Humörig? Intlelligent? Oupfostrad?
Min nordsvensk har ett ombytligt humör. Han kan vara snäll och lydig som en hund ena dagen, framförallt då ryttaren inte kan så mycket och kräver lite. Andra dagar kan han vara envis som en åsna. Vägra lämna stallbacken. Går upp på bakbenen och beter sig illa ett bra tag innan han ger sig. Oftast har han mycket framåtbjudning, inte minst på volten. Men ibland segar han till sig och jag får skänkla på som om han vore en gammal ridskolehäst (jag har hittills inte ridit med sporrar). Sega dagar så fattar han gallop elegant och lugnt i bägge varven men jag har fått driva hela tiden för att han ska bibehålla den. Hans pigga dagar försöker han rusa iväg, och har mycket svåra problem att fatta höger galopp. Vad beror denna ojämnhet på? Blir jag inte tillräckligt förbannad när han har sina "dumdagar" ? (Blir jag riktigt förbannad kommer vi oftast i krig med varandra, jag skänklar hårt/klipper till - han sparkar - jag gör om - han går upp på bakbenen - jag fortsätter - han sparkar -jag fortsätter - han går fram tills nästa gång han hittar en anledning till trams. Om jag tar det lugnare, bryter inte kriget ut och jag vinner snabbare. Han rids sex dagar i veckan, ett par ,tre dagar dressyr en gång i veckan för instruktör (då är han oftast skärpt och framåt).
av:akilleskl.
12:49:18, 98-05-08
ouppfostrad ....
Förutom de medicinska råden (om veterinär och kiropraktor) vill jag komma med några tips som hjälpte mig med mitt nordsvenska sto Carita. Idag är hon 8 år gammal men de 6 första åren behövde hon inte göra speciellt mycket för sin förra ägare. En hjärtligt snäll häst men som inte visste att det var människan som bestämde. Förra året så hade hon och jag samma situation som du och din häst. Hon rusade, tvärnitade m m. Ville jag att hon skulle göra en sak som hon inte hade tänkt sig så kunde hon antingen hugga efter mig eller resa sig och sparka. Hon betedde sig som om hon var ledarhästen och jag var ett lågt stående sto i flocken! Och, tyvärr, jag "gav väl igen" vilket fick henne att tycka att hon nog skulle sätta mig på plats! Men i våras började det att vända! Och det tack vare 3 saker 1) Boken Natural Horsemanship av Pat Parelli 2) en bekant som jobbade med körhästar 3) en ändrad inställning hos mig!
Jag tycker att du skall läsa boken, den är iof på engelska men det bör inte ställa till några problem! Den handlar om hur du skall träna dig och din häst så att ni blir en flock, med dig som ledare!
Det min bekant sa var att det är bättre att hålla på 10 minuter en eller flera gånger om dagen än 4 timmar på lördagen och 3 timmar på söndagen. Och jag provade det. vi tömkörde, red e dy t ex 10 minuter dag 1, 3, 5 och 7 varje vecka. Vi gjorde nya saker, roliga saker med mycket beröm!
Vad det anbelangar min inställning är att det skall vara roligt att hålla på för både hästen och mig, mkt beröm och mycket lekande. Jag måste visa Carita vad jag vill göra och få henne att inse att det är lättast att göra det jag vill!
Så sammanfattning: 1. Visa hästen att du tycker om den, lek med den, studera hästen hur den är med andra hästar, studera andra hästar. Tänk som en häst!! 2. Visa vänligt! att du inte accepterar att han reser sig, sparkar e dy utan att "kriga" med hästen! Låt honom förstå att det är bekvämare att göra det du ber om 3. Håll inte på för länge med det du gör. Låt hästen känna sig bekväm (eftersom hästar är lata)och tycka det är kul. Om hästen har fattat t ex 2 galoppfattningar (även om de inte är perfekta) gör något annat, beta, snurra runt träd. Avsluta alltid passet när du känner att det går som bäst! Även om det bara blev 10 minuters ridning den gången! 4. Träna hästen mycket på marken innan du rider 5. Se till att du mår bra och inte är stressad eller irriterad/arg när du håller på. Om du är stressad eller liknande kan du lika gärna göra ngt annat i stället! Borsta, mocka eller vad som helst. Men rid inte!! 6. Gå aldrig ifrån hästen i vredesmod utan säg hej med en kram även om hästen varit "dum"
Är han 100% fräsch?
