Jag undrar om inte allt prat om hur synd det är om alla stressade "stackars" travare är ganska överdrivet? Alla skriver om hur stessigt det är för hästar som står på banan, menar ni i stallet eller under tävlingar? Om ni menar under tävling så tror jag att det beror mycket på om kusken pressar hästen för hårt (det samma gäller nog för alla tävlingar även ryttartävlingar) och alla hästar är ju inte tävlingsindivider med bra nerver, inte alla ridhästar heller... Om ni menar att själva stallet är "stressande" så tror jag att det är precis lika stressande att stå på en ridskola eller annat stort stall. Jag har jobbat med travhästar i tre år , visserligen hos en amatör, men jag var mycket på banan (för att köra fort, under tävlingsdagar osv) Och i dom stallen jag var i var hästarna precis lika lugna och harmoniska som någon annanstans, dvs dom stod och vilade i boxarna och var glada och positiva mot människor ( visst fanns det några"surisar" men det brukar det ju finnas i dom allra flesta stall) Jag tror att istället för att lida så har travarna det väldigt bra: Dom får bra foder, motion, kunnigt folk tar hand om dom, eventuella skador upptäcks tidigt och åtgärdas. Det jag skulle kunna klaga på är att dom får för lite utevistelse men det beror oftast på "hagbrist" dvs lite mark runt banorna, men så är det väl ofta runt alla stora stall? Naturligtvis finns det travfolk som inte är bra mot sina hästar, men såna hästmänniskor finns det bland alla kategorier. Så jag tror att mycket av pratet om "stackars" travare är fördommar precis som "stackars" ridskolehästar. Mvh Lotta B
Jag håller verkligen med dig i ditt argument. Om travmiljön skulle vara så stressad som vissa påstår tror inte jag att travarna skulle ha det suvveräna temperament som dom faktiskt har (med vissa undantag). Om man råkar på en "stressad" travare beror nog stressen mest på den personen som har hanterat hästen.
...inte hålla med. Jag praktiserade en kort period på ett travstall med flera olika tränare i olika stallängor. Hos samtliga fanns ett mycket uppstressat tempo. Allting skulle ske NU och SNABBT, skynda, skynda, skynda och sånt smittade av sig på hästarna. Hästarna borstades inte överhuvudtaget. De verkade tycka det var onödigt eftersom hästarna ändå inte fick gå ute i hagen vissa dagar. Hästarnas vardag gick bara ut på att äta, stressa ut på en kort träningsrunda, duscha och äta igen. Enda gången de fick lite lugn och ro var väl på kvällen antar jag.Hästarna får lära sig att så fort man släpper loss kedjorna i grimman (när de står i stallgången) ska de springa ut genom dörren. Vi "stallskötare" fick springa vid sidan om för att hinna få på käckremmen (hur det nu stavas, den som håller upp huvudet menar jag iallafall). Likadant när hästen kom tillbaka löddrig av svett efter ca. en kvarts träning. In i duschen snabbt och duscha in i öronen och överallt. På med täcke och sen var den hästen glömd för dagen. Dom kratsade inte hovarna, borstade inte, ingenting. Jag högg en borste en gång och ställde mig att borsta. Då kom tränaren och skällde ut mig! Sånt där larv har vi inte tid med, röt han.Det var likadant hos de andra tränarna.Jag tror det är alldeles för mycket pengar inblandade i travsporten. Hästarna ses inte som djur utan som pengamaskiner som bara är värda något om de springer in pengar. Som en jämförelse kan man ju tänka på en hopphäst som visar sig inte vara så bra som man hoppats. Inte fan avlivar man den bara för det eller säljer den för 5000:-??? De som håller på med trav (de flesta) vill bara tjäna pengar och skulle aldrig kunna tänka sig att ha en travare bara för att köra för nöjes skull...En travare som inte springer fort är inte värd någonting och ska vara glad om han hamnar som ridhäst hos någon.(verkar de tycka alltså)Jag har också sett travhästar som skulle användas som ridhästar men varit så totalt sönderstressade och skygga (pga stryk) att man tillslut varit tvugna att avliva dem.Jag tror inte (hoppas iallafall inte) att det är så här hos alla tränare, men tyvärr tror jag att det är ganska vanligt. Visst finns det undantag och jag har även sett travhästar som blivit underbara ridhästar och varit lugna och trygga.Hoppas det blir vanligare bara...
