är Stefan Forsman och hans metoder och dom har ingen här ens kommenterat. Jag förstår inte heller hur en annons om att rida in en häst på två dagar kan LOCKA folk? Den sk "inridning" som är möjlig på två dagar borde man rimligen klara av själv på två dagar (om man har is i magen...). VARFÖR vill man ha sin häst inriden på två dagar? LenaB! Varför skulle NH hjälpa någon att förstå sin häst mer än andra metoder? Det är väl helt upp till var och en vart man söker sig, NH har väl ingen uppsökande verksamhet utan du får själv söka dig dit. Huvudsaken är väl ATT man söker hjälp när det behövs.

Svar nummer 16: 31 mar, 12:28 av: Sofia P
Som svar på Annas fråga kan jag nämna några saker jag läst om på nätet om NH, som inte är Forsman. Seven Games är NH-övningar som lär hästen att bli följsam och gå undan från marken - man gör övningarna i vissa enkla steg och efterhand lyssnar hästen mer och blir lydigare. Det är väl ungefär samma sak som när man tränar föl på vanligt sätt att ledas och hanteras, men mer systematiskt. Som jag förstått det så är tanken med NH bl.a. att även om man nu inte är så himla bra på hästar så kan man ändå lära sig några säkra, bra sätt att hantera sin häst på. Enkla "kokboks"-övningar som alla klarar och där hästen inte känner sig illa behandlad. Detta är i alla fall den bild jag fått av NH i USA på konferenser där. I Sverige verkar det vara vinklat lite annorlunda - här pratas det mycket om att man ska relatera till hästen på hästens villkor, vilket jag tycker är självklart och inget nytt alls.

Svar nummer 17: 31 mar, 18:01 av: nina
metod? snarare en filosofi och det fins som sagt inga snabba vägar eller gen vägar...

återkommer...


Svar nummer 18: 31 mar, 22:35 av: Maja
Anna, jag har aldrig hört talas om Stefan Forsman, utan det namn som jag förknippar med NH är Pat Parelli. Du kan gå till adressen nedan och titta lite så får du se lite om det som Sofia P. pratade om. Jag håller fullt med Sofia P. i det hon säger, eftersom jag som nygammal nybörjare behöver just dessa kokbokslösningar för att jag inte har läst någon hästpsykologi. För övrigt har jag ingen kunskap om svenska ridskolor heller, om hur de lär ut. Men det måste vara som Markus säger att det inte finns ett motsatsförhållande. Man måste använda sitt förnuft och plocka det av olika idéer som passa ens syfte bäst.
Här är adressen:
http://www.algonet.se/~nnha/
Du får beskriva vad Stefan Forsmans metoder går ut på så att jag förstår vad du menar.
Hälsning Maja

Svar nummer 19: 31 mar, 23:33 av: Anna
Det var en debatt om Stefan Forsman och hans metoder i Ridsport för ganska länge sedan. Jag kommer inte ihåg allt men han blev starkt kritiserad för sina metoder som gjort en del hästar mer eller mindre vettskrämda (enligt vissa). Om jag inte minns fel så finns han här på nätet? Jag kan inte se nå´t motsats förhållande heller, än så länge ser jag knappt någon skillnad mellan NH och den "gamla vanliga" (klassiska) metoden. Nina som säger att du ska återkomma hela tiden! Är du insatt i det här så kan du kanske förklara FILOSOFIN för mig, och kom inte dragandes med "icke våld" och det där igen för ingen filosofi förespråkar våld. Varför lockar en annons med inridning på två dagar (i Horsemanshipanda, Hästjournalen nr.1 -98 sid.109)? Kan inte se vare sig det bra eller fantastiska med det, vilka tar dit sina hästar egentligen? Stefan Forsman?

