Om ni inte visste det så skrev George H Morris en artikel i USA i vintras som handlade om att han tyckte alla amerikanska hoppryttare var för tjocka. Detta upprörde naturligtvis hopp-usa. Men Morris är ju också känd för att provocera folk. Har han dock inte en viss poäng? Jag tycker det är lite synd om alla hästar som måste hoppa med en massa tjockisar på ryggen. Morris skriver också att en av de bättre egenskaper en ryttare har är att kunna resa sig från matbordet i tid. Debattämne? eller bara till för att reta folk?
Har du inte tänkt på att kanske inte alla hästar går bra med FÖR lätta ryttare? Jag hade själv en hbl-valack på 175 cm som jag inte kunde rida, för han var så pass okänslig (tyvärr) och stark att han inte ens märkte att jag fanns där.Den hästen behövde en stor karl som kunde använda mkt ben och vikthjälper, och därmed fler kilo på ryggen - DÅ gick han bra. Dessutom så har jag då aldrig sett "en massa tjockisar" vara ute och tävla på hopptävlingar med sina hästar, då de flesta tävlingsryttare är ganska normalbyggda, dessutom är många FÖR SMALA, har anorektiska problem osv. Det gäller speciellt ponnytjejerna så du ska ta och vara försiktig med vad du skriver om tjocka ryttare, när anorexia redan är ett problem bland unga tjejer. Dessutom vet du väl hur stark en häst är, och om du sett t.ex Franke Sloothaak rida - inte ser väl hans hästar ut att lida av att han är ganska lång och kraftig, likaså finns ju Geoff Billington, Hugo Simon (som visserligen är kort, men rund) och Jan Tops. Inga fjäderviktare direkt, och de rider Int. GP. Så du behöver nog inte tycka synd om hästarna som behöver hoppa runt med en "tjockis" på ryggen... Förresten vad menar du med tjockis, var går gränsen menar du för hur tung man maximalt får vara för att få lov att hoppa sin häst? Skulle vara kul att höra, jag kanske också är för tung (65kg) ????
har du många bra poänger i det du skriver. Jag kan bara poängtera att det var Morris som ansåg att de flesta ryttare hade för kraftig benstomme. Givetvis kan vältränade och välbalanserade hästar (GP-nivå) bära ryttare som också DE är skickliga nog att rida GP. Att vi har anorexia som problem inom ridsporten har jag svårt att tänka mig. Säkerligen finns det ridtjejer som har ätstörningar, men de ser nog veckorevyn som större anledning till detta än att de vill rida sin häst "bättre". Jag till exempel inte bara rider utan jag klättrar också. Då blir det automatiskt så att man äter lite men rätt (mycket protein lite fett). Men jag är underviktig för min längd. Dock har jag styrka att rida olika hästar, även om min skicklighet naturligtvis känner stora begränsningar. Men när det kommer till anatomiska frågor så är det onekligen så att en felaktigt arbetande häst mår bättre av en mindre tyngd på ryggen än en stor. Självfallet önskar jag INGEN den tragedi det innebär med att få problem med maten!
Du hade svårt för att tro på att det fanns anorexia ibland ryttarfolket...Jo men då kan jag tala om för dig att det kom på tal i en Ridsport minns tyvärr ej vilket nummer annars hade jag gärna skrivit det. Det var nån av ponnyledarna inom ridsporten som förde på tal just vilket problem anorexian var inom ponnysporten. Det var nämligen någon okänslig som fört detta på tal med "för tunga ryttare" och det hade då blivit starkt gensvar på detta både från ledarhåll och från föräldrar, som menade på att tjejerna som tävlar ponny vill fortsätta kunna rida ponnyerna så länge som möjligt, och inte bli för stora. Nu kan ju inte alla vara små och lätta, precis, och då istället svälter dem sig för att kunna klara vikten. Det har stått i Ridsport och är säkerligen fler än jag som läst det reportaget. Sen att ta upp FEL JOBBADE hästar är en helt annan sak. En felriden häst går oftast i sönder även om det är en 55-kg:s ryttare som rider, det är nämligen hästens egen tyngd som sliter på den, t.ex på frambenen om hästen går i framvikt. Så att ta upp FELRIDNA hästar är väl lite ointressant i just detta ämnet tycker jag. Känner en tjej som väger omkring 55-57 kg och hennes häst gick i sönder i båda frambenen pga felriden från början. Men med en "tung" ryttare (kanske en karl t.ex) som ridit den rätt hade hästen kanske aldrig gått sönder, och en halvblodshäst på 160-170 cm är ju STARK, dessutom. Men går man in på felridna hästar (vilket jag jobbat mycket med själv på tillridningsstall nämligen) är man inne på ett helt annat ämne och det hör inte till ryttarnas vikt/kroppsbyggnad.
