Bukefalos arkiv
Bukefalos
Tillbaka till Bukefalos
Hästdiskussioner 1998 | Undermeny

Hästdiskussioner: Till alla er med sk. "hopplösa" hästar

Originalinlägg: 06 apr, 12:41 av: M-L
Jag vill bara ge ett litet uppmuntrande inlägg....tänkte berätta om min tid på ridskolan....När jag fortfarande var ridskoleryttare var det en otrolig rangordning beroende på vilken häst man skötte. Jag hade en häst som ingen trodde på som sköthäst. Han ansågs av de flesta vara en trög älg som inte var något att bry sig om. Det hände inte ofta att folk kom och pratade med mig när jag höll på med honom, men när jag var i klubbrummet eller liknande så var det alltid ok att prata med mig.
Den tröga älgen och jag tränade och "växte ihop" till ett samspelt ekipage och blev faktiskt klubbmästare i hoppning. Helt plötsligt var han en otrolig häst, och jag var jättepopulär....
Så ge inte upp med era hästar,utan kämpa vidare ! Det är det värt !!

Svar nummer 1: 06 apr, 12:43 av: Rote Boldt
Vilken ridskola då???

Svar nummer 2: 06 apr, 12:47 av: Karin K
Instämmer. Jag blev en gång tilldelad en hopplös 'ångvält' på en dressyrtävling (man fick inte välja). Jag hade ridit honom några gånger på lektion, och som alla andra försökte slippa honom på lektionerna. Nåväl, det var bara att bita ihop och rida och rida och rida..., eller inte tävla alls. Det var dressyr och vi vann! Klubbmästerskapet till och med. Otroligt hur fort han blev populär sedan, fast han var precis lika jobbig på lektion som innan.

Svar nummer 3: 06 apr, 15:54 av: Maja
På SORF finns det en häst som är jättejobbig på lektionerna, sparkas osv. Men när det är hopptävling går han nästan alltid felfritt helt utan att bråka.

Svar nummer 4: 06 apr, 16:06 av: Karin K
Den 'hopplösing' som jag tävlade (se svar nr 2) var precis lika svår och jobbig på tävlingen som på lektion, och jag fick veta bara dagen innan tävlingen att jag skulle rida honom, så jag hade inte tid att träna på honom heller,men jag gav mig katten på att jag i alla fall inte skulle komma sist, så jag red allt vad jag orkade och lite till och var MYCKET noggrann med vägar och framförallt hörnpasseringar och det gav utdelning, många som red de populära hästarna slarvade i hörnen och blev mycket snopna när jag slog dem med den 'sämsta' hästen.

Svar nummer 5: 06 apr, 16:15 av: Putte
Ja det lönar sig verkligen att bli vän med de omöjligaste hästarna. Jag blev så god vän med en att jag fick köpa honom väldigt billigt efter ett tag. hi hi :-D

Svar nummer 6: 06 apr, 18:16 av: Carolina
Vet ni, era "berättelser" låter som serier i min häst, men jag håller med även de som sägs vara tröga & lata passar nån, och de är inte alls dumma !!!

Svar nummer 7: 06 apr, 22:41 av: Aggie
Det Carolina sa om att alla hästar alltid passar nån.
När jag var liten och gick på ridskola var det en häst som jag bara älskade men tyvärr var jag rädd för att rida och slutade. Efter detta har jag bara hört negativa saker om denna häst att han var lat, seg, urtråkig att rida osv. Men han passade mig utmärkt under den tiden.

Svar nummer 8: 18 apr, 11:51 av: Mia R.
En annan liten solskenshistoria som inte kommer från Min Häst.

En av Sveriges duktigaste hoppekipages var just en liten "fuling"! Tyvärr så kommer jag inte ihåg nu i skrivandes stund vad de heter... Men jag vet att killen kommer från Flyinge:-)


Till alla er med sk. "hopplösa" hästar

Copyright © Shero, Gunnar Eriksson.