Humörsvängningar beror inte sällan på problem i rygg eller ben. Kanske skulle du låta böja igenom honom samt få ryggen kollad?
Lite olika är ju alla hästar alla dagar, men detta verkar väl extremt. Att protestera med ren istadighet som att stegra sig är inte ett acceptabelt beteende, men som sagt, det är ju möjligt att beteendet har veterinära orsaker.
Om du kollar honom och det inte finns några problem så tror jag att du skall träna på hans lydnad. När du hanterar honom på marken, var oerhört konsekvent. Han skall lyda dig till punkt och pricka. Stå still när du säger det, gå när du vill o.s.v.
Beträffande ridningen så tycker jag personligen inte att man skall använda sporrar som framåtdrivande hjälp. Däremot så tycker jag att många ryttare tycks vara tvungna att driva hästen för att den skall röra sig framåt och det tycker inte jag att man skall behöva göra. Förr red jag också så, men när jag började rida för min nuvarande tränare så arbetade vi istället med att driva skall man göra vid behov, att bara gå framåt skall hästen göra själv när man väl satt igång den. Den första lektionen när jag "slutade" driva så fick jag peta på med spöet då och då - min häst var ju van vid att jag drev hela tiden, men snart lärde hon sig vad som gällde. Och nu kunde jag plötsligt rida mycket bättre, för nu hade jag kraft att driva när det VERKLIGEN behövdes, tidigare hade all kraft gått åt för att få hästen att gå framåt. När din häst känns seg, gör klart för honom att du förväntar dig att han skall gå framåt och fortsätta när du har sagt det. Du kan då använda dina krafter till att arbeta honom istället för att bara förflytta honom.
Är det inte så att din häst är ganska ung? Vissa trotsdagar är normalt att unghästen har. Men som sagt: jag skulle nog kolla honom och om han är ok behandla honom ytterst bestämt men ändå vänligt.
Tack för svar
Jo, Anneli, för ett knappt år sedan lät jag en veterinär gå igenom honom och då var han kärnfrisk (och hade ungefär samma humörssvängningar). Jag ska låta en veterinär kolla honom igen, innan jag (och han) ska iväg några veckor på semester i juli. Jag pratade med instruktören idag som trodde han kanske fick för lite kraftfoder för närvarande när han arbetar ganska mycket. När det gäller lydnaden.... Kanske kräver jag inte tillräckligt mycket.... Idag, med instruktörens hjälp, tränade vi på omedelbar reaktion för olika hjälper, jag fick bli förbannad när jag inte fick han inte reagerade på en gång - och mycket beröm när hann gjorde. Det gick bra, så jag tror nog att det kommer gå bättre i framtiden. I höst tänkter jag rida mer med instruktörs hjälp! och kanske låta någon annan mer utbildad person rida honom lite.
av:akilleskl.
20:40:11, 98-05-09
HUMÖR OLYDNAD
När jag rider och tränar en häst är jag väldigt noga med att de lyder skänklar och tygeltag direkt. Precis det du skrev att du tränade sist. Jag brukar göra så att lyssnar hästen inte på första trycket från skänkeln, så skänklar jag igen fast hårdare och svarar inte hästen fortfarande, då slår jag till med spöt bakom skänkeln. Så här håller jag på tills hästen går fram. En ponny jag red struntade helt i mina skänklar. Jag gjorde det jag beskrev ovan fem gånger och sedan gick han fram för minsta lilla tryck med skänkeln, självklart fick han massor av beröm varje gång han gick fram, även de gångerna jag behövde lägga till spöt.
Bra att du ska låta veterinären kolla på din häst, man vet ju aldrig...
Olater och fasoner
En vännina till mig hade en häst från galoppen. Den uppförde sig vissa dagar riktigt illa. Rätt var det var kunde hon bara sänka baken, dra in svansen och skena i väg. På galoppen sa man "har hon köpt den tokiga hästen, den är ju inte riktigt klok". Tills......en kotknackare kom ut och gick igenom hästen och hittade att hon hade alldeles fantastiskt ont i ryggen. Efter att ha knackat kotorna rätt försvann alla hennes olater. Hon blev en jättefin och trevlig häst.
av: Mai
e-post:kl.
09:00:11, 98-05-15
olater,,,
be en kiropraktor titta på den,lite väl mycket " istadighet" kan räcka med en spark i bogen,,,o det blir nått galet i bakben,rygg,,,,, lycka till!
av: sol
e-post:ib80@hotmail.comkl.
20:30:39, 98-05-17