Svar nummer 20: 01 apr, 14:08 av: Maja
Anna,
en hästkarl (gammal hovslagare, ryttare, distansexpert) berättade nyligen för mig att han varit i USA och med och sett hur de gör för att tämja vildhästar. Han var mycket imponerad. Han berättade om hur man fick in vildhästen i en transport där den fick sticka ut huvudet genom ett hål. Fyllde den med säd helt runt hästen så att den ej kunde röra sig eller skada sig. Sedan kunde man lugnt klappa hästen och vänja den vid grimma, utan att det fanns risk för skada för någon. Snabbt kunde man vänja hästen vid grimma och att röras av människor utan rädsla. När hästen kom ur transporten kunde den lugnt ledas av en människa. I detta läge är man ju beroende av snabba lösningar för att överhuvudtaget kunna föra bort vildhästen så att den kan bli hanterad. Det som vi ser på film om vilda västern och tjo och hopp med hästarna såg han inget av.
Vi är ju oftast inte i den situationen, vi har våra tama unga hästar, och behov av snabba lösningar finns inte.
Så att det skulle vara ett värde i att rida in en häst på två dagar kan jag inte se. Däremot kan jag se att det finns ett värde i att om någon har en metod för hur de två första dagarna av hästens inridning kan bli lugna och harmoniska, då skall man väl vara lite nyfiken på metoden. Själv kan jag väl säga att min häst blev "inriden" på två dagar (från det att jag satt på honom). Om man med det menar att hästen lungt kan gå framåt, stanna och vända. Men det berodde ju på att han genom longering tidigare hade lärt sig rösthjälper, och det är väl en vanlig metod här i Sverige skulle jag tro.
En bekant till mig är helfrälst på western och NH. (Skall titta på när de rider för tränare på lördag, skall bli intressant.) Hon tog över en problemhäst och tycker att dessa metoder har gjort underverk på hennes häst. Jag vet inte vem hennes tränare är? Jag återkommer Anna (ooops...tänk om det är Stefan Forsman)
Hälsning Maja

Svar nummer 21: 01 apr, 14:58 av: Anna
Vad säger din kompis om det här med att hästen ser oss som rovdjur (som jag läst på en annan NH-diskussion)? Av vilken anledning tämjer de vildhästarna skulle jag vilja veta och vid vilken ålder? Om dom började med att vänja dom vid grimma som föl så skulle dom nog inte behöva fylla transporten med säd... Min egen unghäst skulle dessutom garanterat få panik även om hon inte skulle skada sig (jag tycker det låter helt vansinnigt och är inte ett dugg imponerad)! Ett sådant sätt kan väl knappast skapa förtroende mellan häst & människa? Annonsen om inridning sa ingenting om harmoni utan talade enbart om att det skulle ske på två dagar.

Svar nummer 22: 01 apr, 21:59 av: Maja
Nu har jag inte möjlighet att fråga hästkarlen just nu. Men en vildhäst är en vildhäst. Man kan ju inte vänja den vid grimma som föl om man först fångar den vid vuxen ålder. Det lär ju bli många bocksprång och rep och dylikt utan transportmetoden med en häst som aldrig varit i närheten av en människa. För att inte tala om risk för skador för både folk och fä. Jag vet inte varför de tämjde vildhästarna när han var med, men jag har hört att med människans utbredning har de vilda hästarna fått allt mindre utrymme i en del områden i USA. Man har då ansträngt sig att fånga de vilda hästarna som annars skulle fara illa i det vilda och sedan hittat människor som vill adoptera dem. Men jag vet som sagt inte om det var där han var.
Beträffande olika arters olika sätt att kommunicera skulle jag vilja säga så här (också något hästkarlen sagt en gång). När hästar är aggressiva då reser de sig på bakbenen, slår med dem mot den andra hästen och visar sina tänder för att bitas. När vi människor är vänliga...då närmar vi oss hästen på våra bakben. Vi sträcker våra framben mot hästarna (för att klappa) och vad mer, jo vi ler då att vi visar varenda gadd. Hästarna lär sig självklart att tolka vårt beteende rätt när de umgås med oss ofta (men tänk dig situationen för en vildhäst). De är duktiga på att tolka vårt kroppsspråk. Om vi lär oss om deras kroppsspråk kan vi få en del gratis när vi umgås med dem och behöver då inte alltid anpassa dem till oss. Som jag har förstått det är det det som NH går ut på. Men som också sagts, det finns många fler duktiga hästmänniskor som vet det även inom andra discipliner.
Hälsning Maja

Svar nummer 23: 02 apr, 13:12 av: Anna
Hur får dom in vildhästar i en transport då? Dessutom borde det ju finnas unga hästar i en flock med vildhästar och det vore kanske lättare att försöka ta dom? Jag är tveksam till om hästen tolkar VÅRAT kroppsspråk på samma sätt som om vi var en annan häst, men jag kan ha fel.

Svar nummer 24: 02 apr, 14:28 av: Sofia P
Jag tycker det låter som en extremt ångestladdad upplevelse för en häst att begravas i säd och inte kunna komma undan. Frågan är om den inte är för chockad för att våga sätta sig emot efter det... Det låter verkligen som horse-BREAKING, dock utan fara för liv och lem. Men vad vet jag. Det lustiga är att vissa som håller på med NH säger att det just INTE är snabba trix som gäller utan NH innebär lång träning av hästen och jobb i rundpaddock, uppbyggande av förtroende o.s.v. Och en del säger att det minsann är en filosofi: att man relaterar till hästen på hästen villkor och andra säger att det främst är METODER som gör att man kan hantera sin häst, även om man inte kommit så långt med sitt hästkunnande.
Dessutom skulle jag vilja ta upp en annan aspekt på detta med att relatera till djur. Vuxna djur kan mycket väl ha en speciell sorts relation till ett viss levande väsen, som den inte har till andra djur av samma art. Som exempel kan jag ta mina egna katter: De beter sig mot oss på ett sätt som de ALDRIG skulle göra mot en annan katt och vet mycket väl att vi inte är katter man behöver konkurrera med.

