Någon som har erfarenhet av inkörning av 1-åring ? Skulle vilja ha tips om tömkörning av en 1-åring av det bråkigare slaget. Har testat ett par gånger (ca 10), med samma resultat varje gång. Det tar ca 10 minuter av allmänt bråkande innan hon lugnar ner sig och blir ‘hyfsat vettig’ att kommunicera med. Om tiden det tar för henne att lugna ner sig skulle minska varje gång skulle jag väl inte bry mig så mycket, men det är lite trist när det inte verkar som om det gör det. Det tråkiga är ju att man måste vara två, det fungerar inte att vara ensam. /Ia
Jag föder upp travare och kör in 1-åringarna på hösten. Innan dess är dom inte mer hanterade än nödvändigt, för att inte bli bortskämda och tro att dom har övertag. Det viktigaste är att bara tömköra en kort stund. Max 5-10 min. Då leder en person hästen medan den ändra går bakom. Första gången får dom bara vänja sig vid att tömmarna ligger på baken. Sen ökar man och börjar lära dom svänga. Det sker bäst där dom direkt fattar att man ändå ska svänga, typ på krokig stig eller på stallbacken runt transporten, postlådan och dylikt. Viktigt att den som leder och den som går bakom kan samarbeta, så hästen aldrig får olika information om vilket håll den ska gå. Om hästen har förmågan att greja hejdlöst med tungan brukar man sätta på tungband, det brukar gå bra att plocka bort senare. Det viktigaste är att hästen lär sig bjuda ordentligt framåt, för när dom sen kommer i vagn är det lättare att hålla igen en häst som vill framåt, än att få en slö häst att fatta att den inte ska ligga ner. Eller hoppa fram o grodhopp när man motar på den. Hoppas du får ordning på din häst.
Jag har hanterat min lilla dam väldigt mycket redan från början, inte tycker jag att hon är bortskämd för det. Men hon vet att hon ska stå still i stallgången, vet att hon inte ska dra i grimskaft, vet att hon ska stå still om jag lindar benen osv. osv. Jag tror att det har varit bra för henne, för hon har ett jäkla temperament, om jag inte hanterat henne så mycket som jag gjort vet jag inte hur man skulle kunna få rätsida på henne idag. När vi tömkör går min man före i grimskaft och jag efter, det tar ca 5 - 10 minuter bara för att hon ska acceptera det faktumet att jag går bakom henne. (Ett tag var vi inne på att jag skulle leda henne och min man går bakom, men samtidigt tycker jag att hon bör vänja sig vid att jag går där, om min man gick bakom tror jag att hon fullständigt skulle strunta i honom och bara ‘lyssna’ på mig.) När hon väl har accepterat går hon framåt bra och min man kan dra sig undan och hon lyssnar på höger/vänster/stopp/trav/saktav-hjälper. Men det är just de första minuterna som hon är så himla jobbig, vilket medför att jag alltid behöver hjälp med dessa, vilket är lite irriterande. Jag inser att det troligtvis kommer att gå över av sig själv en vacker dag, men just nu är det lite frustrerande. Vet du om det finns någon litteratur där man kan få råd och tips om olika övningar man kan göra för att underlätta när man ska tömköra och sätta dom i vagn ? På ridhästsidan finns det ju en uppsjö sådana böcker, men på travhästsidan har jag inte hittat någon (STC har en ‘Hur man kör in en 1-åring’, men den var så himla föråldrad att jag inte tyckte den var till någon hjälp alls, dessutom var det inga problemlösningar i den). Jag efterlyser också en bok avseende träningsupplägg (när man väl får dom i vagn), hur ofta, hur länge, hur fort, vilken stegringsgrad är den normala osv. Jag inser att det är väldigt individuellt, men något ‘normalfall’ borde man väl kunna beskriva ? Inte är alla proffs från början och vet exakt hur man ska göra för att få det rätt ? /Ia
Jag saknar också travhästlitteratur. Precis som Ia2 säger finns det en uppsjö av litteratur på ridhästsidan, många gånger åtskilliga böcker som behandlar samma ämne. Inom travet är det rena öken vad gäller detta. Jag skulle vilja läsa om träningsmetoder och liknande, men icke. Tycker också att det största organet "Trav och Galoppronden" borde kunna ha lite mer artiklar om träning, veterinära aspekter, tränarintervjuer, skoning och annat som förekommer inom travet. Har funderat mycket kring detta, men tyvärr kan jag för lite trav för att kunna skriva en bok själv... Kanske Viola vet mer om bra litteratur?