Uppenbarligen är jag ute och cyklar i vissa avseenden. Jag tackar för kommentarerna men måste påpeka att om det nu är så att anorexia är så utbrett som ni påstår så måste vi diskutera och bearbeta problemet. Likväl måste du väl tillstå att ryttarens vikt inverkar på hästen. Du säger att det är hästens egna vikt som gör att den "går sönder" vid felaktigt arbete. Lägger man då ihop 1+1 det vill säga hästens plus ryttarens vikt är det helt uppenbart att en tung, 150 kilo ryttare knappast kan inverka positivt på den felaktigt arbetande hästens rygg/ben. Om hästen förstör sig själv med sin egen tyngd kan ju inte extra vikt vara särskilt nyttigt. Detta oavsett ryttarens vikt som du riktigt påpekar.
Att ha kraftig benstomme och att vara fet är två olika saker. (ang inlägg 2, där det står att Morris ansåg att de flesta ryttare hade för kraftig benstomme).
Tror också att anorexia är utbredd bland häst/ponnyfolk. För att slippa sälja sin älsklingsponny försöker man göra sig så liten som möjligt.
Surfa lite bland gamla inlägg, 'är jag för tung för min ponny' etc etc. Svaren folk har fått har varit skrämmande många gånger. För att rida ponny ska man vara 130 lång och väga 25 (OK, nu överdriver jag, men ve den som väger över 65! Då bör man inte rida alls). En duktig tung ryttare 'väger mindre' än en lätt nybörjare. (OBS generalisering).
I USA är övervikt vanligare, så det är inte så konstigt att det även finns överviktiga hästhoppare. Är man inte proffsryttare får man slita rätt hårt, det är jobbigt ha häst, och då är det svårt lägga på sig så mycket övervikt.
Ja, JAG har då aldrig sett någon hoppryttare som väger 150 kilo, HAR DU????????????? Eftersom väger man de kilona börjar man oftast inte alls med hästar/hoppning, eftersom det då är alldeles för jobbigt, Ridning och hästsport är ju faktiskt jobbigt, och det kräver en viss kondition. Men kan du ge exempel på hoppryttare som väger 150 kg så skulle jag mycket gärna vilja veta det. Det tror jag nämligen inte på att du sett själv. Jag tycker du har gått ifrån ditt ursprungliga inlägg på vägen, och jag håller fast vid att om en häst är felriden och går sönder pga detta, så gör den det oavsett ryttarens vikt. Nu ska man ju inte utgå från en felriden häst egentligen, eftersom det är ett problem som kan avhjälpas med tränar-hjälp. Jag har sett hästar ridas sönder av fjäderviktare, kan jag tala om för dig. Och du, hur skulle det då gå till på ridskolorna; låt säga att där kommer en nybörjare som väger..tja, 75 kilo kanske? Och inte kan rida, utan är helt grön. Ska hon eller han inte få chansen att lära sig då, eftersom den här personen ju definitivt inte kommer att kunna rida hästen i rätt form från början, det kan man inte om man är nybörjare. Skulle det då bli förbud mot ryttare som är tyngre än 70-75 kilo på alla landets ridskolor? Sådant kallas diskriminering. Dessutom undrar jag: Tror du att du skulle lagt in ett liknande inlägg som det du gjorde om du själv inte varit underviktig, eller rättare sagt om du själv var överviktig/kraftigt byggd. Dessutom har hon som skrev in om att kraftig benstomme och vara fet absolut inte är samma sak RÄTT: Kraftig benstomme är man född med och den kan man aldrig byta ut. Är man mkt överviktig kanske man kan lyckas att banta om man vill det och för att må bättre, men en kraftig benstomme får man aldrig bort, utan den får man ha livet ut.