Svar nummer 25: 03 apr, 20:27 av: Maja
Hur de fick in hästen i transporten. Jo, de hade jagat in hästarna i en fålla, ställt en transport i den enda öppningen, med ett hål för huvudet i andra ändan. Hästarna rusade genom transporten för att ta sig ut mot ljuset (hålet). Visst var det säkert panikartat för hästen. Men mer skonsamt än att bli snärjd av rep till att vara stilla. Föresten är väl inte det jag har berättat här typiskt för NH. Det är ju bara en metod de använt i USA, varifrån NH kommer.
Visst anpassar sig hästarna till oss, men bäst är väl om vi också anpassar oss till dem. Dessutom är ju varje häst en individ och som det har den ju ett individuellt förhållande till varje människa den träffar. En hovslagare larvar sig min häst aldrig med, men med mig kan han allt göra det ibland. Hovslagaren utstrålar väl säkerhet.
Hälsning Maja

Svar nummer 26: 04 apr, 00:55 av: Oh May!
Stillsam kommentar! Räta på ryggen, var säker på vad du vill, belöna med klappar och mycket godsaker, se humoristiskt på testande hästa men besäm var gränsen skall gå. Ta och ge,men kom i håg att hästar är hästar och kan ej ges mänskliga känslor eller intelligens- även om de är smarta- speciellt om de kan förvänta sig mutor...



Svar nummer 27: 04 apr, 14:37 av: Maja
Oh My, så rätt. Men inga godsaker.

Svar nummer 28: 05 apr, 22:06 av: Tove
NH är inga kokboksmetoder utan mer en fråga om känsla och sunt förnuft. Lyssna på namnet: Natrual Horsemanship, vad låter det som om det skulle innebära. Av den erfarenheten jag har fått så tolkar de flesta hästar samma signaler på samma sätt oavsett om dom kommer från en häst eller människa. Stefan Forsman tänker jag inte kommentera, för jag har aldrig sett honom arbeta, bara hört rykten moch det är inte tillräckligt. Om man frågar ett antal hästägare vad de anser vara en inriden häst så får du nog lika många svar, men jag tycker att en inriden häst är en häst som har accepterat sin tränare och vill lära sig mer. Som är mogen för en vidare utbildning.

Sofia P. Om du tänker sig att dina unghingstar skulle stergra sig och vilja slåss mot sin ledare, för att höja sin rangordning i fritt tillstånd. Var det då något som drog dem i munnen? Skulle inte tro det. (Om inte Sofia var där snabbt som attan och satte på hästen ett stigbett...IRONI) Hur kan du då överhuvudet taget tänka på att de skulle förstå stigbettets tryck om du helt plötsligt börjar använda det, när de vill testa dig? Efter ett tag förstår de säkert, men kom inte och säg att de respekterar dig som en värdig ledare och (viktigast av allt) ser upp till dig. En bra tränad unghäst har den uppfattningen om sin tränare att den alltid vill göra det du ber den om och alltid vänder sig till honom/henne för att få stöd och hjälp, en god kamrat. Det är en fråga om FRIVILLIG underkastelse.

Detta tjafs om hästen ska få klia sig eller inte mot en människa. Den försöker förmodligen inte höja sin rang (det skulle vara ett konstigt sätt att göra det i sådana fall). Om någon sett en häst klampa fram till sin ledare och börja gnugga sig för att det kliar lite och ledaren accepterar detta, så visst då kan ni låta era hästar klia sig mot er. Det är en fråga om respekt.


Svar nummer 29: 06 apr, 12:12 av: Sofia P
Tove. Självklart skulle inte en annan häst sätta stigbett på den. De skulle heller inte sätta sig på en annan häst, försöka få dem att hoppa hinder och jag vet inte allt så det har knappast med saken att göra. Vad en häst skulle göra är att den skulle bitas eller slå med frambenen och ingetdera är något människor kan göra. Men man kan dra till i munnen eller över nosen på dem så förstås de också mycket väl vad det är som gäller och vem som bestämmer. Jag tror inte ett dugg på att NH- underkastelse är mer "frivillig" än vanlig träning. Antingen vill hästen lyda och är samarbetsvillig eller så är den inte det. Alternativet är att den gör vad man ber den om för att den är rädd och jag kan fösäkra dig om att mina hästar inte är rädda för mig på det sättet. Jag har redan förklarat i vilken situation unghästarna är när de testar och jag är helt övertygad om att även NH-tränade föl kan få tanken i huvudet att de kanske vuxit sig stora nog att prova något. Och i NH sparkar man knappast tillbaka heller i det läget. De hästar jag har jobbat med har varit trevliga och lätthanterliga, gillar människor och ser till dem i första hand. Det spelar ingen roll hur mycket du teoretiserar kring deras reaktioner. Jag vet efter många år av Trial-and-error och efter mycket hjälp av duktiga hästmänniskor vad som funkar och inte funkar och hur man får en bra relation till sin häst. Och det behöver inte heta NH för att det ska gå bra.....

