Hej Carina! Linfrö ger bra fibertillskott för oss människor i t ex. smörgåsbröd och flingor. Detsamma gäller för hästar. Linfrö hjälper till att hålla hästens mage i form. Ett extra plus är att pälsen blir glansig och jättefin. Man ska inte överfodra med linfrö, det räcker med 1-2 dl om dagen. Helt linfrö(finns i vanliga livsmedelsaffärer), ska kokas, eller läggas i blöt ett par timmar. Linfrökross (finns hos lantmännen)läggs också i blöt. Jag brukar blöta det tillsammans med betforen. Hoppas att du har fått svar på din fråga.
Ger protein och fett bl a. Hela linfrön skall blandas med kokhet vatten så att de blir lite mjuka och frigör det giftiga cyanvätet som de innehåller innan hästen utfodras med det. Man kan även använda linfrökaka som inte behöver blandas med vatten (men det blir förmodligen smakligare och mindre dammigt om man gör det).
Det jag hört/läst om linfrö är att om fröna är hela måste de stå ett dygn och sedan kokas tills de kan mosas mellan fingrarna- då är de tillräckligt mjuka.
En del hästar får nervös kolik före tävlingar, då ska det visst vara till hjälp för matsmältningen att ge hästen mäsk dagen före tävlingar- en blandning av vetekli o linfrö.
Linfrö kan du kanske köpa på lantmännen, hör efter- det blir förhoppningsvis billigare än på ICA. Däremot har jag aldrig hört att det linfrö vi människor äter skulle vara rostat?! Har sått linfrö ur en så´n "vanlig" kartong, o det hade väl inte fungerat om dom var rostade..? Bara en liten fundering...
Det var en fodermedelsagronom ifrån odal som sa att man skulle koka linfröt för annars så var det giftigt och att det inte räckte med att blötlägga. Däremot så behövde man inte mosa det, har man väll kokt det är giftet borta.
Vi frågade hur det var med det linfrö som vi människor knaprade i oss och då sa hon att det oftast var rostat. Hur det var med det du odlade har jag ingen aning om och jag brukar inte själv äta linfrö. Men det borde väll stå på kartongen! Mvh Annika
Kanske uttryckte mig lite oklart, menade inte att man behövde mosa fröna efter kokningen utan bara att de var tillräckligt svällda o mjuka när man kunde mosa ett frö mellan två fingrar efter att de var kokta. Boken jag läst detta i heter "Träna hästen för hoppning" av Anthony Paalman- hittar någon den boken så läs den! Den är helt suverän! Tack för ordet Agneta