har den allmänna intelligensen och förmågan att hantera ironi helt plötsligt sjunkit till noll? Självfallet finns inga 150 kilo tunga hoppryttare (varför tror ni det var en gubbe som blinkade menande bredvid meningen), och självfallet är inte kraftig benstomme detsamma som övervikt. Då ni uttrycker er relativt väl i era inlägg utgår jag från att ni besitter den livserfarenhet som innebär att man vet att kraftig benstomme brukar användas som ironi över tjocka människor.Det är dessutom helt uppenbart att jag naturligtvis inte hade skrivit något om detta om jag själv varit "tjock". Såpass självmedveten är jag att jag kan erkänna detta. Jag måste återigen säga att jag inte lägger några egna värderingar i det som mr Morris skrev. Ridsport ska vara tillgänglig för alla. Möjligen med undantag för arroganta människor som tror att hästen är till för dom och inte tvärtom. (se mitt inlägg under Hästmänniskor). Jag ser ingen anledning att fortsätta en debatt som uppenbarligen urartat trots min tidigare förklaring, där jag påpekar att jag varit ute på hal is. Is som jag dessutom dragit mig tillbaka från. Jag har haft fel i mina teorier och det hoppas jag att ni likväl som jag förstår. Förhoppningsvis är mina andra inlägg mer nyanserade.
Varför skulle det var någon skilnad mellan ridtjejer och de som inte rider ? Anorixia kan väl drabba vem som helst , lyckan att vara smal och se ut som sina idoler!!!
jag tycker den som har skrivit det här är knäpp! Det är så många som lider av ätstörningar. Hela samhället är knäppt med sjuka ideal. Vet ni att det står massaor med folk utanför behandlingshem som tar hand om folk med anorexi för de vill ha smala modeller... det är SJUKT!!! Jag vet, jag har själv bulimi. Och varje dag när jag kommer hem från skolan så tänker jag, ska jag ska jag inte. Nej du får inte! Men iblan kan man inte hålla igen. Man äter allt som kommer i vägen. Sen står magen ut så mycket att man ska tro att man ska spricka och är alleles illamående, och sen springer man upp och spyr...och ibland så kan jag inte spy. Då känner man sig som världens äckligaste och tjockaste människa som finns. Ligger och darra och gråter. Jag har gått ner mycket i vikt. Fryser jämt. Många har märkt det . Mina föräldrar tjatar...Jag försöker ...de vet inte om att jag har bulimia...bara att jag inte äter så mycket...Jag vet inte riktigt hur länge det här har hållit på kanske 6-8 månader ...eller är det längre.
Jag kommer ihåg en gång när jag gick på mellanstadiet MELLANSTADIET 4:an!! Det var pannkaka till lunch i skolan. Och jkag tänkte att jag äter mycke och sen går jag och spyr upp det..Jag åt mycket, mycket. Och försökte, men det gick inte...Tänk redan då var jag på sådana tankar...
Jag har inte ens några bröst, mens..........jag väger ungefär 10 kg för lite....Jag vill gå upp i vikt men om jag någon gång skulle väga ett halvt kilo mer än vanligt får jag värsta paniken... ibland känner jag mig som världens minsta människa och tucker att jag är alleles för smal, men vissa dagar känner jag mig som världens fetaste.
Jag tror mycket av det här att jag inte har några kompisar i skolan. Har alltid varit utanför. Alla hatar mig...Varför? VARFÖR? Folk är så avendsjuka. Därför är många taskiga...Jag känner mig som världens misslyckade människa..
Jag vill oxå ut och festa, träffa killar , shoppa, prata i telefonen i flera timmar om allt möjligt med en bästa kompis.....
Jag undrar vad som är värre Anorexia eller Bulemi ? Jag erkänner att jag inte äter så mycket , men det beror på att jag för varge köttbit/fiskbit ser ett levande djur framför mej och inte får ner en bit .Dessutom är jag världenns långsammaste på att äta . Tack och lov förbränner jag inte så mycket energi eftersom jag sitter framför datorn hela dagarna . Men jag förstår nog hur ovanstående tänker lixom . Det är fel på samhället som har smalhet som ideal!!!
Jag vill bara säga att du ändå var väldigt vettig i ditt sätt att föra en debatt, det ledde inte till personpåhopp som det har lett till i andra fall på andra liknande debattsidor, och jodå en viss ironi kunde jag säkert känna med "150 kg" ryttare, men frågan är egentligen för viktig för att ironiseras, eller hur? Jag är ändå glad att vi förde debatten på en sansad (i alla fall känner jag det så) och bildad nivå. Hoppas du känner likadant.
Jag tycker asbsolut det skulle finnas en maxgräns på ryttarnas vikt för att få rida och tävla hoppning. Max 60 kilo kanske, eller 55 kg. Det är ju synd om hästarna som måste släpa på mer än så! Hur skulle ni själva känna er om ni skulle bära på 75-80 kilo eller mer? Va?
har på något sätt lyckats missa poängen med alla tidigare inlägg i debatten. Grattis till ett sådant totalt missförstånd av vad alla kommit fram till! Till Anne-Marie kan jag bara säga att jag uppfattat stämningen som trevlig trots det allvarliga ämne som diskuterats. Sedan kan jag bara hoppas att det blir din tur att ha "mest fel" nästa gång.