Svar nummer 30: 07 apr, 18:25 av: kgkg

klmköl

Svar nummer 31: 08 apr, 09:11 av: Maja
Att vi talat om kokbokslösningar handlar snarast om att när man som jag är nygammal nybörjare och aldrig riktigt tidigare funderat över hästars beteende får en slags aha upplevelse när man blir lite mer påläst. Det förklarar så mycket från vanliga problem till helt oproblematiska beteende.
Bara att lära sig av hästars anfalls och försvarsbeteende.
En häst anfaller med framänden, rör sig mot och slår med framben eller bits. Som människa kan man undvika att tillrättavisa sin häst på detta sätt, att slå hästen med händer (spö) vänd mot den. Man vill absolut inte vara en anfallare. När det är du som närmar dig hästen skall den veta att det är tryggt. Du vill den väl (liksom dess mor en gång ville).
En häst som försvarar sig (du inkräktar på mitt område) vänder rumpan till, hotar att sparka och sparkar om det behövs. Detta bör man göra när hästen inkräktar på ditt område. Hästen skall aldrig gå på människan, tränga in i ett hörn, trampa på fötter osv.
När man leder hästen går den bakom (följer ledaren) i början visar man tydligt med armbågar och kickar bakåt att hästen absolut inte får gå på en. I stallet vänder man ryggen mot hästen som tränger en och gör samma sak. Man väjer inte.
Otroligt snabbt får man resultat. För detta är ett kroppsspråk som vi inte behöver lära hästar, de vet det redan. Hästen vet att du försvarar ditt område och att den har gjort fel.
Såg en tränare i helgen med en ettåring. Har läst att man kan göra på detta vis med hästar, men bara tränat själv. Nu fick jag se det. Har läst att man skall sluta träningen när hästen står tryggt nära tränaren, med sänkt huvud, gäspande och slickande om munnen (alltså trygg och avslappad). HMMMM....tänkte jag förut. Låter inte troligt.
Tänk en ettåring (hingst) i ett ridtält. Vinden viner ute, tältduken får hela stället att dåna. Fler hästar står och väntar på sin tur. Och där har vi den lille hästen. Efter tio minuter med en helt ny människa står fölungen med huvudet sänkt och helt nära tränarens mage och gäspar stort.
TALA OM UNDERVERK NÄR MAN ANVÄNDER SIG AV HÄSTARS KROPPSSPRÅK ISTÄLLET FÖR ATT FÖRSÖKA LÄRA DEM ETT KONSTGJORT MÄNNSKLIGT.
Hälsning Maja

Svar nummer 32: 08 apr, 09:36 av: Sofia P
Jättebra beskrivning (menar du förresten att det är unikt för NH det du såg med ettåringen?), men då kan jag berätta om den lilla shettishingst vi lånade en sommar som anföll. Vände man ryggen mot honom blev man nersprungen - det hände mig två gånger - en gång blev jag nedtrampad och den andra gången fällde han mig och högg mig ryggen. Där var anfall bästa försvar - min syster gick mot honom och klippte till honom med ett spö när han kom kutande och det funkade - han slutade anfalla. Jag tror inte att man alltid ska vara i försvarsläge mot sin häst utan mycket väl kan vara i anfallsläge om hästen VERKLIGEN är besvärlig. Jag kan nog komma på någon mer häst som jag aldrig skulle vända ryggen till. En riktigt kaxig unghäst kan mycket väl gå rakt över en - de märker att ens armbågar eller sparkar inte tar och knappast känns och kliver bara på. Därför håller jag mig vid bogen med hästar som grovt ifrågasätter ledarskapet. Inte för att det är rätt ställe på hästspråk utan för att där kan man inte bli sparkad, man blir inte översprungen, man kan dra ner den stegrande hästen och man ser vad hästen håller på med. Dessutom är det skillnad på hingstar och ston. Ston stegrar sig mycket mer sällan - de vänder ändan till och sparkar eller kosparkar. Hingstar är mer för att gå front mot front.