Hej igen! Jag tror/hoppas att du har haft otur med dina praktikplatser. Dessutom tror jag att all hästsport på proffsnivå handlar till viss del (ganska stor) om pengar människorna som sysslar med det ska ju faktiskt leva på sitt jobb. Och dessutom tror jag att riktigt bra tränare vet att ingen häst kan bli riktigt bra om den inte trivs med livet. Att man inte ryktar travhästar så mycket har nog till viss del med tidsbrist att göra dessutom duschar man ju hästen när den blivit svettig. visserligen missar den ju ryktens "massageverkan" men om man tittar på dom flesta travarnas hårrem så är den blank och fin så jag tror att dom klarar sej bra ändå. Sen till det här med hovkratsning, småpyssel osv... Det är oftast hästskötarens jobb , tränaren kör, kollar balansering, lägger upp träningen osv. Men den viktigaste personen i hästens liv är skötaren det är du som känner hästen bäst och ser när den mår bra. Den tränare som inte vill ha en praktikant som pysslar med hästarna måste antingen va alldeles för stressad eller dum.. Är du verkligen säker på att dom duschade hästarna i öronen? Om en häst får vatten iöronen brukar den bli alldeles "vimmelkantig", däremot brukar dom gilla att bli duschade i ansiktet (med svag stril) och få sörpla i sej lite ljummet vatten, när dom har kommit in och är svettiga. Att travarna säljs billigt beror på tillgång och efterfrågan, om en häst inte blir bra har ägarna oftast inte råd att ha den kvar i träning och måste sälja den. Jag tror inte att någon som sysslar med hoppning behåller en häst som inte kan hoppa utan säljer den vidare till det pris han kan få ut. Jag har faktiskt inte träffat en enda riktigt "sönderstressad" travare! En del har varit väldigt "heta" men det har berott på att dom är i så "bra form" och får så mycket energirikt foder för att orka med sitt jobb. Däremot har jag träffat en massa travare som har varit väluppfostrade, lättlastade, lättskodda, vana vid mycket folk och hästar ,villiga att göra sitt bästa ja kort sagt haft kanon psyke! Jag tycker att det här är ett ganska intressant ämne, vad har ni andra ute i landet för erfarenheter, både travfolk och ni som har "omskolade" travare. Mvh Lotta B
Hej Lotta B! Jag håller nog med dig om travhästarna. En travhäst i full tävlingskondition har mycket energi i sig p g a att dom står högt i kondition och får mat därefter. En annan sak är ju att att en travhäst står högt i blod. Från början är det ju mycket fullblod i travhästen. Så mycket p g a detta kan nog travhästen uppfattas som "stressad". Jag är "ridhästmänniska" i grunden som i alla år ridit och tävlat halvblod. Idag har jag, utöver halvblodet, två varmblod. Den ena travar och den andra använder jag som ridhäst . Jag kan säga såhär; det har tagit mig tre år att inse att ett varmblod inte riktigt fungerar som ett halvblod i skallen. Det är snurrigare och hetare. Och då är det ändå så att vi har våra varmblod hemma och tränar själva. Dom går ute i jättestora hagar från tidig morgon till sen kväll och mår mycket bra. Dom är lugna och fina att hantera både i stall, hage och när man reser med dom. Trots det det snurrigare i skallen där än vad det är hos ett halvblod. Men stressade, det håller jag inte med om att dom är. En travhäst är helt enkelt en livlig och pigg häst. Det här är min uppfattning utefter hur mina varmblod fungerar.