En annan sak som jag också saknar i travet är kurser och utbildningar. Återigen, inom ridsporten kan man gå på kurs om vad som helst, inom travet måste man försöka lära sig själv på olika sätt. Eller är det jag som gammal ridhästmänniska och ny travhästmänniska som är bortskämd?
Visst håller jag med om att det finns för lite litteratur/kurser om trav. Dock brukar B-tränareföreningarna ha dels kurs på Vången, dels Föreläsningar på de lokala banorna. Min ide är att kontakta någon på "er" travbana, och be dom ordna några föreläsningar under hösten och vintern. Några föslag: Christina Olsson, en otroligt duktig tjej på allt från avel, utfodring exteriör odyl.
Erik Håden, hovslagaren på Solvalla, har mkt bra synpunkter på hästhållning/skor och hovar.
Några travtränare på banan kanske vill ställa upp och svara på frågor, och ge sina tips på träning? Problemet med travhästfolk är att dom tror att om man går på kurs erkänner man att man inget kan. Men man vill ju gärna lära sig mer, eller hur?
Hej Viola! Tack för ditt trevliga svar. Jag och min man är båda med i hästägarföreningen på vår "hemmabana" som är Romme. För några år sedan var dom mycket aktiva med föredrag som vi var på. Bl a som du nämnde, Erik Hådén. Vidare var Otto Ronnéus där och Kjell P Dahlström (tyvärr missade vi det föredraget). Men nu tycks det plötsligt helt ha stagnerat. Jag har inte sett en annons inför ett föredrag på ett par år. Sånt brukar ju stå i travprogrammen, som, åtminstonde i den här familjen blir luslästa. Visst, man betalar medlemsavgift till hästägareföreningen och har därmed rätt att framföra sina åsikter, men då är vi återigen där igen. Inte skall väl jag som inte kan så mycket om trav säga något heller... Jag som annars brukar kunna säga vad jag tycker och tänker. Så alltså jobbar vi vidare i vår okunnighet med vår travhäst och tränar på ett sätt som vi tror är bra för både oss och hästen.
Jag måste ändå berätta att vi har en mycket god relation till vår kusk, Christina. Faktum är att jag i sommar börjat göra ryttare av henne och hon är mycket intresserad av vad vi "ridfolk" håller på med. Det får vara mitt sätt att få travsport och ridsport att närma sig varandra. Som Christina själv uttryckte sig en dag när vi var ute och red; "tänk att det faktiskt finns vettigt ridfolk! (Jag?) Å andra sidan har man ju faktiskt aldrig riktigt träffat och prata med några"... Det säger väl något om hur illa ställt det är med travfolk och ridfolk. Beklagligt, mycket beklagligt tycker jag. Här kan man verkligen säga att vi alla väljer att stoppa huvudet i sanden.
Det vore trevligt om du berättar lite om hur ni har det på föredragsidan på din bana. Berätta gärna också vad du har för hästar. Jag är inte så jätteinsatt i travhärstammningar, men försöker sätta mig in i det. Vår travhäst heter Prins Loy - 91 e Michigan - Queen Carole - Zoot Suit. Har också en halvbror till honom e Big Spender. Tyvärr är han inte ens körbar utan fungerar nu som min ridhäst. Vårt livs misstag! Båda är egna uppfödningar. Ytterligare en häst finns i stallet, min gamla dressyrhäst Lukas, 22 år och halvblod.