Svar nummer 33: 08 apr, 12:53 av: Anna
Jag tror inte alls att hästen försöker tolka vårat kroppsspråk utifrån sitt eget! Om man nu ska jämföra med vilda hästar så lär dom sig att tolka andra arters beteende utifrån just de andra arternas beteende. Dessutom så LÄR sig hästar att förstå andra hästars kroppsspråk, det finns inte inbyggt eller medfött. Jag tror personligen att de lär sig tolka människors beteende på precis samma sätt, och att de lär sig vad vi menar precis lika fort så länge vi är konsekventa i vårt handlande. En häst som märkt att en människas armbågar och kickar inte känns nämnvärt kan dessutom bli en farlig häst. Vi hade en så´n häst i stallet förut och när man skulle gå ner i hagen för att hämta sin häst så anföll han. Han stog på två ben och slog med frambenen och det sista jag ville i det läget var att vända ryggen till... Maja! Du berättar aldrig vad tränaren du sett GJORT för att få ettåringen så avslapnad, vill gärna veta!

Svar nummer 34: 09 apr, 08:32 av: Maja
Tränaren gjorde precis det jag beskrev ledde hästen och visade med kroppsspåk vem som var boss. Dessutom kelade han väldigt mycket med den, pratade och krökte på nacken på hästars vis och undvek att titta rakt på den utan sneglade från sidan. Vilken grej det var att se.
Han förklarade även det här med rovdjuret, som en del visat sig skeptiska till. Ett rovdjur har båda ögonen frammåtriktade, så att den kan fockusera på sitt byte vid jakt. Ett bytedjur har ögonen på sidorna för att kunna se största möjliga område (en betande häst kan se långt åt sidorna). När vi är vända mot hästen och tittar på den med båda ögonen beter vi oss som rovdjur. Vill vi ha hästen med oss skall vi därför vända ryggen till och gå dit vi vill, visa att det ok.
Visst kan det vara berättigat för en människa att anfalla om hästen är direkt farlig.
Min häst är lägst i rang i hagen och en häst brukade anfalla honom när jag hämtade honom. Jag fick kämpa med detta. Nu har jag börjat hantera den andra hästen lite. Leda honom och rida honom. Vid ledning har han förstått mycket snabbare än min egen häst att hålla sig där bak. Nu möter jag alltid den andra hästen som en glad häst. Han kommer gärna fram och visar aldrig en sur min längre, han vet hur det skall vara, och det gör honom trygg.
Men visst kan man nå samma resultat genom lite olika vägar, men jag tror att NH kan ge oss en del genvägar. Så varför inte...
Hälsning Maja

Svar nummer 35: 09 apr, 08:41 av: Maja
Förtydligande: visst kan det finnas tillfällen då man som människa måste anfalla för att det är farligt likaväl som man måste hoppa undan för hästen. Men när man hanterar sin häst skall man försöka undvika det. Varje gång du väjer undan får hästen övertaget. Varje gång du anfaller skrämmer du hästen till lydnad, och då måste man arbeta mer med att göra hästen trygg igen. Så i normala fall anser jag att försvar ja, anfall nej.
Hälsning Maja

Svar nummer 36: 09 apr, 10:52 av: Anna
Den här hästen som tränaren visade upp var det en extra besvärlig häst eller? Vad är det som säger att den inte redan hade ett grundmurat förtroende till männinskor annars? En "normal" häst (i alla fall en av mina) hade inte heller betett sig annorlunda och jag ser ingen anledning till att de skulle göra det. Menar du att den fladdrande tältduken var problemet eller att ettåringen skulle anfalla (eller på nå´t sätt bete sig "fel") bara för att det var nå´n han inte kände? Om jag tyckte att det verkade vara en genväg med NH så skulle jag vara villig att försöka, men jag har fortfarande inte sett fördelarna. Den hästen vi hade som anföll gjorde det bara när man hämtade andra hästar, om man hämtade HONOM gick det utmärkt. Det här rovdjurssnacket köper jag bara inte! Ett rovdjur kan ALDRIG skapa ett förtroende mellan sig själv och sitt byte.

Svar nummer 37: 09 apr, 22:05 av: Maja
ANNA!!!
Nu börjar jag tycka att du bara säger emot för att du har bestämt dig för det. NH är dåligt och inget annat, sedan kan jag berätta vad som helst och du kommer att fortsätta och säga emot. Mycket av det jag sagt kan du läsa om i traditionella hästhandböcker, det finns inte ett motsatsförhållande som du tycks göra gällande, NH är ett komplement.

