Hej, jag har nu ridit på "vanligt" bringo bett i ca 3 år, och min häst respekterar det, men nu skulle jag vilja "prova" med kandar, alltså om jag ser att min häst inte tycker om det, så byter jag tillbakas. Jag vet att man inte får böja hästen för mycket, alltså "dra ner den på tygeln", men jag skulle vilja veta hur man igentligen håller, jag har sätt, men förstår inte riktigt. Hur påverkar hästen kandar? Tycker ni att jag ska prata med min ridlärare, men jag är så feg så jag tror inte att jag vågar. Snälla, jag vill ha era svar och tips nu, eftersom jag ska nog prova det ganska snart!
När du tar tyglarna så skall bridongtygeln ligga utanför lillfingret och stångtygeln mellan lill- och ringfinger. Första gångerna du har kandaret på hästen så skritta bara ut på lång tygel. Behöver du ta i tygeln så använd bara bridongtygeln. När du sedan börjar rida på kandaret så låt stångtygeln hänga lite och kolla ofta att inte bridongtygeln har glidit ut så att den blivit längre än stångtygeln. Att rida med kandar är inte helt lätt, så rid för instruktör så du lär dig rätt från början.
Grunden för att man ska kunna rida på kandar är att hästen går stadigt i form på vanligt tränsbett. I början så använder man inte stången så mycket, utan den tygeln är lite längre än bridongtygeln, hänger alltså lite mer. Kandaret är till för att göra hästen känsligare för mindre hjälper, precis som sporrar. Det ska ju knappt synas vad man gör när man rider!
om din häst har ett kandar som passar honom och inte har blvit riden fel på det förut, så ska den reagera så att den söker sej ner mot bettet, lixom när du tar i bettet så vill den komma mot det inte undan det om du förstår... Lycka till!//evelina
Jag tycker du ska ta mod till dig och be din ridlärare om hjälp! Vad är du rädd för? Att han inte tycker att du, hästen eller båda inte är mogna för kandaret? (Om du inte kan be din ridlärare om hjälp kanske det är en bättre idé att börja med att byta instruktör i stället för bett?) Mer hjälp än du kan få på några rader här kan du få i någon bok om dressyr.I korthet sänker du hästens huvud med stången och tar uppresande och ledande med bridongen. För att de ledande ska fungera måste bridongtygeln ligga utanför stångtygeln. Jag håller inte med om att du ska börja rida på bridongen med hängande stångtygel. Att bara använda bridongen blir lätt för skarpt. Försök i stället att få ett lätt stöd på båda betten (Enkelt att sitta här och skriva...) Att skritta ut de första gångerna håller jag däremot med om! Innan du sätter på kandaret kan du ju träna att rida med dubbla tyglar på träns. Det är en del att hålla reda på och det kan ta ett tag att lära sej använda alla tyglarna oberoende av varandra! Personligen har jag svårt att rida med den "vanliga" tygelfattningen. Jag rider med stångtygeln mellan ring- och långfinger och bridongen utanför lillfingret. I min hjärna finns nämligen det lättaste tygeltaget ("fingerkram") inkopplat till ringfingret. Jag tar alltså lätt tygeltag på bara ringfingret (stången) om jag har tygeln på vanligt vis. Med "min" tygelfattning kommer dessutom verkan vid vridning av handleden att ge en proportionellt större effekt på bridongen än på stången jämfört med vanlig tygelfattning. OBS Jag har i stort sett bara ridit en enda häst på ett enda kandar. Om jag byter ut hästen eller ett av betten kanske det inte funkar alls!
Det finns två orsaker till att börja med att ha stångtygeln hängande:
1. Att hästen vänjer sig vid att ha 2 bett i munnen utan att samtidigt behöva vänja sig vid stångens inverkan (det tar man i steg 2)
2. Att ryttaren lär sig rida med dubbla tyglar utan att riskera att 'tjuvhålla' i stången av misstag. Det är mycket lätt hänt att 'nybörjaren' plötsligt sitter och rider på bara stången, då är det bättre att medvetet rida på bara bridongen och koncentrera sig på att lyckas hålla i två tyglar utan att tappa någon.
Och Lena B: 'din' tygelfattning är faktiskt den 'vanliga'(med bridongen runt lillfingret och stången mellan lill- och ringfinger) av just den orsaken som du skriver, att du utan att byta grepp skall kunna ta mer i bridongen än i stången.
Jag "flyttar upp" stångtygeln ett steg - mellan ring- och LÅNGfinger! (Det är ju mina pekfingrar som är kopplade till ryggmärgen och gör alltför mycket av sig själva!) Jag kan fortfarande inte rida min häst på bara bridongen utan att han börjar visa små tendenser till obehag men det kan ju bero mera på mej än på att principen är fel! Reagerar "normalhästen" mest negativt ett nytt tunt bett eller på stångverkan?
Jag håller med Lena B!Inverkan blir mildare och kontrollen större!Stången skall - enligt min mening - endast styra nackens böjning medan bridongen utgör den "Vanliga" tygelhjälpen.Dessutom fungerar enhandsfattning endast med konceptet bridong -stång -stång bridong varvid höger bridong bör ligga mellan vänstrans ring- och lillfinger. Ett snäpp "ner" är också OK beroende på smak.