Jag menade naturligtvis inte att varmblodet som ras är stressade utan att de oftast i travsamanhang behandlas så att de blir uppstressade. De behandlas som pengamaskiner helt enkelt.Så här är det ju inte alltid så klart. Det finns säkert många tränare som behandlar sina hästar på ett bra sätt... hoppas jag.
Jag kan i princip inget om trav men om man har ett stall där ca hälften av hästarna är hingstar, nästan alla är relativt unga och alla är fullproppade av havre och topptränade kan det nog bli ganska stirrigt oberoenda av hästrasen. Om det sedan ständigt kommer och går nya hästar -både andra hingstar och ston- vore det väl nästan sjukligt om hästarna inte varvade upp sej! Med risk för att anses som hädisk tycker att miljön i ett travstall borde vara ganska lik den i en skolklass med tonåringar -bortsett från att dessa inte får lika väl sammansatt foder och en ganska bristfällig fysisk träning.
Jess! Jag förstår att det inte var varmblodet som ras du syftade på, utan mer hanteringen som sådan. Men det ena ger ju det andra...
Även om jag nu har ena benet i travet så har jag väldigt svårt att förlika mig med den snabba omsättning av travhästar som förekommer. En travhäst anses ju gammal vid sju års ålder, vilket är skrämmande. Alla travhästar har ju tyvärr inte den att hamna i rätt familj efter sin karriär. Det jag vänder mig mest emot är just det här att; nu har den här gjort sitt, bort med den (slakt) och in med nästa. Samtidigt förstår jag mycket väl att ingen människa har råd att betala 5000 - 8000 kr /månad i tränaravgifter för en häst som kanske inte är något. Det här är ett dilemma, hur man än vänder och vrider på det så blir det fel.
Sen finns det också många hästägare som inte vet mer än bak och fram på en häst som har häst i träning. Kompisgäng t e x. Dom hästarna lever nog mest farligt för här är det bara pengarna som styr. Då är det inte en levande häst längre, utan bara en häst. Och det är dom här bitarna jag, liksom du, vänder mig emot i travet.
Det är precis det jag menar. Varför finns det inte travhästägare som har hästen för att de tycker det är KUL med trav. Varför vill de bara tjäna pengar? Varför anses en travhäst värdelös om den inte springer in en viss summa pengar under ett år? Varför ska den slaktas då?Den är ju frisk. Den springer inte så fort som de tänkt sig bara. Har människan verklig rätt att slakta en häst bara för att den inte motsvarade förväntningarna?Och till dig som sa att travstall är som en skolklass. Jag vill bara påpeka att i det stall jag var mest fanns bara en hingst vid tillfället. Hästarna stressade INTE upp varandra. Det var tränarna och skötarna som stod för den biten. Skötarna betedde sig nämligen lika dåligt som tränarna. På order av tränarna iofs...
Jag tror nog att du överdriver en aning... Om man hållerpå med trav bara för pengarnas skull vore det nog bättre att satsa på aktier eller Bingolotto istället. Jag har inte siffrorna i huvudet men jag tror att det är under 10% av travarna som föds som försörjer sig själva och alltså ännu färre som går med vinst. Jag kan heller inte förstå varför du tror att inte travfolk bryr sig om och tycker om sina hästarr? Tänk på alla amatörer, varför skulle inte dom älska sina hästar lika mycket som andra hästmänniskor? Och tror du att dom skulle träna sina hästar i ur och skur (oftast utan ett öre i vinst, däremot med en massa utgifter) om dom inte tyckte att det var kul? Att sen inte proffstränarna kan "älska" alla hästar som kommer till deras stall tror jag beror på att dom är just proffs...Jag tror inte att person som har utbildningsstall för ridhästar älskar alla hästar som dom jobbar med heller, då skulle deras liv bli alltför fullt av smärtsamma avsked. Huvud saken är att dom älskar sitt jobb och vill se till att hästarna mår bra och vill få fram det bästa av hästen, eller hur? Jag tycker oxå att det är helt fel att unga hästar slaktas för att dom inte springer fort nog, men dom flesta försöker nog sälja hästen istället( särskilt om dom bara tänker på pengar, eftersom det är väldigt dåligt betalt för hästkött). Beträffande att ha många hingstar tillsammans så tycker jag att det funkar bra, boxväggerna går ända