Hur du än gör så är du ett rovdjur. Dina ögon sitter där de sitter. Dina förfäder (visserligen männen) brukade hetsa mammutar nerför stup för femton tusen år sedan och sedan skära hälsenorna av det skadade djuret innan de började stycka. Du kan som jag ha blivit vegetarian, men din byggnad är ändå rovdjurets och hästen är ett bytesdjur. Vi människor är trots allt bara djur och har många instinkter som får hoppa fram och spöka, framförallt om vi blir arga eller rädda, då är det den primitiva delen av hjärnan som reagerar, lilla hjärnan med hjärnstammen. Adrenalinet rinner till och vi är redo att fly eller anfalla.

Det var absolut inget fel på fölungen och om du
inte finner det märkligt att den kunde vara så lugn så är det inget jag kan göra åt det.
Maja


Svar nummer 38: 09 apr, 22:07 av: Maja
En sak till. Har du aldrig ätit hästkött?

Svar nummer 39: 10 apr, 18:19 av: Anna
Nä, jag äter inte kött överhuvudtaget. Jag har dessutom inte sagt emot alls utan bara fortsatt att ställa frågor. Jag anser inte att människan är ett rovdjur och tycker att du är farligt ute när du säger så tvärsäkert att vi är det. Vi har mer som tyder på att vi är lämpade för att äta vegetariskt än tvärsom. Har dessutom sagt tidigare att jag inte ser något motsatsförhållande. Om du inte kan svara på mina frågor så strunta bara i det i stället för att bli sur.

Svar nummer 40: 10 apr, 19:32 av: Maja
Okej Anna, jag har motiverat varför jag anser att människan är ett rovdjur. Genom att hänvisa femtontusen år tillbaka i tiden och till vår fysik. Nu frågar jag dig...vad har du för belägg för att människan ej är ett rovdjur?
Det enda du svarar på alla fakta jag har lagt fram är att du tvivlar, men inte varför och på vilken grund. Så från min sida sett handlar det inte om att inte jag kan svara.
Vad ville du ha ut av den här diskussionen?
Själv ville jag visa att NH kan vara användbart...och att man kan samla kunskaper från vitt skilda håll och sedan skapa sin egen hästfilosofi.
Hälsning Maja

Svar nummer 41: 10 apr, 19:36 av: Maja
En sak till. Jag har sett hur du på ett annat ställe till en som var intresserad av NH sagt att hon skulle gå hit och diskutera, för här fanns ju ingen som visste vad NH är, efter att jag hade svarat dig flera gånger och försökt förklara hur jag har förstått det hela. Om nu jag har missförstått det hela skulle jag vilja att du helt enkelt berättar vad NH går ut på och vad det är du inte tycker är bra.
Hälsning igen från Maja

Svar nummer 42: 12 apr, 23:37 av: Tove
Anna!
Jag håller fullständigt med Maja! Hon vet mycket väl vad hon pratar om, men det betyder inte att man kan behandla alla hästar på samma sätt (vilket sagts många gånger, men tål att sägas igen) är man ute efter att visa vem som bestämmer den tuffa vägen, måste man ju möta hästen på dess egna nivå och det är ju fysiskt omöjligt. Framförallt handlar NH om förståelse. Så myckat mer än det är det inte. Det är inte någon som helst motsats till den traditionella träningen, utan mer en komplettering och vinkling.

Det jag menar med frivillig underkastelse är det jag upplevt med min häst. Hon har blivit mycket illa behandlad hela sin uppväxt och var nästan helt likgiltig för allt som hände runt henne. Hon blev fruktansvärt rädd om man skällde, hade inget självförtroende och vågade aldrig göra något, knappt det man bad henne om. Jag fick henne som trettonåring, så detta hade pågått ganska länge. Hon hatade allt och alla och när hon märkte att jag aldrig slog henne blev hon som förbytt. Hon var jätteknepig och det gick inte alls att lita på henne. Hon kunde stå på bakbenen, slita sig loss och bråka som sjutton. Jag lät henne hållas, berömde jättemycket och klev bara undan om hon blev farlig. Jag visste ju varför hon gjorde såhär och att om jag slagit henne så kanske hon hade slutat, men jag ville inte ha den sortens respekt, då var jag hellre utan. Tillslut märkte hon att det var lönlöst att bråka (hon slapp ju inte arbeta för det) och blev bara trevligare och trevligare. Numera kan vem som helst hantera henne och hon litar på människan, vem det än är (tidigare ägaren har inte träffat henne igen, så om hon gjorde det vet jag inte hur det skulle bli). Hon ställer upp på allt man ber henne om och hon gör det fullt FRIVILLIGT. On tycker om att arbeta och istället för att sticka till skogs kommer hon fram i hagen (första gången hon gjorde det höll hjärtat på att stanna) Hon har aldrig blivit tvingad att ex. stå still, bara tillfrågad. Igen och igen och igen, tills hon gjort det. Samma sak med ridningen, bett om en tempominskning och absolut inte börlat slita och dra om hon inte har lytt. Det kallar jag frivillig underkastelse, men kalla det vad du vill. Min häst vet ialla fall att hon faktist inte behöver göra som jag säger, hon får inte stryk för det. Hon är endå en av de lydigaste hästar jag träffat.