Eftersom du också är 'nybörjare' kanske du har en del tips angående hur man ska lägga upp träningen under det första halvåret ? Hur gjorde ni ? Hur fort körde ni, hur länge, hur långt, hur många gånger i veckan ? På vilket underlag, grusvägar, egen bana, på travbanan ? Har du ridtränat någon av dina hästar, vad ska man tänka på då ? (jag tänker inte börja rida min 1-åring, men är ändå intresserad). Många frågor, hoppas att du eller Viola kan svara på en del av dem. /Ia
Hej Ia! Först och främst, vad gäller inkörningen är inte jag den rätta att prata om det. Den ena misslyckades det kapitalt med, trots att det egentligen inte var vi som ställde till det från början. Med Prinsen gjorde vi allt tömkörningsjobb själva. Det vägrar jag att betala dyra pengar för när jag anser att jag kan göra det själv. Sen lämnade vi iväg Prinsen till en kille som fick göra resten. Rekommenderas!
Därefter tog vi hem honom och min man började köra honom härhemma. Nu är det så längesedan att jag inte riktigt kommer ihåg allt. Vi har ganska begränsat med körvägar här hos oss, men har en åkerväg som är en runda på ca 2 km, både uppför och nedför som vi körde i början. Att skritta den rundan, plus fram och tillbaka från stallet tar ca 20 min. I början körde vi den en gång för att sen öka på till flera varv ju mer tränad hästen blev. Däremellan var vi in till banan och körde. Nu är jag av den åsikten att skritt är en mycket bra gångart. Skritt är vila, eller arbete, beroende vad man skall ha den till. Men vitsen med skritt som arbete är i så fall att hästen bjuder framåt och skrittar rätt. Det skall inte vara "halvtölt" med taktinslag - utan riktig skritt där hästen verkligen arbetar rätt.
Det här året när Prinsen var mellan två - tre år satte vi på honom en riktigt rejäl grundkondition, utan att för den skull köra honom i botten. Den grundkonditionen lever vi på ännu idag. Prinsen startade första gången som sen treåring, på hösten.
Vi red också in honom som treåring. Idag består träningen uteslutande av ridning. Han gör jobb på banan 1 á 2 gånger i veckan, (säg 2 gånger på 10 dagar då) däremellan rids han enbart. P g a att vår körväg hemma numera är helt obefintlig kör vi bara på banan. Vi har 10 min resa dit. Vad gäller ridningen så rids han minst 1-1½ timme åt gången i skog och mark, uppför och nedför, långa lugna travarbeten, galopp ibland. Men jag är noga med att han arbetas i rätt form. På tygeln alltså så att han får sätta bakbenen under sig och får upp ryggen.
Det senaste året har Prinsen också gått fyra distansritter på 4,5,5 och 6 mil. Detta samtidigt som han är aktiv som travhäst. Om det är bra eller inte kan jag inte säga. Vi får väl ett facit på det också så småningom. På dom där milen är det ju trots allt väldigt många nedtramp. Men just nu fungerar det och han mår bra av det. Om inte annat så har vi en ruggit stark häst i loppen!
Ja just det ja, någonstans där mellan 3 - 5 års ålder körde vi en hel del tryckvagn med honom också. Bara väldigt lätt tryck (vi slog bara till tryckhjulen utan tryck) och inte med trycket på hela tiden.
Ja, det var lite om hur vi tränar vår häst. Jag tror det är viktigt att man hittar ett eget sätt som känns bra. Vår träning kanske inte passar alla hästar. Men jag tror inte man skall göra det för märkvärdigt. Man måste nog prova sig fram.
En sak som jag vet att jag kommer att göra med nästa häst är i alla fall att lämna iväg inkörningen. Tömkörningen visst - men inkörningen, nej. Det finns det folk som kan bättre än mig, då får dom göra det också. Tänk på det innan du sätter din, just nu lite besvärliga häst, i vagn själv. Det är så himla lätt att något går snett. Vad är det för stam i henne?