Jag hoppas att du inte menar max 55 kg på en stor häst, mer än så klarar en stor häst lätt! Minimivikten som förr fanns i fälttävlan var 75kg! Det hade hästarna inga problem med, trots att dom går så långt.
Vi är inga hästar , hästar väger över 1 ton ibland . Vi orkar inte 80 kg på ryggen , hästar deremot är starka och stora djur . Ska en normal fullvuxen människa med mycket muskler och styrka tvingas svälta ner sej för att få rida lite hopning ?
hästarna som avlas fram idag är ofta ganska klena och då menar jag inte stora kraftiga hästar på 170 cm, en ponny klarar oftast att bära tyngre ryttare än "klena" hästar. Om hästen är rätt musklad klarar den ganska mycket även om den är "klen". Jag har tyvär sett flera hästar som har fått ryggproblem och lösa benflisor i bennen pga att ryttaren varit tung och velat ha en smäcker häst, om man då inte tränar hästen ordentligt utan bara rider för att "visa" upp den så kan sådana problem uppstå. Tyvär är inte alla ryttare kloka och vet hur de ska rida hästen på en bra och skonsamt sätt. En kompis till mig har en arab och han är inte musklad ordentligt och hon har bett mig som är lättare än henne att muskla upp honom. Det är bra att tänka så och be om hjälp om det behövs. Snart är han stark efter mycket och allsidig träning och kan då bära henne utan problem. Jag menar inte att man måste väga lite utan att det kan gå att träna hästen till att orka mycket, men det är ett krävande jobb och man kan inte strunta i det. Jag tycker det är synd om de hästar som inte tränas ordentligt och regelbundet och därför kan få bestående skador. Det gäller att välja häst efter ryttaren och inte välja häst efter om deb är snygg eller inte.
Hästar kan inte få lösa benflisor av en tung ryttare!!!!Jag väger ca 65 kilo och tävlar ponny på hög nivå.Detta är fullt normalt.Ett normalbyggt halvblod kan lätt bära en storvuxen man dvs runt 85-90 kilo.Ryggproblem blir följden av att man rider sin häst felaktigt och då spelar det ingen större roll hur mycket man väger.Flera av mina tränare(A-tränare) har hoppat min ponny och de är vuxna män som säkert väger 75 kilo!!Han har ALDRIG varit halt eller sjuk på något sett.
Det är inte, i grund och botten, pga hur mycket man väger som gör att hästen "går sönder". (Förutom om man börjar väga uppåt en 150 KG.) Det beror på hur man rider, och hur välmusklad hästen är. Rider man i rätt form, samt att hästen är välmusklad, sitter man på ryggmusklerna. Rider man hästen i fel form, samt att hästen är dåligt musklad, sitter man på ryggraden. Är man då "för tung" för sin häst kan den ta skada. Är hästen i bra kondition, välmusklad (vilket rätt utfodring är A och O) kan en häst bära stora tyngder så länge man håller sig till "normal" ridning.
Det jag menade och skrev var att om man rider fel på en omusklad häst och till råga på allt är tung. Då kan hästar få ryggproblem. Den hästen jag stött på som faktiskt hade fått lösa benflisor reds av en tung ryttare, jag frågade inte om hennes vikt men hon vägde säkert över 100 kilo. Det var en liten häst (mins inte vilken ras det var) och hon red mellan 1 till 3 dagar i veckan, då hon tränade hoppning utan tränare eller tog en tur på terrängbanan. Jag har ingen lust att gå in på hur hon red. Jag har själv ridit till små ponnier på ridskolan jag red på förrut och jag vet mycket väl att det beror på hur man rider och inte vikten. Det är bra om hästen är tränad och har muskler om man tänker tränna för att lära sig själv. det var det jag menade med att jag skulle rida min kompis häst, hom har nämligen "förlorat" mycket av sina ridkunskaper då hon red på ett stall där hästarna hade behövt trännas innan andra skulle lära sig på dem. När hon sen fick sin häst ville hon inte "råka" skada den bara för att hon lärt sig fel och glömt mycket.
ryttare knappast kan inverka positivt på den felaktigt arbetande hästens rygg/ben. Om hästen förstör sig själv med sin egen tyngd kan ju inte extra vikt vara särskilt nyttigt. Detta oavsett ryttarens vikt som du riktigt påpekar.