|
Nu känns livet..
Nu känns livet..
|
|
tungt. För en vecka sedan gick min älskade häst pigg och frisk i hagen på morgonen, vid insläpp insjuknade han och fyra dramatiskta timmar senare fanns han inte mer.I går när jag kom hem precis på timmen en vecka efter han började insjukna fick jag fakturan från nödslakten, fy för sådana brev. Jag har varit så "duktig" pratat med veterinären, försäkringsbolag, patologen och nödslakten, men nu när allt pappersarbete är gjort kommer tomheten och sorgen hinner på något sätt i fatt. Jag vet att det kommer att vara upp och ned ett tag, men just nu känns det bara ner.
|
Av Mai
Kl. 07:52:54, 98-11-11
|
Upp
|
1. Försök tänka framåt..
|
|
.. det säger folk iallafall till mig att jag ska göra. För tre veckor sen var jag med och avlivade min älskade häst. Han var min första egna häst, och efter avlivningen svor jag på att aldrig köpa häst igen. Avlivningen var verkligen fruktansvärd.Han avlivades på en tisdag. Torsdagen samma vecka ringer en vän ochsäger att hon hittat den perfekta hästen åt mig. Hon ville att vi skulle titta på den dagen efter.Jag svarade tveksamt ja, även om jag fortfarande inte ville ha en häst igen.Efter att ha träffat hästen det handlade om och bara provridit henne i skritt & trav(det var kolsvart ute) blev jag ändå rätt positivt inställd, dagen efter fick jag även se henne under ryttare.Torsdagen därpå hade jag blivit hästägare igen. Visst känns det som om det gått för fort. Jag sörjer fortfarande min första häst otroligt mycket, har väldigt svårt att prata om honom och avlivningen, det är precis som om det låst sig inuti. Jag är nu väldigt rädd att något ska gå fel med min nya ögonsten. Jag är nästan "hönsmattig" med henne. Men jag kan se framåt igen, och det betyder mycket för mig.Jag hoppas du också kan det snart.Tröstkram från mig
|
Av Anneli
Kl. 12:33:08, 98-11-11
|
Upp
|
|