Jag förstod inte på din första insändare att hästen var så pass duktig att tömköra bara hon bråkat klart. Kanske hon blir bättre om du sätter henne i vagn i stället? Då behöver du dock ha två presoner som hjälper dig. En på var sida om hästen, för att hindra att hon svänger för tvärt. Jag skulle rekomendera dig, om du själv och din man är ovana, att ta kontakt med nån lugn travkille de första gångerna. En bok om träning som jag kan rekommendera heter "Travhästen - från föl till ung atlet." Den brukar gå att köpa i vanliga bokhandeln.
I mitt första inlägg kanske jag inte beskrev mitt problem så ingående. Beror nog på ett stort mått frustration just vid det tillfället är jag rädd för. Så fort hon har lugnat ner sig är hon som du utryckte det rätt så duktig, men det är just de första 10 minuterna när hon står på bakbenen, sparkar, kastar sig osv som är rätt irriterande. Jag har funderat på att försöka longera henne lite, men vet inte riktigt hur jag ska börja (men det finns tack och lov beskrivet både i böcker och på video) då jag hittills alltid haft 'färdiga hästar' att jobba med. Dessutom är jag lite osäker på om det är så himla bra att gå på böjt spår i den åldern. Jag ska försöka hitta boken som du pratade om. Inför sättande i vagn har jag kontakt med en amatörtränare som jag hoppas kan ge oss en hjälpande hand.
Jag får väl börja med att gratulera till vinsten igår ! Jättekul ! Nu måste du väl vara jättenöjd med hästen ? (Jag var ju tvungen att gå in och titta på resultatraden förra veckan i och med att du berättade vad han hette, å så blev jag ju intresserad av hur det skulle gå för honom igår, ja nyfiken i en strut du vet.) Var det tufft i mål eller vann han överlägset ? Det verkar som om du har en långloppare, hyfsad tid blev det ju också. Min lilla dam heter Littlekimwilde och är efter Anders Crown. Himla trevligt sto, men hon vet vad hon vill/inte vill om man uttrycker det så. Vi tömkörde henne igår igen och det gick faktiskt bra mycket bättre denna gång, så det finns tydligen hopp för henne också. Du har säkert rätt i att det bästa vore att lämna bort henne för inkörning (det gjorde vi med hennes bror och han är fortfarande kvar där i träning), men jag är så himla nyfiken på om man klarar ut det själv. Någon gång 'måste' man ju prova och jag tror faktiskt det kommer att gå bra. Efter hon är inkörd är tanken att vi ska sälja henne. Det största problemet är just körmöjligheter, vi har ingen bra väg att köra på, så vi måste åka iväg någonstans, åtminstonde i början.
Hej Ia! Tack för gratulationer och att du gjort dig besväret att kolla upp vår häst! Det värmde!
Som du förstår hade vi en fantastisk eftermiddag igår! Helt otroligt. Jag har väl haft det lite på känn och sade faktiskt till Christina efter senaste starten då dom var 3:a att jag tyckte det var deras tur snart. Det här var första gången han gick ett långlopp, men vi vet ju att han är stark. Christina gav anfallsorder 1200 m kvar och gick ut utvändigt ledaren. Jag höll på att dö då! Det var ju trots allt en bra bit kvar. Sen pressade dom ledaren genom sista sväng och kopplade greppet 200 m från mål och vann med 1½ längd. Så jag fick åka sulky till vinnarcirkeln där vi fick täcke och priser. Fantastiskt roligt att göra det på hemmaplan. Men du kan ju gissa hur hög puls jag hade under loppet. Det är det värsta av allt alltså...
Efteråt på kvällen var vi, hela stallgänget, ut och firade på restaurang med god mat och lite vin. Det får man göra vid såna här tillfällen. Eller hur?
Kul att du har en e Anders Crown. Jag har inte sett någon sådan här, men har alltid varit lite nyfiken på honom och hans avkommor. Tyckte mycket om honom när han travade. Är lite halväns spekulant på en 5-åring e Crowntron - Florida Pro. Men vi behöver ingen mer häst och har egentligen inte någon plats heller. Så vi får väl se...
Om du hellre vill och tycker det passar bättre får du gärna maila till mig. ylva.engvall@ebox.tninet.se Trevligt om du hör av dig.
