Hoppas du förstod lite av min ngt röriga förklaring.

Om du sedan flyttar bakdelen utåt, så rider du skänkelvikning.

Om du flyttar bakdelen inåt, så rider du sluta.

Om du flyttar framdelen inåt, så rider du öppna.

Om du flyttar framdelen utåt, så rider du förvänd sluta.

Skillnaden mellan skänkelvikning och sluta, är alltså vilket håll (utåt eller inåt) som du flyttar baken. Skillnaden mellan skänkelvikning och öppna, är att i öppnan flyttar du framdelen åt sidan, och i skänkelvikningen flyttar du bakdelen åt sidan.
Hur man har börjat rörelsen, och vilken del av hästen man har flyttat åt sidan, har betydelse när man skall rätta till rörelsen under resans gång. Är det öppna man rider, skall man alltså inte använda skänkeln bak för att tvära, utan man skall leda in framen med ledande innertygel. Hur man gör detta påverkar sedan hur hästen måste göra för att korrigera sig.
Öppna sluta och förvänd sluta brukar man klumpa ihop i med samlingsbegreppet skolor. Den enklaste sidvärtsrörelsen för hästen (och för ryttaren), skänkelvikningen och är ingen skola. Medan skänkelvikningen bara förekommer i lätta dressyrklasser, rids skolorna från medelsvår och hela vägen upp till de svåraste klasserna. Sluta är den enda sidvärtsrörelsen som på tävling rids i galopp, men på träning är det mycket nyttigt att rida även öppna i galopp.
Om man rider mot en spegel där man kan se hästens fötter, så kan man se hur mycket man tvärar. det mesta man tvärar är, så att det är lika långt mellan alla fötter (eller det tänkta spåret på marken efter dem), dvs att längst åt ena sidan är en framfot, sedan nästa framfot, sedan en bakfot och längst ut den sista bakfoten. detta kallar vi att hästen är 4-spårig. Ofta rider man bara med så mycket tvärning, så att hästen är 3-spårig, dvs att ett bakben och ett framben går i samma spår. Man kan även rida en rörelse med så lite tvärning så att en bakfot går på ett spår mellan framfötterna.
Det är inte bättre att rida med mycket tvärning, för då förlorar man effekten i rörelsen. Däremot skall ryttaren lära sig att känna hur mycket han tvärar, och att lära sig att variera hur mycket han tvärar.
Syftet med sidvärtsrörelserna är, att få hästen att sätta ned ena bakbenet (om det är ytter eller inner beror på vilken av rörelsena vi rider) mitt under magen, och bära sin vikt med det en stund. Det är styrketräning för hästen. För att klara att sätta bakbenet mitt under sig, måste hästen vara böjd i öppna, sluta och förvänd sluta. I skänkelvikning däremot kan hästen vara helt rak och klara det ändå.