Svar nummer 43: 12 apr, 23:56 av: Tove
Med föregående inlägg menade jag absolut inte att "standard metoderna" behöver vara annorlunda på något sätt. De flesta hästar trivs med sitt arbete och blir absolut inte lika illa behandlade som min häst blev förut. Jag menar bara att det är skillnad på respekt och respekt.

En sak till. Människan är ett rovdjur, det kan vi inte komma ifrån (alla rovdjur har båda ögonen på framsidan av huvudet, som sagt var). Jag tror att rovdjur och offer kan bygga upp ett bra förtroende, det är ganska bevisat. Men det krävs nog en mycket stor anpassningsförmåga, framförallt från människans sida, för att det ska fungera bra.

Det där som Sofia P sade om att det inte är naturligt heller att sätta sig på hästen och rida eller be den hoppa ett hinder.(går inte riktigt att jämföra med att sätta på stigbett på unghästar, men jag ska försöka). Det är klart att det inte är det, men man ber ju aldrig en häst om något den inte förstår, och en häst tränas ju alltid så att den hela tiden förstår vad man menar. Eller? Dessutom tycker jag inte att vi ska krångla till det mer än nödvändigt.

Hälsn. Tove


Svar nummer 44: 13 apr, 16:46 av: Anna
Även om alla rovdjur har ögonen på framsidan av huvudet behöver väl inte det betyda att ALLA som har det ÄR rovdjur! Koala tex? Att vi faktiskt äter kött behöver ju inte heller betyda att det är meningen (eller ens bra för oss). Våra tänder är ett utmärkt exempel på att vi troligen är växtätare, försök jaga (vilka byten skulle vi EGENTLIGEN, rent fysiskt, kunna jaga?) och nedlägga ett byte med dom. Att våra magar dessutom behöver åtskilliga dagar för att kunna smälta kött är väl bara ytterligare ett exempel. Jag har hört många fler teorier om varför vi inte är rovdjur från så mycket mer kunniga än mig. Jag klandrar ingen som äter kött (jag hoppar inte på dom i alla fall) men JAG tror inte att det är meningen. Maja! Vadå 15000 år?? När var du eller någon du känner ute och nedla ett byte senast? Att jag ville ha svar på vad NH är (det var alltså DET jag ville få ut av diskussionen) från fler än dig beror på att jag tyckte jatt jag inte fick svar av dig. (När jag läste igenom dom nu igen kan jag fortfarande inte se några svar...) Tror säkert att NH, vad det nu är, kan vara användbart. Fast om fylla säd i en hästtransport med häst i hör till NH är jag minst sagt skeptisk, och jag har fortfarande svårt att förstå hur man kan lockas av annonsen om inridning på två dagar och varför du är så himla fascinerad över en trött unghäst... SofiaP. beskrev "seven games" och det är väl det jag tyckt varit specifikt för NH än så länge. Tove! Jag vill gärna ha exempel på vilka rovdjur och "offer" som byggt upp ett förtroende (du menar väl inte tigrar och lejon mm. på cirkus hoppas jag? DET är inte förtroende!)

Svar nummer 45: 13 apr, 22:05 av: Maja
Hej Anna,
Här är ett exempel på rovdjur och bytesdjur som byggt upp ett förtroende. Hund och människa, om det nu var så att vi inte var rovdjur....

Liksom vargarna jagade vi människor i flock och vad som är specifikt för oss är våra verktyg. Innan vi kom på att använda våra verktyg till att döda större villebråd gjorde vi väl som våra närmaste släktingar chimpanserna, åt mycket växter, men avnjöt ett och annat litet djur (eller varför inte en och annan liten unge, som chimpanser gör, så länge chimpansungen ej är en i familjen).

Nej Anna. Jag skulle gärna också argumentera för att vi inte är rovdjur. Äter som sagt inte heller kött av etiska skäl. Men det hjälper inte mig när jag skall hantera min häst, att inte låtsas om att jag ibland kan bete mig som ett rovdjur i min hästs ögon. När jag spänner ögonen in honom.