upp till taket så att hästarna kan se varandra över gången men inte nosa på varandra. Så brukar man väl ha det i dom flesta stall med hingstar? Sen tycker jag att det är lite överdrivet att hästarna flyttar runt så mycket, det låter ungefär som om dom bor en vecka på samma ställe. Många travare stannar hos samma tränare under hela karriären. Jag står precis som Ylva "med ett ben i varje läger". Jag hade aldrig sysslat med trav innan jag började jobba i "mitt" stall, bara ridning och "vanlig " körning. Anledningen till att jag startade den här diskussionen är att jag tycker att det finns många fördomar om travfolk. Jag tror att dom båda "lägren" har mycket att lära av varandra om dom bara kunde bli lite mer öppna för nya kunskaper.. Oj Oj!! Nu blev det ett sånt här jätteinlägg igen, måste försöka begränsa mej lite, hoppas ni orkar läsa! Mvh Lotta B
...trevligt att det finns fler med ett ben i varje läger. Utan att topprida någon nu så har jag för min del hört att det endast är 5% av travhästarna som försörjer sig själv. Vilken som är rätt vet jag inte. Vår travhäst gör det definitivt inte... Och precis som Lotta B säger, det finns många duktiga amatörer som värnar om sina hästar. Jag brukar säga såhär; det är precis lika mycket jobb med en travhäst som med en ridhäst. Skillnaden är att här finns i alla fall CHANSEN att förhoppningsvis få in någon krona ibland.
Visst är det tråkigt att det är så många fördomar mellan trav och ridsport. Jag har under sommaren ägnat mig åt att göra ryttare av vår kusk, en kvinnlig travtränare, som kör vår häst i löp. Hon har blivit jätteintresserad av ridning. En dag när vi var ute och red sa hon såhär: "tänk att det faktiskt finns trevligt och vettigt ridfolk (jag?!), men det är klart, man har ju aldrig träffat några"... Det tycker jag säger en hel del om klyftan mellan rid och travfolk. Och jag är fullständigt övertygad om att även motsatsen finns - att det finns ridfolk som inte ens träffat travfolk men ändå har sin uppfattning klar. Personligen tycker jag att travfolket är trevliga och lättsamma att umgås med. Givetvis finns det både otrevligt och okunnigt travfolk också, precis som det finns otrevliga och okunniga ridmänniskor. Var och en på sitt vis, men visst skulle det vara trevligt med utbyte över gränserna. Men hur skall man göra för att få till stånd ett sådant? Förslag?!
Du har rätt om procenten, jag kom inte ihåg siffran . Jag har inga jättebra förslag till sammarbete, men man kanske kunde ordna olika föredrag och bjuda in folk från båda "lägren". Tex kunde en Dressyrryttare prata om vikten av att hästen ska jobba i rätt form (vid ridträning),en duktig "trav" hovslagare kunde prata om balansering, en travtränare om konditionsuppbyggnad osv..Jag vet inte om man gör såhär nånstans i landet men jag tror att det vore bra. Jag måste oxå medge att jag hade en del förutfattade meningar om travet när jag började jobba: alla travare är mer eller mindre tokiga, travfolk tänker bara på pengar osv. Men nu har jag fått ändra mej, jag tror inte att det finns många "ridmänniskor" som bryr sig så mycket om sina hästar och lägger ner så mycket jobb, tid ,kärlek och pengar på sina hästar som min fd. chef gör och han är inte ensam bland travfolket. Vi kanske skulle ordna en "Travets ryttarklubb" eller nånting. Förresten kom jag på något som ordnades för samarbetet häruppe för några år sedan: Dom travtränare på banan som ville gick på ridkurs, dvs dom fick lära sig grunderna för att kunna ridträna på rätt sätt. Trava på och ha det bra! Mvh Lotta B
veldig mange travere er utrolig stressa. det er bare fakta... MEN, det er IKKE dermed sagt at de har det vondt! Jeg har aldri vært i travmiljø, men jeg har hatt traver, og kjenner flere travere, og mange har/har hatt store problemer med å stå stille o.l. Men, det går selvfølgelig å trene opp. Men de traverne som har blitt starta, er ofte stressa. Og mange travere er jo også veldig harde i kjeften, og ses dermed på å være vanskelige å stoppe o.l.... Problemet er at "ridefolk" får en travertrent hest, som er trent til å gå fortere når tømmene strammes. I ridning er det jo motsatt, så det er ikke rart det blit problemer i begynnelsen!
