jag har en D-ponny från Irland...han är ganska lustig för om jag hoppar med martingal är han lugn och sansad och kan gå rätt form, och hoppar lugnt. F.D ägaren sa att han inte vill hoppa höga höjder med martingal, kanske har hon rätt..han vägrar ofta..men när när han hoppar, så hoppar han jättefint och verkar inte bekymra sig! Tar jag av martingalen så "skenhoppar" han med huvudet bland molnen och gör jättesprång!! (med god marginal över hinder) men då känns det som om man flyger av! han har hoppat 1.20 höjder med förra ägaren. Men nu tvekar han bara på 70 cm! Vad är det med honom???
Jag tror att din martingal är alldelles för hårt spänd. MARTINGALEN ÄR INTE TILL FÖR ATT HÄSTEN SKA GÅ I FORM. Jag tycker också att du borde rida mer dressyr/markarbete på din häst.Och ta absolut hjälp av instruktör.ANNARS KOMMER DET ATT GÅ ÅT HELVETE.
du kan ha rätt i att den kan va för hård spnänd, ska genast fixa det! Nu är det så att han gärna går i form oavsett matingal eller inte..förutom när han kommer i ansats mot ett hinder-tills då han landar. Han är mkt. dressyriden ( 4 gånger/vecka) och har blivit regelbundet tränad för instruktör tills då jag köpte honom "nyss". Enligt instruktörerna har han enorm hoppkapacitet, men om han har det...varför bråkar han???
jag har oxå martingal på min häst och den är INTE spänd...!! min häst går oxå och kollar på fåglar och flygplan och så drar han upp huvet och det är sååååååå jobbit. Lycka till
Jag får för mig att hästar som tittar bland molnen inte har riktig framåtbjudning, utan istället spjärnar järnet emot eller inte orkar helt enkelt. Hur är det med hoppmusklerna ??? Jag tror att de helt enkelt inte orkar ? Appropå att gå i form så anser inte jag att det är det viktigaste i hoppträningen, utan att hästen bjuder ordentligt mot hindret utan att rusa.Har jag någon poäng här eller ???Kram Sara
.....kapicitet betyder ju inte att den gör hela jobbet själv. Att hästen gick så bra med förra ryttaren verkar vara ett tecken på att problemet inte har med utrustningen att göra utan med ryttaren.
visst kan det bero på mig...jag är lite hopprädd! (gick omkull på en trippelbarr med min travare en gång...) men jag är inte rädd för 70 cm, så det borde gå utan problem...terränghinder, fasta hinder hoppar han bättre! Fd, ägaren sa nyss till mig att även om jag är hopprädd så ska ha lätt klara en LB runda...trots rädslan från mig...jag vet inte men det är väl bara att träna och inte ge upp antar jag!
Jag tycker du ska öva på att rida hästen med låg nacka mot hindret och i ett lugnt tempo, hindret kan gärna vara lågt. Om du tycker att hästen springer ifrån dig, så när du ska "bromsa" in den så sitt inte och häng i tyglarna (det gör att hästarna struntar i att lyssna och kastar upp huvudet i försvar för den tycker att det gör ont och rusar änu fortare) Försök i stället att "bromsa" i impulser, tex "bromsa", släpp, "bromsa", släpp……. Osv. Och man ska hålla i "bromsen" max en sekund. Hoppas att det fungerar, har gjort undervärk för mig
Det låter som om du har martingalen för hårt spänd. Men annars vill jag bara säga att det är naturligt att hästen lyfter blicken när den kommer mot hindret. Att rida hästen ”på tygeln” med böjd nacke skulle bara sluta med att ni kraschar. Hästen kan inte se om den har nosen i lodplanet. Vissa hästar gör så här. Jag tycker framför allt att du ska ta hjälp av en tränare som bättre kan se vad hästen gör när du hoppar med respektive utan martingal. Det är säkert svårt att känna det själv eller ha den kunskap som krävs. Hoppas att det går bra.
Det är ju klart att hästen inte ska gå på "tyglen" när den ska hoppa, men den ska inte heller ha huvudet så högt att ryttaren kan få fläskläpp av hästen. När hästen har huvudet så högt så hoppar den ju inte med ryggen och hästen blir svår att påverka både före och i språnget. När jag menar hatt hästen ska gå lågt med nacken så menar jag inte att den ska gå på "tyglen" eller ha huvudet nere i marken, utan att den ska ha huvudet på ett sådant sätt att den kan använda ryggen och jobba rätt och det gör den ju inte när den har huvudet högt upp. MVH Jag 1
Hästen skall gå på tygeln även i hoppning! men tillåtas hålla huvudet högre så att den har en chans att se hindret. Huvudets placering har inget att göra med om hästen går på tygeln eller inte.
Man kan rida hästen på tygel mellan hinderna, MEN då ska man kunna behärska allt det viktiga först innan man börjar bry sig om forman. När jag tränade fär Peter Eriksson en gång så sa han till en tjej i min grupp att hon inte skulle bry sig att hästen gick på tyglen mellan hinderna eller inte för det var inte så viktigt.
Vad jag mest av allt ville opponera mig mot med mitt inlägg är den tyvärr allmänt utbredda uppfattningen att hästen går på tygeln när den böjer på nacken och att den inte går på tygeln om den inte har nosen i lodplanet. En häst som går på tygeln jobbar med baken, är stadig i handen och lyhörd för ryttarens hjälper, OAVSETT var hästens huvud befinner sig. Det är viktigt även för hopphästen att gå på tygeln. Dålig bakbensaktivitet gör att hästen får bakbenen 'efter sig' och har svårare att hoppa. Ostadigt huvud gör att ryttarens tygelhjälper går fram sämre, vilket ökar 'risken' för dålig väg eller att hästen kommer för nära eller för långt ifrån hindret. På låga hinder spelar det ingen roll, dem kan hästen häva sig över ändå, men vill du komma upp i klasserna måste du ha bakbensaktivitet och lyhördhet, dvs en häst som går på tygeln, dock ej i dressyr-form, utan i hoppform, men ändå på tygeln.
Innan man kan rida hästen på tygeln måste man dock ha ordning på sin egen balans och koordination, det var antagligen det Peter Eriksson menade när han sade att formen inte var så viktig. Eller så ville han just då komma åt något som hade med själva språnget eller anridningen att göra, som den tjejen inte klarade av för att hon tänkte för mycket på formen.
Nu förstår jag vad du menar och jag menar samma sak som du om hur hästen ska gå. Men det är nog lätt att missförstå varandra när man försöker förklara genom en text.