Visst är Parellis "Seven games" och lastning genom longering typiskt för NH. Jag gav dig också en sight dit så att du kunde läsa om det utan att jag skulle återupprepa vad som stod där. Det jag ville var att bredda det hela lite och dela med mig lite av de kunskaper jag fått när jag pratat med människor som kommit i kontakt med hantering av hästar i USA, ursprungslandet för NH.
Det är inte alls min mening att bråka med dig Anna, men jag tycker att du har varit negativ och inte intresserad av en givande diskussion utan bara av att såga NH.
Hälsning Maja


Svar nummer 46: 15 apr, 12:54 av: Anna
En givande diskussion betyder väl att man kan få svar på sina frågor och du gav tex svar på en fråga med att säga "att om du inte finner det märkligt är det inget jag kan göra något åt". Bra svar! Tycker inte att jag sågat någonting, jag har bara varit kritisk (eller negativ) och det sa jag redan från början. Meningen var ju att få bra svar på den kritik jag hade men om mina frågor var alltför kritiska så fick jag inga svar utan då blir det istället att jag bara säger emot och är ute efter att såga NH. SUCK! Måste tyvärr erkänna att det lilla intresse jag hade av NH har runnit av....
Vad det gäller hundar och människor så har väl (om människan nu varit ett rovdjur nå´n gång för 1000 år sedan) hundar aldrig varit ett byte för människor och människor aldrig ett byte för hundar?

Svar nummer 47: 17 apr, 13:58 av: Maja
Hej
Det enda vilda som funnits i hundväg på länge är varg. Varför tror du att människor har haft så mycke myter och skräck för vargen om inte det var för att det då och då, när det var en riktig vargavinter, kunde den ensamma vandraren blir jagade och uppslukad av vargflocken. HUUUUU....men vi hade ju vår eld och våra vapen och kunde hålla vargen på avstånd för det mesta, som tur var.
Skall vi sätt punkt för den här diskussionen och jag är ledsen om du inte tyckte det gav något. Jag hade kul trots allt, det är alltid bra att få fundera över varför man anser något och formulera i ord det man gör och tänker.
Om det inte finns fler Annor har jag svarat på en fråga om att hästen tar ner huvudet på disk. 12, så nu får vi väl prata om annat. Du är välkommen att kika på andra NH diskussioner som är på gång. Har kommit fler som utövar NH och har kommit mycket längre än mig, verkar det som.
Hälsning Maja

Svar nummer 48: 13 maj, 11:17 av: Gunilal
Vad glad jag blev när jag hittade till westernsidorna och läste i olika grupper

Svar nummer 49: 09 jun, 12:01 av: Sofie
Jag tycker att ni som är skeptiska mot Nh skall ta ock titta på era hästar en dag ute i hagen och se hur de beter sig, i hagen har du en flock ledare och kommer en annan häst nära får den sig en spark eller ett bett, vi vill uppnå samma sak med våra hästar, din häst måste se dig som flock ledare för att respektera dig.En stegrande häst visar sitt revir genom att stegra, och varför inte angripa problemet som vi gör ...nä då tar ni en genväg och sätter på honom ett stigbett för att kunna leda honom!
NH är en naturlig metod för både dig och hästen, ofta hittar vi på saker för att inte inse problemet, vi kan ta en häst som inte vill bli ledd istället för att ta i tu ned priblemet leder vi hästen med kedja...JÄTTE SMART!! (NÄÄÄ)
Tänk på hur vi uppfostrar hundar.......
Dom är väldigt vääl uppfostrade och skall gå fot.....och vad får du om du uppfostrar en hund väl...jo en mycket lydig hund som följer dig i alla väder......En häst är ett mycket större djur och behöver samma uppfostran...du får en samarbetsvillig häst.
Tänk dig den dagen när du kan ta av hästen tränset och rida exakt samma övningar som dug gjort innan men utan träns....det är verkligen häftigt, eller du kan lämna hästen mitt på ridbanan och gå iväg för att plocka fram hinder och hästen står kvar på samma ställe när du kommer tillbaka....

Jag behöver inte argumentera över Nh för jag vet att det funkar!!!!!

There is no problem horses, just problem riders!!!!


Svar nummer 50: 28 jun, 21:23 av: Bjørn Hansen
Stefan Forsman er inte natural horsemanship, metoden han bruker er hempling. Ikke bland sammen
NH og Stefan Forsman sine metoder.

Svar nummer 51: 30 jun, 20:36 av: Linda
Hejsan. Jag har precis gått med i föreningen och har under någon vecka med
stort
intresse följt e-postdebatten.
Jag har en undran som jag hoppas att det finns någon som kan hjälpa mig
med.
Min häst är ganska hopplös att tränsa. Så fort jag ska lägga bettet i
munnen på honom
så kör han upp huvudet. Eftersom det är en bamse på 1,70 så finns det ingen
chans att
jag klarar att tränsa utan att stå på något högt.
Hur lär jag honom att istället sänka sig och självmant ta bettet?
Tacksam för svar snarast.......

Linda och Pajasso


Kritiska frågor om NH

Copyright © Shero, Gunnar Eriksson.