Så alle: ikke døm traverne nord og ned, de er herlige hester til både ridning og kjøring :)
Ni har väldigt vettiga åsikter tycker jag. Jag är instruktör på ortens ridskola, tävlar MSV dressyr, men sysslar även med trav sedan tio år tillbaka.
Oj, vilka fördommar som finns. Synd som sagt att det oftast är uppdelat i två "läger"... Fortsätt driva era ideer framåt, så kanske den nuvarande tråkiga situationen kan ändras. *ler*
Det låter som att vi har lite lika bakrund du och jag. Dressyrryttare och instruktör som halkat in i travet. Så är det för mig i alla fall. Jag har halkat in i travet på ett bananskal och trivs utomordentligt i travets värld. Då dressyrhästen nu blivit gammal känns det som att det lutar mer och mer åt travet. Jag tycker trav är intressant. Jag är dock inte intresserad av travlopp mer än när familjens egen häst startar. Ett travlopp ger och säger mig inte så mycket då jag tycker det är väldigt svårt att se vad som händer i ett lopp. Har inte lärt mig att se några nyanser i ett lopp där allt går så fort. Hinner inte riktigt med där!
Däremot är jag väldigt intresserad av att träna travhäst. Att träna och arbeta en travhäst utefter vad jag kan om ridhästar och försöka sätta in det i ett sammanhang. Det kan ju inte vara fel att travhästen rids i rätt form på tygeln och därigenom får upp ryggen och använda sina bakben under sig i stället för bakom sig.
Har du Fitness någon erfarenhet av att träna travhäst? Vore intressant att höra dina åsikter med din dressyrbakrund.
Hejsan!Jag är en tjej som håller på mycket med travare och en del av insändarna är riktigt bra. Jag hade en inställning till travare att dom bara skulle springa in pengar och sedan så avlivas dom.Men sen träffade jag en kille som är amatörtränare och har haft en del hästar i sitt stall. Han älskar dessa hästar att och om det inte funkar blir han ledsen och besviken. Hästarna går i första hand. Han gör detta för han tycker det är roligt och gör det inte för pengarnas skull. Men som alla andra så skulle det ju vara roligt att få vinna någongång
Beträffande att ha många hingstar tillsammans så tycker jag att det funkar bra, boxväggerna går ända upp till taket så att hästarna kan se varandra över gången men inte nosa på varandra. Så brukar man väl ha det i dom flesta stall med hingstar? Sen tycker jag att det är lite överdrivet att hästarna flyttar runt så mycket, det låter ungefär som om dom bor en vecka på samma ställe. Många travare stannar hos samma tränare under hela karriären. Jag står precis som Ylva "med ett ben i varje läger". Jag hade aldrig sysslat med trav innan jag började jobba i "mitt" stall, bara ridning och "vanlig " körning. Anledningen till att jag startade den här diskussionen är att jag tycker att det finns många fördomar om travfolk. Jag tror att dom båda "lägren" har mycket att lära av varandra om dom bara kunde bli lite mer öppna för nya kunskaper.. Oj Oj!! Nu blev det ett sånt här jätteinlägg igen, måste försöka begränsa mej lite, hoppas ni orkar läsa! Mvh Lotta B