Innehåll Rädd, Anna G, 22:56:21, 98-08-09 Ta det lugnt !, awocado, 09:58:21, 98-08-10, (#1) inte lätt, Marie Hjelm, 14:58:27, 98-08-10, (#2) Rädd, Cinn, 20:05:57, 98-08-12, (#3) Skiträdd, svea, 11:45:47, 98-08-14, (#4) ridning som terapi, Ankan, 12:20:53, 98-08-14, (#5)
Rädd
Vi har haft hästar på vår gård i mer än fem år. Jag har fodrat och mockat, ryktat och fixat ben o hovar, tagit ut till hagarna och in igen, lastat, sadlat, selat, ja, allt som hör till när man har häst. Inga problem. Men så fort jag sitter i sadeln så blir jag som en riktig krake...skiträdd! Har ridit på ridskola i ett par år ( vuxengrupp), det går skapligt inomhus men så fort vi rider ut spänner jag mig o det känner förstås hästen o börjar stöka. Börjar tro att jag är ensam i världen om detta problem, alla andra verkar så säkra. Finns det någon "out there" som känner igen sig, och hur kom du/ni över det? Jätteglad för svar!
Låt någon longera dig.Andas, och slappna av.Känn hästen under dig.Rid utan stigbyglar och sjunk ner i sadeln.Håll armarna längs sidorna.Ha en stigbygelrem runt halsen på hästen.Ta tag i den om du känner dig rädd.Skritta, så fort du känner obehag gör halt.Andas hela tiden, prata med hästen, prata med den som longerar.Gör balansövningar i skritt, tills du känner dig säker. Övergå gradvis till trav och galopp. Ta bort linan och rid som vanligt på volt runt den som har longerat. Låt denna tillrättavisa dig, handen sitsen etc.Ta det långsamt.Öva lite varje dag. Vänj dig vid tanken att du ska rida !!!Lycka till !Hör gärna av dig hur det går !Kram Sara
Om du är rädd vid ridningen, se till att du får rida på snälla och lugna hästar. Rid ut tillsammans med någon som tar det lugnt och låter dig bestämma tempot på ridturen.Om det är något i ridningen som jag är "rädd" för då brukar jag tvinga mig själv till att göra det hemska och efter några gånger är det inte så hemskt längre!Jag tävlar fälttävlan och har ibland tyckt när jag har gått banan att vissa hinder har sett HEMSKA ut, men när jag väl har hoppat de, så kan jag inte förstå min rädsla för det.När jag började på ridskola som liten, flög jag av och slog mig under en uteritt och var livrädd om en häst var det minsta het under en uteritt. Det satt i i ett år, tills jag började rida en shettis några dagar i veckan. Läskigt i början, men ju mer jag red desto säkrare blev jag.Träna ofta är det bästa rådet jag kan ge. Ju fler ridtimmar i sadeln, ju oräddare kommer du att bli.
När jag började rida var det nog höjden som var värst . Skenar hästen faller jag av och bryter nacken av mej tänkte jag . Ju större hästen är destu större är fallet om man faller . Jag började med en Islandshäst och det var vääääldigt långt till marken tyckte jag . Som föregående skriver tycker jag det är viktigt att man pratar med hästen och slappnar av . Åtminståne försöker låta bli att tänka på vad som gör en rädd . Håll fast i sadeln och träna balansen genom olika övningar . Ha någon som leder hästen tills du fått balansen . Avsittningar kan kanske också hjälpa , fallet är kanske det man oroar sej för mäst .
Oj oj oj... Här får du några tips av en som varit skiträdd. Galoppera på ridbanan mot stallet, glöm det...Om man sjunger måste man andas, och då kan man inte spänna sig. Då märker inte hästen lika lätt att du är rädd, du "smittar" inte hästen.Om man rider i en westernsadel känner man sig tryggare, hästen får i alla fall anstränga sig för att bocka av en.Om man rider ett dressyrpass innan man rider ut blir hästen lugnare.Och så är det bra om man kan rida en runda i stället för att rida någonstans och vända.Och så FÅR man sitta av och leda på läskiga ställen som bilvägar och sista biten hem...Lycka till:)
Hejsan!Mitt råd är att skaffa en bra ridlärare som är en slags kombination av ridlärare och terapeuft(så stavas det nog inte,nej : ). Min ridinstruktör håller på med tteam, har ridit för Sally Swift (hon har skrivit en bok om ridning läs den, heter "Ett med hästen", toppen övningar) och arbetar med terapeuthisk ridning (jag tror inte jag lyckades bättre den gången, med ordet alltså). Så hon är jätte lugn och arbetar mycket med förtroende och kommunikation. Annars så är mitt råd till dig att ta det bit för bit. Sätt många del mål fira med champange varje gång du lyckas nå ett! Rid bara med hästar och människor du litar på! Ta det lugnt du har all tid i världen! Och gör bara sådant som känns ok! Låt ingen eller inget pusha dig att göra något som inte känns 100% ok. Om det enda som känns bra är att skritta i paddocken, så skritta bara i paddocken tills du känner dig mogen att göra något mer.Kräv inte för mycket av dig själv.Lycka till ; )
